Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Saint-Étienne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAINT-ÉTIENNE
- SAKRAL
Saint-Étienne [säM-etiän’],
industristad i Cevennema, s.ö. Frankrike,
181 730 inv. 1954. Huvudort i ett
stenkolsdistrikt. Järn-, vapen- och
textilindustri.
de Saint-Exupéry [sänst-egsyperi’],
Antoine (1900—44), fransk
författare, som i sina böcker, inspirerade
av hans verksamhet som flygare,
blev en av sin epoks stora
ideal-bildare. Hos honom förenas hög
bildning och sträng skolning hos
1600-talets franska moralister med
en modern syn på aktiviteten,
heroismen och den mänskliga
samhörigheten. Bland hans verk märkas
främst Nattflygning (1931, sv. ö.
1933), Kamrater på en irrande
planet (1939, sv. ö. s. å.) och Spaning
mot Arras (1942, sv. ö. s. å.).
Saint-Helena [sentili’na], försvenskat
Sankt Helena, ensamt belägen ö i
Sydatlanten, 4 748 inv. 1951.
Brittisk kronkoloni, kolstation. I
villan Longwood tillbragte Napoleon
1815—21 sina sista år. Huvudstad
Jamestown.
Saint Helen’s [sant hel’ins],
betydande industristad i grevskapet
Lan-cashire, n.v. England, 18 km ö. om
Liverpool. 111 700 inv. 1954.
Stenkolsbrytning. Glasbruk, kopparverk,
kemisk industri.
Saint James’s Palace [sant djeimsis
päl’is], palats i London, uppfört
1532, flera gånger ombyggt, 1691—
1809 kungligt residens, delvis
förstört vid en eldsvåda 1809. Efter
S. benämnes det engelska hovet
ännu Court of Saint James.
Saint John [sant djån’]. 1. Flod i n.ö.
Nordamerika, upprinner i Maine,
USA. Utmynnar i Fundy Bay,
Canada. 720 km. Segelbar för större
fartyg till Fredericton, 137 km. —
2. Insjö i provinsen Quebec, ö.
Canada. Avflyter genom Saguenay till
St. Lawrencefloden, 907 km2. — 3.
Stad i provinsen New Brunswick,
ö. Canada vid S. l:s mynning.
50 779 inv. 1951. Ändpunkt för The
Canadian Pacific Railway. Viktig
vinterhamn. Export av trävaror
m. m. Omfattande fiske.
Saint John’s [sant djåns’]. 1.
Huvudstad på New Foundland. på dess
sydligaste halvö. 52 873 inv. 1951.
God hamn. Stort fiske.
Skeppsvarv, trankokerier. — 2. Flod i
Florida, s.ö. USA, 650 km lång.
Saint-Just [säns-sjyst’], Antoine (1767
—94), fransk revolutionspolitiker.
Var fanatisk jakobin, en av
»Bergets» ledare och Robespierres
närmaste medarbetare. Avrättades vid
dennes fall.
Saint-Lambert [sän® lan"bä’r], Jean
Francois (1716—1803), markis, fransk
författare, vän till Voltaire. Hans
Les Saisons (1769) är förebilden
till Oxenstiernas Skördarna.
Saint Lawrencefloden [sant lårans-],
flod i n.ö. Nordamerika, avlopp för
de stora kanadendiska sjöarna. 3 500
km lång, därav mellan Ontario och
havet 1 200 km, flodområde 1 250 000
km2. Bildar världens främsta inre
sjöf artsled och räknar inom sitt
flodområde många betydande
vattenfall, bl. a. Niagara. Isbelagd ca
5 månader om året ovanför Quebec,
tillfryser ej nedanför staden, 2490 K.
Saint Leger Stakes [sant led ja stejks],
näst Derbyt det viktigaste av
Englands hinderlopp, arrangeras sedan
1776 årligen i Doncaster för
treåriga hingstar och ston. Vinstsumman
uppgår till omkring 10 000 pund.
