Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sandur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SANDUR
SANKT GOTTHARD
Sand’ur, sandr, större sand- och
grus-avlagring, som avsatts av en på land
mynnande isälv utanför iskanten,
t. ex. på s. Island, v. Jyllands hedar
och Lüneburgerheden i n. Tyskland.
Sandur, detsamma som timglas.
Sandvall, Johan (1814—67),
tidningsman, redigerade 1845—48
Jönkö-pingsbladet och övertog 1848
Göteborgs Handels- och Sjöf arts-Tidning,
men rymde 1851 till USA på grund
av försnillning. S. hörde till tidens
främsta liberala politiker.
Sandwich [sänd’oitj], eng., hos
anglo-saxarna större smörgås av två
kantlösa vita brödskivor på varandra
med pålägg emellan, hos oss små
smörgåsar med pålägg, som
inledning till måltid.
Sandwicharkipelagen, Sydsandwich,
brittisk ögrupp i S. Ishavet, ingår
i Falkland Islands Dependencies. Ca
420 km2. Snötäckt, obebodd.
Sandwich-man (sandwich,
dubbelsmörgås med mellanlägg),
annonsbärare med skyltar på bröst och rygg.
Sandwichöarna, äldre namn på
ögruppen Hawaii, 1566.
Sandvik, församling i Burseryds
kommun i v. Småland, Jönköpings län,
96 inv. 1954.
Sandvik, Ole Mörk (f. 1875), norsk
musikforskare, en ledande
personlighet i norskt musikliv sedan flera
decennier. S. har utgivit viktiga
arbeten om norsk folkmusik och
kyrkomusik.
Sandviken, stad i Gästrikland, på n.
stranden av Storsjön, 20 km s.v. om
Gävle. 20 255 inv. 1954.
Samreal-skola. Ett av landets största
järnverk. Köping 1927, stad 1943. —
641 K, 2935 B.
Sandvikens Jernverks AB, Sandviken,
omfattar förutom det av konsul G. F.
Göransson år 1867 grundade
järnbruket flera gruvor. Tillverkar
kva-litetspro dukter av järn, stål och
hårdmetall, såsom kallvalsat
bandstål, helvalsade rörprodukter, sågar
och fjädrar. Antal anställda ca
6 700, — 2935.
Sandvold, Arild (f. 1895), norsk
kyrkomusiker, sedan 1933
domkyrko-organist och stadskantor i Oslo. Han
är även lärare vid Oslo
musikkon-servatorium samt ledare för flera
körer. Han har skrivit kyrkomusik
i polyfon stil. Som organist har S.
framträtt även i Sverige (f.f.g. 1933).
Sandö, ort vid Ångermanälven, som
här tväras av Sandöbron, 1 650 m
lång, spannvidd 264 m och 40 m
segelfri höjd. Byggd 1938—41. Den 31
aug. 1939 inträffade ett
ställnings-ras, varvid 18 personer omkommo.
216 inv. 1951, — 505 B, 3835 K.
Sandödlan, Lacer’ta ag’ilis, längd 25
cm. Har kort huvud, trubbig nos,
tänder i gommen. Gråbrun med
svarta fläckar i längsrader. Äggen,
5—8, läggas i sand eller mossa.
Lever av insekter. Förekommer upn
till Dalarna, ej allmänt, 3860, 3861 B.
Sane’ra (lat. sana’re, göra sund),
åstadkomma sunda och normala
förhållanden genom hygienisk
uppröjning, ekonomisk reorganisering
(t. ex. av ett företag) eller genom
befriande av område från verkan
av stridsgaser e. dyl.
San Fernan’do, stad i s.v. Spanien, på
ön S. i Cadizbukten, 41 196 inv. 1950,
sjökrigsskola och starkt befäst
ör-logsbas. Astronomiskt observatorium,
3175 K.
Sanforisering, en i USA utvecklad
metod att maskinellt krympa
bomullsväv, så att härav tillverkade plagg
ej krympa nämnvärt vid tvättning.
