Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Schartaus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCHARTAUS HANDELSINSTITUT
SCHILDT, RUNAR
Schartaus handelsinstitut, se Schartau,
Frans.
Schatt el-arab, se Shatt-al Arab, 1238
B.
Schatte’ra (ty. schattieren), skugga,
nyansera, i teckning, målning,
musik m. m. — Schatte’ring,
färgskiftning, skuggning, förtoning, nyans.
Schau [sjao] (ty., syn, beskådande).
»Flagga i S.», nödsignal, som
utgö-res av en felvänd eller också på
mitten hopknuten flagga.
1. Schauman [sjå’-], August (1826—
96), finlandssvensk tidningsman och
liberal politiker. Redaktör 1861—
1863 för Helsingfors Tidningar och
grundläggare av Hufvudstadsbladet
1864. Utgav memoarverket Från sex
årtionden i Finland (1892—94),
vilket fått betydelse för Finlands
nyare historia.
2. Schauman, Eugen (1875—1904), finsk
patriot. Mördade i stark opposition
mot defi ryska regimen" efter eget»
beslut generalguvernören Bobrikov
och begick därefter självmord. S.
vördas som frihetshjälte.
Schaumburg-Lip’pe [sjao’mbork], 1643
—1918 furstendöme i n.v. Tyskland,
sedan 1946 del av delstaten
Nieder-sachsen, 340 km2, 82 300 inv. 1952.
Huvudstad Bückeburg.
Schavott’, provisorisk avrättningsplats
i form av en hög träställning,
stupstock. — Schavotte’ra, utställas till
allmän vanära.
Scheele, Carl Wilhelm (1742—86),
kemist, apotekare i Köping 1775.
Upptäckte ett flertal nya ämnen, bl. a.
syre, klor, mangan och barium, och
var också den förste, som fastlade
att en och samma metall kan
uppträda på flera valensstadier. S.
lyckades även isolera ett flertal
organiska syror, t. ex. oxalsyra,
urinsyra, mjölksyra, vinsyra och
citronsyra, 2947 B.
Scheeles grönt, ett arsenikhaltigt grönt
färgämne (koppararsenit).
Scheeli’t eller tungsten, mineral av
kalciumwolframat med vit eller
grönaktig färg och fettglänsande yta.
Viktig wolframmalm, 2246, 2947.
von Scheer, Reinhard (1863—1928),
tysk amiral, 1916 chef för tyska
hög-sjöflottan, med vilken han 31 maj
—1 juni s. å. utkämpade
Skagerack-slaget.
Scheffel, Johan Henrik (1690—1781),
målare aV tysk härstamning, från
1723 verksam i" Stockholm, där han
blev en uppskattad porträttör. S :s
måleri övergick från barock till
rokoko med lätt och skimrande
kolorit, 644 B.
von Scheffel, Joseph Victor (1826—
86), tysk författare. Vann på sin tid
popularitet genom sin versroman
Trumpetaren från Säkkingen (1854,
sv. ö. 1901) och den historiska
romanen Ekkehard (1857, sv. ö. 1881).
1. Scheffer, Carl Fredrik (1715—86),
greve, statsman, ambassadör i Paris
1743—52. Riksråd 1752—65, varunder
han inledde det samarbete med
Danmark, som upphörde med
pommerska kriget. Som guvernör för
kronprins Gustav blev S. dennes
förtrogne och stödde honom senare
vid statsvälvningen 1772. Inträdde
åter i rådet s. å. och var där en av
de verksammaste och
inflytelserikaste männen. S. var en livlig
hattanhängare och tog i sin politik
intryck av tidens fysiokratiska
tankegångar samtidigt som han var
förespråkare för den starka
kungamakten.
2. Scheffer, Ulrik (1716—99), bror till
Carl Fredrik S., greve, statsman.
Efterträdde brodern 1752—65 som
minister i Paris. Riksråd 1769—72
och efter statsvälvningen
kanslipresident och Gustav III:s främste
medhjälpare 1772—83, särskilt inom
utrikespolitiken, där han sökte
bevara fred åt alla håll. S. uppnådde
samförstånd med Ryssland och hade
stor andel i den nordiska väpnade
neutralitetspolitiken (1780). Avgick
som följd av Gustav III:s allt
djärvare utrikespolitik.
Scheffe’rus, Johannes (1621—79),
tysksvensk lärd, professor i Uppsala
1647, Sveriges förste vetenskaplige
språkforskare. Framstående även
som arkeolog och
litteraturhistoriker.
Scheheraza’de, Sheherazade,
sagobe-rätterskan i Tusen och en natt. — S.
är titel på en berömd symfonisk
svit av N. Rimskij-Korsakov, 3545.
Scheidt [sjait], Samuel (1587—1654),
tysk kompositör och organist,
verksam som hovmusiker i Halle. S.
hade stor betydelse för den
protestantiska koralens utveckling. Skrev
dessutom motetter, andliga
konserter, orgelverk etc.
Schein [sjain], Johann Hermann (1586
—1630), tysk kompositör, tillika med
Scheidt och Schütz ett av de »tre
stora S:en» i Tysklands
1600-tals-musik. Blev 1616 Thomas-kantor i
Leipzig. Skrev både kyrkliga och
världsliga verk, främst vokal- och
variationsverk.
Scheinergrader, mått på
ljuskänsligheten hos en plåt eller film.
Sambandet mellan S. och DIN-grader
är följande:
S DIN
17 6 10
20 9 10
23 12 10
26 15 10
29 18 10
32 21 10
Schejk (arab, schaich, åldring),
stamhövding hos beduinerna.
