Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Segerstedt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEGERSTEDT, TORGNY
SEKRETA UTSKOTTET
kommun på s. Öland, Kalmar län,
251 inv. 1954. — 2. Församling i
Stenstorps kommun i n.
Västergötland, Skaraborgs län, 319 inv. 1954.
— 3. Församling i Nors kommun i
Värmlands län, 525 inv. 1954. — 4.
Angöringsfyr på Ölands ö. kust, i
S. 1.
1. Segerstedt, Torgny (1876—1945),
tidningsman, religionshistoriker. Som
huvudredaktör för Göteborgs
Handels- och Sjöfarts-Tidning från 1917
har S. framträtt som en av vårt
lands skickligaste och oräddaste
skribenter, företrädande en
stridbar liberalism. Under andra
världskriget brännmärkte S. tveklöst den
nazistiska ideologin och
våldspoli-tiken, skärskådade kritiskt den
officiella svenska utrikespolitiken och
försvarade outtröttligt pressens
yttrandefrihet. Urval av hans
artiklar finnas samlade i bl. a. I dag
(1945).
2. Segerstedt, Torgny T. (f. 11/8 1908),
son till Torgny S., filosof, professor
i praktisk filosofi i Uppsala sedan
1938, rektor vid Uppsala universitet
sedan 1955. Bland arbeten: Moral
Senseskolan och dess inflytande på
svensk filosofi (1937), Ordens makt
(1944).
Segerstråle, Lennart (f. 1892),
finländsk konstnär, främst verksam
som monumentalkonstnär. Har
utfört fresker, bl. a. i Finlands bank
i Helsingfors (1943) med motiv ur
den finska frihetskampen, samt
glasmålningar för kyrkor.
Seghers [se chars], Hercules (ca 1590—
1640), holländsk målare och etsare,
utförde främst holländska
slättmotiv och fantastiska, visionära
berglandskap, vilka fick betydelse för
Rembrandts landskapsskildringar. S.
var även uppfinnare av
färggravyren.
Seghärdning, härdning som är förenad
med anlöpning till relativt hög
temperatur (500 å 600°). Ger ett
material med relativt hög sträckgräns,
motståndskraftigt mot
slagpåkän-ning. Metoden tillämpas bl. a. vid
tillverkning av stållinor.
Seglare, Cyp’seli, underordning av
ordningen skärrfåglar, omfattar
familjerna kolibrifåglar och
tornsvalor.
Seglatio’n, den tid under året som ett
handelsfartyg går i trafik; sjöfart
i allmänhet. Bör skiljas från
seglats, som betyder enstaka sjöresa
eller sammanhängande färd till
sjöss, vanligen med segelbåt.
Se’glora, kommun i s. Västergötland,
Älvsborgs län. 2 432 inv. 1954. I S.
ligger Viskadalens folkhögskola. S:s
gamla träkyrka från 1720-talet
flyttades 1917 till Skansen i Stockholm,
2509 B.
Segment’ (lat. segmen’tum, något
avskuret). 1. Inom geometrin: yta
som begränsas av en del av en
kurva, vanligen en cirkel, och en
rät linje. Ett volymsegment
begränsas på liknande sätt av en buktig
och en plan yta. — 2. Inom
biologin: de efter varandra följande
likartade partierna hos ringmaskar och
leddjur.
Segovia [sägåv’ja], huvudstad i
provinsen med samma namn i Gamla
Kastilien n.v. om Madrid, 29 568 inv.
1950. Rik på romanska och
medeltida byggnader. Textilindustri.
Segovia [sägåv’ja], Andrés (f. 1896),
spansk musiker, världsberömd
gitarrist. Har flerfaldiga gånger
besökt Sverige, tidigast 1232.
Segozero [sägå’serå], se Seg.
Segrave [si’greiv], sir Henry (1896—
1930), engelsk motorsportsman. Satte
en rad världsrekord, bl. a. med bil
på »flygande kilometern» 1929 med
372,4 km/tim. och med motorbåt
1930 med 158,8 km/tim. Han
förolyckades 1930 vid ett försök att
slå sistnämnda rekord, 2364.
Segring, de lättsmälta
beståndsdelarnas benägenhet att i en stelnande
metallegering avskilja sig sist ur
den ursprungligen homogena
blandningen och ansamlas i de sist
stelnande partierna, varigenom olika
delar av legeringen får olika
procentuell sammansättning. Denna
egenskap, som vid framställning av
legerat gjutgods är till skada, kan
i andra fall utnyttjas tekniskt,
nämligen för raffinering av vissa
metaller, t. ex. för avskiljande av
(sil-verhaltigt) bly från koppar.
Segue [se’goe], italiensk musikterm:
följer, omedelbart.
Seguidilla [segidil’ja], spansk,
bolero-liknande dans med sång-,
gitarr-och kastanjettackompanjemang. S.
har använts inom konstmusiken av
Bizet i Carmen.
Séguin [segäns’I, Edouard (1812—80),
fransk läkare och pedagog. Genom
att 1839 öppna en skola för
sinnes-slöa barn blev S. banbrytande för
denna undervisning. Han försökte
genom fysiologiskt välberäknad
muskelträning öva upp de
sinnes-slöas intelligens, 3016.
Segura
go’-J, flod i s.ö. Spanien,
utfaller i Medelhavet s. om [-Ali-cante. 240 km lång. Utnyttjas för
konstbevattning, 3175, 3437.
Se’hested, Hannibal (1609—66), dansk
statsman. Var ståthållare i Norge
1642—51 och inlade stora
förtjänster om landets utveckling.
Sehlstedt, Elias (1808—74), författare.
Under många år tullinspektor i
Sandhamn. Hans många visor äro
småborgerligt hemtrevliga och vittna
om ett oiörbränneligt gott humör,
3336.
