Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sankt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SANKT GÖRAN
SANSSOUCI
genom S.-tunneln, byggd 1872—82,
ca 15 km lång. På S. upprinner
Rhen, Reuss, Rhöne och Ticino,
61 B, 2955 K.
Sankt Göran, gammal svensk
namnform för den helige Georg.
Sankt Göran, församling i Stockholm,
utbruten 1925 ur Kungsholmens
församling. 47 898 inv. 1954.
Sankt Göran och draken, en legend
som skildrar hur Sankt Georg
dräp-ten en drake för att rädda en
prinsessa från att uppslukas av denna.
En berömd staty av Bernt Notke
skildrande S. finns i Stockholms
Storkyrka, pl. vid art. Svensk konst.
Sankt Görans sjukhus, sjukhus på
Kungsholmen, Stockholm,
tillhörande Stockholms stad.
Sankt Hans, norskt och danskt namn
på Johannes döparen. — Sankt Hans
afton, midsommarafton.
Sankt HeTena, se Saint-Helena, 2427.
Sankt Ibb, kommun i v. Skåne,
Malmöhus län, 657 inv. 1954,
omfattar ön Ven, 3089 K.
Sanktion [-sjo’n], stadfästande i
folkrättsligt avseende. Ekonomiskt eller
militärt kollektivt ingripande mot
fredsbrytande makt enligt NF:s
stadga. Ekonomiskt sanktionsförfarande
förekom mot Italien 1935 på grund
av dess angrepp på Abessinien.
Motsvarande begrepp i FN:s stadga
kallas tvångsåtgärd eller aktion och
har förekommit i samband med
Koreakriget 1950—53, — 2476.
Sankt Johannes. 1. Församling i
Malmö, 22 012 inv. 1954. — 2.
Församling i Norrköping, 13193 inv.
1954.
Sankt Jörgens sjukhus, statens
sinnessjukhus i Göteborg.
Sankt Lars, församling i Linköping,
21 507 inv. 1954.
Sankt Lars sjukhus, statens
sinnessjukhus i Lund.
Sankt Lawrencefloden, se Saint
Law-rencefloden, 579.
Sankt Michel [mik’el], fi. Mikkeli,
huvudstad i Sankt Michels län, ö.
Finland, vid en vik av Saima. 17 092
inv. 1954. Garnisonsort. Träindustri.
Finska arméns högkvarter under
krigen 1939—40 och 1941—44.
Sankt Michels län [mik’els], fi.
Mikkeli, län i s.ö. Finland, omfattande
mellersta Savolaks och en del av
ö. Tavastland. 23 010 km2, 246 935
inv. 1954. Huvudstad Sankt Michel.
Sankt Moritz, världsbekant vinter
-sportplats och luftkurort i
Graubün-den, Schweiz, 1 850 m ö. h. I S.
arrangerades olympiska
vinterspelen 1928 och 1948, — 64.
Sankt Olavsorden, norsk
förtjänstorden, stiftad 1847 av Oskar I.
Består av kommendörer och riddare, i
allt fördelade på fem klasser.
Sankt Olof, församling i Kiviks
kommun i s.ö. Skåne, Kristianstads län,
1 564 inv. 1954. Medeltida kyrka med
fordom som undergörande dyrkad
bild av Olof den helige.
Sankt Olof och Sankt Per,
förutvarande kommun i s. Uppland,
Stockholms län, 1948 införlivad med
Sigtuna.
Sankt Olofs sjukhus, statens
sinnessjukhus i Visby.
Sankt Paulskatedralen, se Saint PauTs
Cathedral, 2192 B.
Sankt Peder, församling i Lödöse
kommun i v. Västergötland,
Älvsborgs län, 979 inv. 1954. I äldre tid
kallad Gamla Lödöse.
Sankt Per, församling i Vadstena. 463
inv. 1954.
Sankt Petersburg, 1712—1914 namn på
Leningrad, 2153.
