- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 9. Register L - Ö /
4772

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rävinge ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RÄVINGE

RÖKELSEKAR

verräv. Till ett annat släkte räknas
fjällräven, 2925 B.

Rävinge, Revinge, församling i
Getinge kommun i mellersta Hallands
län, 490 inv. 1954.

Rävlanda, stationssamhälle i
Björke-torps kommun. Älvsborgs län, 23 km
s.v. om Borås. 511 inv. 1951.
Bam-sanatorium, sedan 1944 tillhörigt
Göteborgs stad.

Rävsnäs, kungsgård i n.
Södermanland, vid Gripsholmsviken. Gustav
Vasa vistades där en tid 1520 före
flykten till Dalarna.

Rääf i Småland, Leonard Fredrik (1786
—1872), etnograf, kulturhistorisk
författare, konservativ politiker och
godsherre i Ydre, där han förde ett
patriarkaliskt regemente. Tillhörde
Götiska förbundet. Hans originella
och genuina författarbegåvning firar
sina största triumfer i den
grundliga och innehållsrika skildringen av
Ydre härad (5 delar, 1856—75).

Rö, församling i Sjuhundra kommun
i s.ö. Uppland, Stockholms län, 544
inv. 1954.

Röda armén, det officiella namnet på
Sovjetunionens armé, av
bolsjevi-kerna under Trotskijs ledning
organiserad som sovjetregeringens
för-svarsinstrument under
inbördeskriget 1918—21. Utvecklades sedermera
till en reguljär armé under
Tuhat-jevskijs ledning, 3514.

Röda boken, namn på Johan HI:s
gudstjänstordning av 1576.

Röda havet, vik av Indiska oceanen
mellan Arabien och Afrika, 438 000
km2, längd 2 270 km, största bredd
360 km, 2 359 m djup. Hög salthalt,
3,6—4,3 %.

Röda hund, rube’ola, smittsam
infektionssjukdom orsakad av okänt virus.
Inkubationstid 2—3 veckor.
Utmär-kes av lätta katarrala symptom med
snuva, ont i halsen, svullna
ömmande nackkörtlar, samt ett finprickigt
hudutslag, påminnande om
scharla-kansfeber. Fordrar i regel bara
sängläge så länge febern varar.

Röda korset. 1. Neutralitetstecken till
skydd för sårade och sjuka i krig
samt för sjukhus och
sjukvårdsma-teriel. — 2. Internationell
organisation med humanitär och
intematio-nellt-rättsliga uppgifter. — Svenska
R., grundat 1864, är anslutet till
internationella R. och medlem i Röda
kors-föreningarnas förbund. Stöder
totalförsvarets sjukvård, deltar i det
internationella hjälparbetet samt
verkar för främjandet av en förbättrad
hälso- och sjukvård inom landet,
2926.

Rödalger, floridéer, Rhodophy’ceae,
självständig grupp bland de högre
algerna, bestå av enkla celltrådar
eller en cylindrisk eller bandformig,
förgrenad bål. Klorofyllet är
överlagrat av ett rött färgämne,
fykoery-trin, stimdom även av ett blått,
fy-kocyan. R. leva i alla hav, oftast på
djupt vatten med sparsam belysning.
Kalkfloridéer vid tropiska kuster
påminna om koraller, 43.

Röda stjärnan, äldre namn på Blå
stjärnan (se d.o.).

Röda torget, paradplats i Moskva
utanför Kreml, med Lenins mausoleum,
2032 B, 2354 B.

Röda tråden, enhetsdraget, ledmotivet.
Uttrycket härstammar från det
engelska bruket att märka marinens
tågvirke med en inspunnen röd tråd.
Rödbena, To’tanus totanus, släktet
snäppor, längd 27 cm, ovan gråbrun
med mörka fläckar, under vit med
täta längsfläckar. Allmän vid sött
och salt vatten i hela landet.