Saint Louis [sant lois], stad i
Missouri, mellersta USA, vid
Mississippi nedanför dess sammanflöde med
Missouri. 856 796 inv. 1950, därav
nära 100 000 negrer. USA:s åttonde
stad. Järnvägsknut med ett 30-tal
linjer. Stor slakteri- och
köttkonser-veringsindustri, skofabriker. Två
universitet. S. grundades av
fransmän 1764, — 1321 K.
Saint-Louis [sän«-loi’]. 1. Huvudstad
i Senegal, Franska Västafrika, på
en ö i floden Senegal nära dess
mynning. 64 000 inv. 1951. God hamn.
Järnväg till Dakar. — 2. Hamnstad
på s.v. kusten av franska ön Réunion,
Maskarenerna. 23 925 inv. 1950.
Saint Lucia [sant lo’sjia], brittisk ö
bland Små Antillerna, Västindien,
614 km2, 88 711 inv. 1951. På S.
ligger en av de flottbaser USA
arrenderade av England 1940 på 99 år.
Saint-Malo [säns malå’], stad i
departementet Ille-et-Vilaine, n.
Frankrike, vid Engelska kanalen,
14 339 inv. 1954. Badort. Renans
födelsestad. Svårt härjad under
andra världskriget.
Saint Mary’s River [sant mä’aris riva],
flod i n. USA och s. Canada, Övre
sjöns avloppsflod till Huron, 96 km
lång. Stora vattenfall med
kraftverk kringgås av kanaler.
Saint-Nazaire [säns-nasä’r], befäst
hamnstad i v. Frankrike, vid
Loires mynning, uthamn till Nantes.
39 350 inv. 1954. En av landets
förnämsta hamnar. Skeppsvarv,
järn-och stålindustri. Utbyggdes under
den tyska ockupationen 1940—45 till
en stark ubåtsbas och utsattes för
våldsamma allierade flyganfall.
Brittisk commandoraid utfördes mot
S. i mars 1942.
Saint Paul [sant påT], huvudstad i
staten Minnesota, n. USA, vid
Mississippi, grannstad till Minneapolis.
En av USA:s större svenskstäder.
311 349 inv. 1950, därav ca 8 000
födda i Sverige. Viktig flodhamn
och järnvägsknut. Metall-,
sko-och beklädnadsindustri.
Universitet.
Saint Paul’s Cathedral i London,
Englands förnämsta kyrka, byggd efter
ritningar av Christopher Wren i
barock-klassicistisk stil 1675—1710.
I storlek överträffas den bland
kristenhetens kyrkor endast av
Pe-terskyrkan i Rom och domkyrkan
i Milano, 2192 B.
Saint Peter [sant pi’ta], stad i
Minnesota, n. USA, 110 km s.v. om
Saint Paul. 7 754 inv. 1950. Säte för
Augustanasynodens Gustavus
Adol-phus College, grundat 1862.
Saint-Pierre [sän^-pjä’r]. 1. Fransk
klippö i n.ö. Nordamerika, s. om
New Foundland, centrum för
franska New Foundlandsfisket. Bildar
tillsammans med Miquelon en
fransk koloni. 241 km2. 4 606 inv.
1951. — 2. Förr stad på den
franska ön Martinique, Västindien,
förstörd genom Mont Pelées
vulkanutbrott 8 maj 1902 med nästan hela
sin befolkning (30 000).
de Saint-Pierre [sän?-pjä’r], Bernardin
(1737—1814), fransk författare, vän
och lärjunge till Rousseau. Skapade
med sin sentimentala kärleksidyll
Paul et Virginie (1787) ett mönster
för den litterära exotismen.
Saint-Quentin [sän«-kangtän8’], stad
i departementet Aisne, n.
Frankrike, vid Somme, 53 866 inv. 1954,
med gotisk katedral, som skadades
svårt under första världskriget men
restaurerades på 1920-talet.
Betydande bomulls- och ylleindustri,
sockerbruk.