Sankt Peters kloster, församling i
Lund. 3 595 inv. 1954.
Sankt Peterskyrkan, se Peterskyrkan.
Sankt Petri, församling i Malmö,
18 805 inv. 1954.
Sankt Sigfrid, församling i
Ljungby-holms kommun i s.ö. Småland,
Kalmar län, 481 inv. 1954.
Sankt Sigfrids sjukhus, statens
sinnessjukhus i Växjö.
Sankt Veits dans [faj’ts], religiös
masspsykos, som under medeltiden
med början i Rhenlandet vida spred
sig i Europa. S. yttrade sig i att
människor i hysterisk extas
dansande drogo genom landet. — Den
organiskt betingade danssjukan,
vars symtom påminna om S.,
heter i Tyskland Veitstanz.
Sankt Örjan, se Georg.
San Marcokyrkan, bysantinsk kyrka
vid Dogepalatset i Venedig, en
kors-formad centralkyrka, täckt med fem
kupoler, huvudsakligen fullbordad
1073, fasaden senare uppförd i
gotik, 3665 B.
San Mari’no [-nå]. 1. Republik i
Italien på Apenninernas ö. sluttning,
s.v. om Rimini, 58,4 km2, 13 500 inv.
1953, omslutes av Italien, under vars
beskydd det står. Europas näst
minsta självständiga stat, den enda
återstående av Italiens medeltida
stadsrepubliker, 1813 K. — 2. Huvudstad
i S. 1, ca 3 600 inv.
de San Martin, José (1778—1850),
sydamerikansk frihetshjälte. Slog
tillbaka ett spanskt angrepp på
Argentina och skapade en välövad armé,
med vilken han fördrev spanjorerna
från Chile och Peru, men nedlade
sin myndighet på grund av intriger
och oenighet med Bolivar samt
flyttade 1824 till Frankrike.
San Michele [mike’le], doktor Axel
Munthes villa vid Anacapri på ön
Capri, s.v. Italien, bekant genom
Munthes Boken om S. 1946 skänkt
till svenska staten att under ledning
av svenska institutet i Rom
begagnas som gästhem för svenska
forskare, konstnärer och författare.
Sanmicheli [-ke’li], Michele (1484—
1559), italiensk arkitekt,
framstående representant för högrenässansen,
uppförde flera byggnader i
Venedig och Verona, bl. a. Palazzo
Be-vilacqua. Var även en av sin tids
främsta fästningsbyggare.
Sanna hed, exercisfält i Närke, senast
för Livregementets grenadjärer 1905
—12, vars föregångare ävenledes
voro förlagda där sedan 1815.
Sannaza’ro Jacopo (omkring 1456—
1530), spansk-italiensk skald, vars
epos om Kristi födelse, De par’tu
vir’ginis (1526), är ett av
renässansens främsta nylatinska verk. Hans
herderoman Areadia (1504) blev
mycket populär.
Sanne, församling i Sörbygdens
kommun i n.ö. Göteborgs och Bohus län,
518 inv. 1954.
Sanningsserum, benämning på en rad
olika medel, som dock ej har med
serum att göra, vilka påverka
hjärnan, t. ex. atropin,
barbitursyrede-rivat, meskalin, skopolamin m. fl.
S. påverkar hjärnfunktionerna så
att den behandlade personen säger
saker som han ej vill säga och ofta
erkänner handlingar som han ej
utfört. S. har använts i vissa
totalitära stater för att framtvinga
bekännelser o. dyl.
Sannolikhetskalkyl,
probabilitetskal-kyl, dels läran om hur man på
matematisk-statistisk väg kan värdera
utsikterna för sådana händelser,
som kunna anses bero på slumpen,
t. ex. inom försäkringsväsendet, vid
målskjutning, lotterier osv., dels
läran om hur man av ett stort antal
t. ex. astronomiska observationer
eller instrumentavläsningar får fram
både det sannolikaste värdet och de
sannolika felgränserna för detta. —
Inom det senare området spelar
»minsta kvadrat-metoden» en stor
roll som matematiskt hjälpmedel,
3224.