Seiches [säsj], regelbundna
vatten-ståndsvariationer i sjöar och
långsmala vikar, betingade av stående
vågrörelser, 3477.
Seignettesalt [sänjät’-], vinsyrans
kalium-natriumsalt. Ingår i
socker-reagenset Fehlings lösning.
Seigneur [sänjö’r], (fr., av lat. senior,
äldre), herre; länsherre; förnäm
herre.
Seine [sä’n]. 1. N. Frankrikes största
och viktigaste flod. 776 km lång,
flodområde 77 800 km2. En av
Frankrikes viktigaste inre
vattenvägar, genom kanaler med Schelde,
Meuse, Loire, Saöne och Rhen,
1143 K, 2621 B. — 2. Departement
i n. Frankrike, vid Seine, 480 km2,
5 154 834 inv. 1954, omfattande
Paris med omnejd.
Seine-et-Mame [sänemar’n],
departement i n. Frankrike. 5 931 km2,
453 438 inv. 1954. Huvudstad Melun.
Seine-et-Oise [säneoa’s], departement
i n. Frankrike 5 659 km2, 1 708 791
inv. 1954. Huvudstad Versailles.
Seine-Inférieure (sänän2feria’r].
departement i n. Frankrike, 6 342 km2,
941 684 inv. 1954. Huvudstad Rouen.
Seip [sei’p], Didrik Arup (f. 1884),
norsk språkforskare, professor i
nordisk språkvetenskap i Oslo
sedan 1916, rektor vid universitetet
1937—45. 1941—42 i
koncentrationsläger i Norge och Tyskland,
därefter under uppsikt i Berlin till
våren 1945. S. utgav Hjemme og i
fiendeland 1940—45 (1946) och
Norden, samhörighet og språkutvikling
(s. å.).
Seipel [sai-], Ignaz (1876—1932),
österrikisk teolog och politiker,
förbundskansler 1922—24 och 1926—29
samt utrikesminister 1930. Lyckades
skaffa ekonomisk hjälp åt
Öster
rike och arbetade för samförstånd
med Tyskland.
Seismogra’f eller seismometer (grek,
seismos’, jordskalv), apparat för
automatisk registrering av
vågrörelser i jordskorpan. Dess
grundorgan består av en lättrörligt
anordnad tung pendel, vars i regel
små rörelser i förhållande till
upp-hängningsstativet utväxlas medelst
en hävstångsinrättning, som är
förbunden med ett registreringsverk.
Flera typer av pendelupphängning
förekomma: 1) Hängande pendel
(vertikalpendel); 2) omvänd
vertikalpendel (balanserande på sin
ned-åtriktade spets); 3) horisontalpendel
(ledad mot stativet likt en dörr).
Seismogram’, grafisk framställning av
jordskorpans rörelser, automatiskt
erhållen med seismograf, 1878.
Seismologi’, läran om jordskalven,
1878.
Seite [sej’-], lapsk avgudabild av sten
eller trä.
Sej, se Gråsej, 982.
Seja, vänsterbiflod till Amur. s.ö.
Sibirien, ca 1 160 km lång.
Sejd, fornnordisk
besvärjelseceremoni, förrättad i extatiskt tillstånd
och erinrande om den lapska
scha-manismen.
Sejm, benämning på Polens
folkrepresentation.
Sejnfall (holl. sein, signal, tecken),
flagglina eller lina för hissande av
signaler.
Sejour [sesjo’r] (lat. sub, under, och
diur’nus, daglig), vistelse,
uppehåll.
Sejsa (fr. saisir, gripa), med lina eller
garn sammanlinda två till varandra
lagda täg.
Sejval, Balaenop’tera borea’lis, 12—
16 m lång bardval, n. Atlanten.
SEK, förkortning för Svenska
Elektriska Kommissionen. Jfr SEN.
Sekant’ (lat. seca’re, skära), rät
linje, som skär en cirkel eller
annan kurva. Den del av S. som
faller inom cirkeln, kallas korda.
Sekatö’r, mindre trädgårdssax.
Sekel (lat. sae’culum), århundrade.
Seki’ner (it. zecchi’no, gammalt
vene-tianskt guldmynt som länge
användes som betalningsmedel i
Orienten). — Slanguttryck för pengar.
Sekond [-kånd’] (lat. secun’dus, den
andre). 1. Chefens närmaste man
på ett större örlogsfartyg. — 2.
Biträde åt de tävlande vid bl. a.
box-ningsmatcher.
Sckre’t (lat. secre’tum, avskild),
hemlig. — 1. Äldre benämning på
sigill, som sattes på offentliga
handlingar. Användes numera endast i
samband med Kungl. Maj :ts sekret,
sigill som åsättas Högsta domstolens
och Regeringsrättens expeditioner.
— 2. Inom fysiologin: avsöndring
från körtlar eller körtelceller av
betydelse för organismens
livsfunktioner, t. ex. saliv eller magsaft. —
3. Inom botaniken: de
matsmältningsvätskor som avsöndras av
fångstapparaterna hos insektsätande
växter. S. benämnes vanligen även
blommornas honung och andra av
glandler avsöndrade ämnen. Mellan
S. och exkret kunna hos växter
dock inga skarpa gränser dragas.
Sekre’ta deputationen, under
frihetstiden det av ständernas utskott som
granskade riksrådets protokoll.
Sekreta utskottet, svenska riksdagens
äldsta utskott, första gången tillsatt
1627. Medlemmarna voro förpliktade
till tystnad angående utskottets
förhandlingar. Under frihetstiden
övertog S. en stor del av själva
riksdagens funktioner och fattade självt
beslut. Efter 1809 bibehölls S. fast
med betydligt begränsat inflytande.
4799
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