San Francisco [sän fransis’kåo ], stad i
mellersta Californien, v. USA, på
spetsen av den höglänta halvön
mel
lan Stilla havet, Golden Gate och
San Franciscoviken. 775 357 inv. 1950,
med förortsbebyggelse 2 240 767 inv.
1950. Västkustens förnämsta
handels- och sjöfartsstad.
Maskinfabriker, skeppsvarv, slakterier,
fruktkonservfabriker. Universitet,
konsthögskola, stora museer. Grundlagd
1776. Fullständigt förstörd vid
jordbävningen 18 april 1906, — 505 B,
1321 K.
San Franciscokonferensen, politisk
konferens 25 april—25 juni 1945,
varvid Förenta Nationernas stadga
utarbetades. 1 konferensen, som
arbetade på grundval av ett i
Dumbarton Oaks upprättat utkast,
del-togo ombud för 50 stater.
da Sangal’lo, italiensk
konstnärsfa-milj, verksam i Florens och Rom
på 1400- och 1500-talen. Dess mest
bekanta medlemmar voro Giuliano
da S. (1445—1516), den viktigaste
florentinske representanten för
övergången mellan ung- och
högrenässans och Antonio da S. d. y. (1483—
1546), Peterskyrkans arkitekt efter
Rafael och skapare av
högrenässansbyggnaden Palazzo Farnese i
Rom.
San Gimignano [[djiminja’nå], stad i
Toscana, v. mellersta Italien, n.v.
om Siena, 11 297 inv. 1951, bevarar
sin medeltida stadstyp med höga
torn, murar och portar. I den forna
katedralen Collegiata finnas
målningar av Gozzoli, Ghirlandajo m. fl.
S. förklarades för nationalmonument
1928. Då tyskarna i juli 1944 tvungos
utrymma G„ plundrade de staden
samt utsatte den för kanoneld.
Sa’ngis älv, Sangisån, kustälv i
Norrbotten, utmynnar 30 km v. om
Haparanda. 110 km lång, flodområde
1 250 km2. Bildar gräns mellan den
svensk- och finskspråkiga
befolkningen.
Sanguisor’ba, släkte av familjen
rosväxter med parbladiga blad och
blommor utan krona i huvudlikt ax.
— S. officinaTis, blodtopp,
blod-stilla, 1 m hög, flerårig ört med
blodröda blommor. Förekommer på
Gotland. — S. min’or, pimpinell, 3
dm hög, har brungröna blommor.
Sällsynt i Sverige. Roten användes
som krydda.
Sangvi’nisk (lat. san’guis, blod), som
med lätthet invaggar sig i
förhoppningar, förhoppningsfull, sorglös. —
Sangvi’niker, sangvinisk person, 1938.
Sanhe’rib, konung av Assyrien 705—
682. Gjorde Ninive till huvudstad
och uppförde där talrika palats och
tempel. Han var en framgångsrik
krigare, som bl. a. förstörde
Babylon, 241, 244.
Sanhedri’n, Stora rådet, på Jesu tid
judarnas högsta inhemska styrande
och dömande myndighet med den
tjänstgörande översteprästen som
ordförande och med ett
medlemsantal av 71 personer.
Sanic’ula, se Sårläka.
Sanite’t (lat. san’itas), sundhet. —
Sa-nite’tsflagga, vanlig benämning på
Röda korsflagga. — Sanite’tshund,
hund som användes till hjälp vid
uppsökande av sårade på slagfält.
Förekommer även i civil
räddningstjänst och för vägledning åt blinda,
blindhund. — Sanitä’r, sanitets-,
som rör hälso- eller sjukvården,
hygienisk, hälsovårds-, sjukvårds-.
San José. 1. [sang chåse’]. Huvudstad i
den centralamerikanska staten Costa
Rica, på en högplatå i det inre av
landet. 86 909 inv. 1950. Universitet.
Flygfält, 2490 K. — 2. Stad i
Kalifornien, v. USA, vid San
Franciscoviken, 95 280 inv. 1950.
Metodistuniversitet. Observatorium.
Medelpunkt i frukt- och vinodlingsdi-
strikt. — 3. San José de Cücuta,
stad i n. Colombia. 93 974 inv. 1951.