Rödbeta, kulturform av strandbetan,
se Beta.

Rödblära, klättblära, Lych’nis dioi’ca
(Melan’drium rub’rum), familjen
nejlikväxter, stjälk 6 dm, mjuk,
slak, fågrenig, mångblommig, liksom
de äggrunda bladen mjukhårig.
Kronblad röda. Allmän i lundar och
fuktiga skogar Skåne—Norrland, i
Tornedalen ymnig tillsammans med
daldockan, 998.

Rödbo, församling i Kungälv. 652 inv.
1954.

Rödbrokig svensk boskap, den
vanligaste nötkreatursrasen i Sverige,
bildad genom korsning av inhemsk
herrgårdsras, Ayrshire och korthom,
2556.

Rödbräcka, den defekt hos vissa slag
av järn som består i att materialet
gärna brister, då det bearbetas i
rödvärme. R. beror väsentligen på
alltför hög halt av svavel (i form av
svaveljärn). Motsvarande fenomen
vid kallt material, kallbräcka, kan
bero på alltför hög halt av fosfor.

Rödby, stad på s. Lolland, Danmark.
3 349 inv. 1950.

Röddinge, församling i Östra Färs
kommun i s. Skåne, Malmöhus län,
494 inv. 1954, med medeltida kyrka.
Rödeby, kommun i ö. Blekinge län,
4 020 inv. 1954.

Rödfärg, järnoxid, framställd genom
glödgning av järnsulfat. Användes
uppslammad i vatten eller fotogen
såsom målarfärg.

Rödgods eller rödmetall, gjutbara
kopparlegeringar. innehållande tenn och
zink. Jfr Fosforbrons.

Rödhake, rotgel, fågel Rödbröst,
Erith-acus (Lusci’nia, Dan’dalus)
ru-bec’ula, familjen trastar, längd 14
cm, gråbrun, under vit, ett band
över näbbroten, huvudets sidor,
strupen och frambröstet gulröda. Lever
av insekter och maskar, häckar i
mossa på marken Skåne—Lule älv.
Flyttfågel, 1272 B, 1276, färgpl. vid
art. Fåglar.

Röding, laxundersläktet Salveli’nus,
familjen laxfiskar, kännetecknas av
mycket små fjäll och ljusa fläckar.
Bland de många arterna och
formerna märkas storröding, längd 75 cm,
som förekommer bl. a. i Vättern,
fjällröding och amerikansk
bäckröding, den senare inplanterad i
Jämtland.

Rödkallen, holme utanför
Västerbottens kust, 32 km s.ö. om Luleå.
Fyrplats, radiofyr.

Rödklint, se Klintsläktet.

Rödklöver, TrifoFium praten’se,
familjen ärtväxter, 60 cm hög, blad
3-fingrade med brett äggrunda stipler,
huvud rundat, krona röd. Allmän på
ängar och betesmarker
Skåne—Norrland. Odlas i stor utsträckning på
fleråriga vallar, 1064.

Rödkulla, Odonti’tes rub’ra, art av
familjen lejongapsväxter, med röda
blommor i ensidiga klasar. Tämligen
allmän på åkrar.

Rödkullig svensk lantras,
nötkreaturs-ras, förekommande i Dalarna och n.
Sverige.

Rödkål, se Blåkål och Huvudkål.

Rödlök, AlTium ce’pa, familjen
liljeväxter, sedan äldsta tid odlad som
krydd- och grönsaksväxt. Har lång,
ihålig, nedanför mitten ansvälld
stam, ihåliga blad och nedplattad,
karmosinröd lök. Hemland sannolikt
Medelhavsländerna, 1479.

Rödmetall, detsamma som rödgods.

Rödplister, La’mium purpu’reum,
familjen kransväxter, 25 cm hög,
ettårig ört med avrundat hjärtlika till
äggrunda, trubbiga, naggade blad,
även de övre tydligt skaftade, och
röd, högst 2 cm lång krona. Allmän
på odlade ställen Skåne—Norrland.