ScheVde, fr. Escaut, flod i n.
Frankrike, Belgien och Nederländerna.
343 km lång, flodområde 20 000 km2.
Bildar Antwerpens hamn och står
genom kanaler i förbindelse med
Seine, Engelska kanalen och Rhen,
92, 317, 1143 K.
ScheTer, Max (1875—1928), tysk
filosof, professor i Köln, lärjunge till
Husserl (se d. o.), i vars anda han
angrep Kants etik och uppställde en
innehållslig värdeetik. Stod en tid
katolicismen nära, men avlägsnade
sig därifrån i sina sista, sociologiskt
och antropologiskt orienterade
arbeten.
Schell’ack, renad gummilacka.
Användes i polityrer och lacker samt i
sigillack.
1. von SchelTing, Friedrich Wilhelm
Joseph (1775—1854), tysk filosof, en
av grundläggarna av den
romantiska skolan i Tyskland och en av
de mera utpräglade representanterna
för naturfilosofin. Hans filosofi kan
sammanfattas i det bekanta
uttrycket att naturen är omedveten ande
och anden medveten natur. Allt är
besjälat, allt röjer en sida av
gudomens väsen, 949.
2. von SchelTing, Caroline (1763—1809),
f. Michaelis, gift först med A. W.
von Schlegel, sedan med Fr. J. W.
von S., en av den tyska romantikens
centrala kvinnogestalter, genial
brev-skriverska.
Sche’ma, pluralis sche’mata (grek.
skeTna), utkast, mönster,
dagordning, timplan. — Schematise’ra,
framställa i stora drag. — Schema’-
tisk, framställd i stora drag,
summarisk.
Schemansky, Nathan (f. 1925),
amerikansk tyngdlyftare, blev i OS 1948
tvåa i tungvikt och vann 1952
mel-lantungvikt, hemförde VM i
mellan-tungvikt 1951 och 1953, i tungvikt
1954 samt har i båda klasserna satt
talrika världsrekord, bäst i ryck
150 kg, stöt 192,5 och sammanlagt
487,5 kg.
Schenectady [skanekTadi], stad i
staten New York, n.ö. USA, vid
Erie-kanalen, 91 785 inv. 1950. Stor
elek-tro teknisk industri, tillverkning av
järnvägsmateriel. Stor
rundradiostation.
Schenström, Carl (1881—1942), dansk
filmkomiker, världsberömd som
partner åt Harald Madsen i
konstellationen Fyrtornet och Släpvagnen,
lanserad av Lau Lauritzen 1921.
Sedan konstellationen upplösts,
uppträdde S. några gånger på cirkus,
även i Sverige. Filmer bl. a. Polis
Paulus påskasmäll (svensk, 1925),
Don Quixote (1926), På
Pettersons-kans pensionat (1931).
ScheoT, hebr., dödsriket.
Scherchen, Hermann (f. 1891), tysk
dirigent, en ivrig, mångsidig och
framgångsrik förkämpe för vår tids
radikalare tonkonst, bl. a. verksam
i Winterthur.
Sche’rens, Josef (f. 1909), belgisk
cyklist, världens förnämsta på
sprin-tersträckor, den ende som vunnit
sju VM (1932—37 och 1947).
Schering, Arnold (1877—1941), tysk
musikforskare, blev 1920 professor
i Halle och 1928 i Berlin. S. utgav
en mängd betydande arbeten om
senmedeltidens, renässansens och
Bachs tonkonst samt gav en
uppseendeväckande och fantasifull
tolkning av Beethovens
instrumentalmusik.
Scherzo [skärTså] (ital. skämt),
musikstycke i livligt tempo, ofta av
skämtsam karaktär. Utvecklades ur
menuetten, som den ersatte som
tredje sats i sonaten eller symfonin.
— Scherzan’do, tempobeteckning:
skämtsamt, lustigt.
SchiaparelTi [skia-], Giovanni
Virgi-nio (1835—1910), italiensk astronom,
berömd för sina undersökningar av
stjärnfallen och planeterna.
Upptäckte 1877 de omstridda
Marskanalerna, 2666.
Schicks reaktion, undersökningsmetod
för att utröna om en individ är
immun eller ej mot difteri.
Schiedam [s-chidam’], stad i s.v.
Holland, vid Nieuwe Maas, omedelbart
v. om Rotterdam, 75 568 inv. 1954.
Centrum för tillverkning av
gene-ver. Varv, glasbruk, 319 K.
Schierbeck, Poul (1888—1949), dansk
tonsättare, elev till C. Nielsen. Har
skrivit en opera, kantater, en
symfoni, diverse större vokal verk samt
många fina solosånger, bl. a. Den
kinesiska flöjten, 677.
1. Schildknecht, Albert (1833—1919),
musikförläggare. Grundade 1859 med
N. Elkan Elkan & Schildknechts
musikförlag i Stockholm.
2. Schildknecht, Maria (f. 31/3 1881),
dotter till Albert S., skådespelerska.
Genomgick Dramatens elevskola
1898—99, verksam hos August Falck
på Intima teatern 1909—10, på
Dramaten 1910—36, därefter vid
Göteborgs stadsteater. S. är en av våra
främsta tragedienner, som framträtt
i Strindberg-, Ibsen- och klassiska
tragediroller såsom lokaste i
Oidipus och Klytaimnestra i
Agamem-non.
Schildt, Runar (1888—1925), finländsk
författare, vars konstnärligt
högt
4792
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