Saint-Saéns [sän& sans’s], Camille (1835
—1921), fransk tonsättare. Har bl.a.
skrivit operan Simson och Delila
(1877) samt symfonier, oratorier
m. m., 1187.
1. Saint-Simon [säns simåns’], Louis de
Rouvroy (1675—1755), hertig av S..
fransk memoarförfattare, som genom
sitt intriganta liv vid hovet
skaffade sig en enastående inblick i
mänskliga svagheter. Ägnade sig
från 1730 huvudsakligen åt att
skildra sina erfarenheter med en
bitterhet och en stilkonst som
sällan överträffats (sv. ö. i urval 1924).
2. Saint-Simon [säns simåns’], Claude
Henri de Rouvroy (1760—1825),
greve de S., socialistisk författare.
Ville avskaffa den arbetsfria
inkomsten. Pläderade för en
hushållning som var grundad på
samarbetets princip. S. brukar räknas till
den utopiska socialismens
pionjärer. Hans lärjungar bildade en
politisk sekt, saint-simonisterna.
Saint-Thomas [sant tåm’as], ö bland
Virgin Islands i Små Antillerna,
Västindien. 86 km2, 13 811 inv. 1950.
Tillhör nu USA, förr Danmark, då
huvudstaden Charlotte Amalie var
Västindiens mest betydande
stapelplats. Viktig kol- och oljestation.
Saint Vincent [sant vin’sant], brittisk
ö bland Små Antillerna, Västindien
(Windward Islands). 389 km2, 70 128
inv. 1951. Huvudstad Kingstown.
Saipan, en av Marianerna,
Mikronesien, 185 km2, 5 000 inv., flott- och
flygbas. Tidigare japansk besittning,
erövrades 1944 av de allierade, nu
ockuperad av amerikanarna.
Sa’is, forntida stad i n. Egypten, i
Nildeltat, 85 km s.ö. om
Alexand-ria. Det saitiska rikets huvudstad
under 600- och 500-talen f. Kr.,
243 K.
Saisa’n-nor, grund, fiskrik sjö i s.
Sibirien, som genomflytes av
Ir-tysj, 2 382 km2.
Saison [säsån«’], fr., säsong.
Sak, inom juridiken processuellt
förfarande eller föremålet för ett
sådant.
Sakari’as. 1. Johannes Döparens
fader enligt Luk. 1. — 2. Judisk
martyr, omtalad i Matt. 23:35, Luk.
11:51, troligen densamme som den
i 2 Krön. 24:20 ff. omtalade
Sakar ja.
Sakar’ja, gammaltestamentlig profet
omkring 500 f. Kr. Profetior av S.
äro bevarade i första delen av
Sa-karjas bok i G. T. (Sak. 1—8), Sak.
9—14 anses vara av senare datum,
1883.
Saké, japanskt risvin med 9—15 %
alkoholstyrka. Beredes av på
särskilt sätt preparerat kokt ris, som
fått jäsa. S., som är Japans
nationaldryck, smakar som utspädd
sherry, serveras i porslinsflaskor,
drickes varmt före och under
måltiden, 3182.
Saker, inom juridiken förfallen till
ansvar för brott, skyldig.
Sakförare, person utan juridisk
examen som yrkesmässigt biträder
annan inför domstol.
Sakka’ra, by i Egypten på platsen för
det gamla Memfis’ gravområde, där
man vid utgrävningar bl. a.
påträffat Apistjurarnas gravplats,
Sera-peion, farao Z osers
trappstegspyra-mid och rester av stora
monumentalbyggnader.
Saklega, upplåtelse av rätt att
begagna egendom mot ersättning,
såsom arrende- och hyresavtal.
Saklös, fri från straffansvar.
Sakocker, utnyttjande av annans
trångmål, oförstånd, lättsinne eller
beroendeställning exempelvis till att
förvärva hans egendom för oskäligt
lågt pris. Sådant köpeavtal är
ogiltigt och S. är straffbart.
Sakral. 1. (Lat. sac’er, helig),
hörande till religionen eller
guds
4778
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