Rödsjuka, hos svin förekommande

smittosam infektionssjukdom med
hög dödlighetsprocent.

Rödskinn, benämning på de
nordamerikanska indianerna på grund av
deras rödmålning på kroppen.

Röd snö, i fjälltrakter förekommande
företeelse. Får sin färg av en
blodröd alg, Chlamydomo’nas nivaTis,
familjen grönalger, som lever i de
övre snölagren, 43.

Rödsot, dysenteri, infektionssjukdom,
lokaliserad till tjocktarmen.
Kännetecknas av blodiga och slemmiga,
ganska täta och smärtsamma
avföringar, 259 B.

Rödspotta, rödspätta, Pleuronec’tes
plates’sa, familjen flundror, längd
75 cm, slät, mörkt gråbrun till
grågul med röda, rödgula eller
rödbruna, strödda fläckar. Lever av
musslor och maskar. Allmän i Nordsjön,
går in i Östersjön till Stockholms
skärgård men fortplantar sig ej där.
Ekonomiskt viktigast av
flundre-fiskarna. Sveriges årsfångst inemot
500 ton, 977, 981 B.

Rödsprit, denaturerad sprit, färgad
med fuksin.

Rödstjärten, Phoeni’curus
phoeni’cu-rus, familjen trastfåglar, längd 14
cm, huvud ovan grått, panna vit.
strupe svart, bröst gulrött, stjärt
roströd. Lever av insekter. Häckar i
trädhål, gärna holkar, över hela
landet. Flyttfågel, 1274.

Rödvedsträdet, se Sequo’ia.

Rödvin, i svenskt språkbruk vanlig
benämning på röda bourgogne- och
bordeauxviner, på senare tid även
italiensk Chianti, spansk Rioja samt
argentinska (Mendoza) och
Algier-viner, 51.

Rödön, kommun i mellersta Jämtland,
Jämtlands län, 7 172 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning av
Aspås, Näskott, Rödön och Ås.

Rödön, ö utanför Alnö på Medelpads
kust, känd för sina märkliga
bergarter, bl. a. rapakivigranit med
insprängda gångar av diabas och olika
porfyrer, 2287.

Röhl, Maria (1801—75),
porträtteck-nerska, utförde i krita eller blyerts
talrika porträtt av samtida
storheter, bl. a. Tegnér och Gei jer.

Rohm, Emst (1887—1934), tysk officer
och nazistledare. Började som en av
Hitlers närmaste män, utnämndes av
denne till S. A:s chef och försökte
efter 1933 att göra sina formationer
till den nya arméns kärna.
Representerade jämte Strasser de
socialradikala elementen inom
naziströrelsen och mördades med de flesta
av sina medarbetare den 30 juni
1934, — 1621.

Röhsska konstslöj dmuseet, Göteborg,
grundat av Göteborgs stad, främst
med hjälp av donationer av V.
Röhss och dennes broder August,
invigt 1916 i en av C. Westman
uppförd byggnad. Samlingarna ordnades
främst av intendent Axel Nilsson
och omfatta textilier, bokband,
guldsmedsarbeten och östasiatisk konst.
1937 invigdes en hall för modern
konstindustri.

Röjel, övre bramsegel, bovenbramsegel.

Rök, församling i Alvastra kommun
i v. Östergötlands län, 602 inv. 1954.
Jfr Rökstenen.

Röke, församling i Tyringe kommun
i n. Skåne, Kristianstads län, 1147
inv. 1954.

Rökelse, förbränning av välluktande
ämnen till gudomens ära.
Förekommer i många religioners gudstjänst
och har bevarats i såväl den
romerska som den ortodoxa kyrkan.

Rökelsekar, kärl för bränning av
rökelse vid katolska gudstjänster och
processioner. Består av en skål med

4772

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:58:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-9/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free