Sannäs, municipalsamhälle i n.
Bohuslän, 21 km s. om Strömstad. 132 inv.
1954.
San Salvador [-dä’r]. 1. Huvudstad i
Salvador, Centralamerika, vid foten
av den 1 950 m höga vulkanen S.
161951 inv. 1950. Flera gånger
förstörd av jordbävningar. Universitet,
seismologiskt observatorium. Stor
handel med kaffe. Textilindustri.
Flygfält, 2490 K. — 2. Columbus’
namn på den ö, som han först
upptäckte i Amerika 1492. Sannolikt
identisk med nuvarande Watlingön
bland Bahamaöarna, 626. — 3.
Huvudstad i staten Bahi’a, mellersta
Brasilien, även kallad Bahia.
Sansculottes [sanskylåt’], fr., »utan
knäbyxor», kallades under franska
revolutionen Paris’ radikaler
därför att de buro långbyxor.
San Sebastian [-tian’], stad i n.
Spanien, vid Biscayabukten, ca 20 km
från franska gränsen. 113 776 inv.
1950. Berömd badort. Livlig handel
och sjöfart. Fiske. Oceanografiskt
museum med akvarium, 1143 K.
Sans facon [sane fasåns’], fr., utan
omsvep.
Sans géne [sans sjä’n], fr., utan
blygsel, ogenerat. — Se även Lefebvre.
San’sibar eller Zanzibar. — 1. ö
utanför Afrikas ö. kust strax s. om
ekvatorn, 1 658 km2, 145 000 inv. 1948,
negrer, araber, hinduer.
Tillsammans med de närbelägna öarna
Pemba och Mafia sultanat under
brittiskt protektorat, 2 642 km2,
272 000 inv. 1952. Export av
kryddnejlikor (världens största) och
kop-ra, 24 K. — 2. Huvudstad på S. 1,
45 000 inv. 1948. Livlig sjöfart.
Flygstation. Förr viktigt centrum för
slavhandeln.
San’skrit, det fornindiska språket, som
genom obruten litterär tradition
bevarats till våra dagar. Talades bland
de högre klasserna i Indien till ca
1200 e. Kr. På S. föreligger en
ytterst rik litteratur, som brukar
indelas i de vediska, episka och
klassiska perioderna. S. är i vissa
avseenden det ålderdomligaste
indo-europeiska språket och har stor
betydelse för den jämförande
språkforskningen, 1737,
1. Sansovi’no, Andrea (1460—1529),
italiensk arkitekt och skulptör. Hans
främsta skulpturala arbete är Kristi
dop i Baptisteriet i Florens, 1017.
2. Sansovi’no, Jacopo (1486—1570),
italiensk arkitekt och skulptör, elev
till Andrea S. och uppkallad efter
honom. Från 1527 verksam i
Venedig, där han blev
högrenässansens främste företrädare. Bland hans
byggnadsverk märkas San
Marco-biblioteket, Myntet och Loggettan.
Han utförde dessutom
kolossalstatyn av Mars och Neptunus i
Dogepalatset, 373.
Sans pareil [san? paräj’], fr., utan like,
makalös.
Sans pédale [sans pedal’], fr., utan
pedal.
Sans peur et sans reproche [sans pör e
sans rapråsj’], fr., utan fruktan och
tadel, den medeltida riddarens
hedersnamn, särskilt använt om
Bayard.
Sans phrase [sans fra’s], fr., utan fras,
rent ut.
Sans rival [sans rival’] (fr., utan
rival), mandeltårta med maräng,
smördeg m. m.
Sanssouci [san8sosi’l, (fr., utan
bekymmer, sorgfri), Fredrik den stores
sommarresidens i Potsdam, uppfört
4786
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