San Juan [sang choan’], huvudstad på
ön Puerto Rico, Västindien, på en
liten ö vid n. kusten. 224 767 inv.
1950. Utmärkt hamn. Livlig handel
och sjöfart. Textilindustri,
sockerbruk, tobaksfabriker, 135 K.
Sankt, sanct (lat. san’ctus),
femininum Sankta, Sancta, helig (framför
namn), förkortas S. eller S:t,
femininum S. eller S:ta. Jfr Saint, Santo.
Sankta Annas sjukhus, statens
sinnessjukhus i Nyköping.
Sankta Gertruds sjukhus, statens
sinnessjukhus i Västervik.
Sankta Marie sjukhus, statens
sinnessjukhus i Hälsingborg.
Sankt Anna, församling i Stegeborgs
kommun i ö. Östergötlands län, 1 295
inv. 1954.
Sankt Anton am Arlberg,
vintersport-ort i Tyrolen, 1 300 m ö. h.,
världsberömd för sin där 1922 av Hannes
Schneider grundade skidskola,
världens förnämsta för utförsåkning.
Sankt Bernhard, två pass i
Västalper-na, sedan gammalt viktiga för
samfärdseln. — Stora S., på gränsen
mellan Schweiz och Italien, ö. om
Mont Blanc, passhöjd 2 472 m ö. h.,
nära högsta punkten berömt
augus-tinerkloster, som med hjälp av
dresserade hundar (S:t
Bernhardshun-dar) leta rätt på vilsegångna
väg-farande och härbärgera resande.
Passet övergicks av Napoleons armé
1800. — Lilla S., på gränsen mellan
Frankrike och Italien, s. om Mont
Blanc, passhöjd 2 187 m ö. h., 2955
K.
Sankt Bernhardshund, storväxt
hundras, som av munkarna i klostret
Sankt Bernhard dresserades att
uppsöka vilsegångna vandrare. Hunden
»Barry» räddade fyrtio människoliv.
S. är ca 75 cm hög, vit och rödgul,
vanligen långhårig. Vakthund.
Sankt Erik, se Erik den helige.
Sankt Eriks kyrka, romersk-katolsk
församlingskyrka på Södermalm i
Stockholm. Uppförd 1891.
Sankt Eriks sjukhus, sjukhus på
Kungsholmen i Stockholm,
upprättades 1926 genom omorganisation av
Sankt Eriks sjuk- och vårdhem,
dåvarande Stockholms stads allmänna
försörj ningsinrättning.
Sankt Euge’niakyrkan,
romersk-katolsk församlingskyrka på Norrmalm
i Stockholm. Invigd 1837.
Sankt Gall’en. 1. Kanton i n.ö.
Schweiz, mellan Bodensjön, Rhen
och Zürichsjön. 2 016 km2, 316 700
inv. 1953, därav 98 % tysktalande
och 59 % katoliker, 2955 K. — 2.
Huvudstad i S. 1, i en alpdal 10
km s.v. om Bodensjön. 70 300 inv.
1953. Handelshögskola. Betydande
tillverkning av trikåvaror, spetsar
och handskar. S. uppstod kring ett
benediktinkloster, grundat på
700-talet. Gustav IV Adolf tillbringade
sina sista år i S. och dog också där
1837.
Sankt Georg, se Georg, 1520.
Sankt Georgskanalen, eng. Saint
George’s Channel, det ca 170 km
långa, 80—150 km breda sund, som
förbinder Irländska sjön söderut
med Atlanten, 3273 K.
Sankt Georgskorset, en variation av
det grekiska korset. Består av fyra
tappar, som mötas i de smala
ändarna.
Sankt Georgsorden, detsamma som
Strumpebandsorden.
Sankt Gertruds församling, se Tyska
församlingen i Stockholm.
Sankt Gotthard [gåt’hart], alpmassiv
i mellersta Schweiz, når ca 3 200 m
ö. h. — Passet S. ligger på 2 112 m.
S.-järnvägen Luzern—Chiasso går
4785
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
