Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Seneca ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SENECA, LUCIUS ANNAEUS
SEPTISK TANK
Se’neca, Lu’cius Annae’us (4 f. Kr.—
65 e. Kr.), romersk filosof och
författare, lärare till Nero, som
slutligen tvingade honom till
självmord. S. är en av de förnämsta
romerska stoikerna och ger ibland
uttryck åt tankegångar, som
påminna om kristendomen. Hans
läsdramer (t. ex. Medea) äro starkt
retoriska och ha bl. a. påverkat det
akademiska dramat under
renässansen. Ett urval av hans skrifter
finns på svenska under titeln Om
livets korthet (Berömda filosofer,
1922), 947, 2143, 3098.
Senec’io, se Korsört.
Se’nefelder, Alois (1771—1834), tysk
reproduktionsgrafiker. Uppfann den
litografiska tekniken 1796—98 och
tillskrives (troligen med orätt)
uppfinningen av stålpennan 1803. Jfr
Litografi, 439.
Se’negal [uttalas även -gal’]. 1. Flod
i Franska Västafrika, från Futa
Dj alons högland mot n. och n.v.
till Atlanten. 1 430 km lång, därav
segelbar 900 under regntiden,
flodområde 440 000 km2, 24 K. — 2.
Koloni i Franska Västafrika, vid
Atlanten s. och v. om S. 1. 201 375
km2, 2 092 800 inv. 1951. Huvudstad
Saint-Louis, 1166.
Senegam’bien, den del av Västafrika,
som ligger mellan floderna Senegal
och Gambia. Förr också officiellt
namn på franska kolonin Senegal,
22.
Se’negarot, rotstocken och
huvudroten av en i Mississippis flodområde
växande ört. Den innehåller bl. a.
salicylsyra och senegin. En dekokt
av S. användes som slemlösande
medel.
Senescens’, åldrandet och därmed
sammanhängande kroppsliga och
själsliga företeelser.
Senfl, Ludwig (f. omkr. 1489, d. 1542
el. 43), tysk tonsättare, en av sin
tids berömdaste musiker, blev omkr.
1515 kejserlig hovkapellmästare,
senare kurfurstlig hovkompositör i
München. Hans ca 200 tyska
kör-visor i konstfull polyfon sättning
vann utomordentlig popularitet, ej
minst i Skandinavien.
SenglaciaTa tiden, den sista
nedisningens avsmältningsskede, av
Gerhard de Geer indelad i tre
perioder: 1) daniglacial tid (delar av
Danmark isfria), 2) gotiglacial tid
(områdena s. om linjen Oslofjorden
— n. Vättern—Stockholmstrakten —
Salpausselkä i Finland isfria) samt
3) finiglacial tid (tiden fram till
den stora jämtländska issjöns
avtappning genom Indalsälven
omkring 6600 f. Kr.).
Sengångare, trögdjur, Bradypod’idae,
däggdjursfamilj av ordningen
tand-fattiga, omfattande några
halvmeterlånga arter i Sydamerika. S. ha
hakformigt omböjda klor, i vilka
de hänga under urskogsträdens
grenar med ryggen nedåt. De leva av
blad och gå sällan ned på marken.
— Liknande former av ända till en
elefants storlek, jättetrögdjuren,
levde i Amerika under tertiärtiden,
724 B.
Senhinna, skle’ra, den yttre fasta
hinnan i ögonglobens vägg.
Senhor [senjå’r] (lat. sen’ior, äldre),
port., herre. — Senhora [senjå’ra],
fru. — Senhorita [senjåri’ta],
fröken.
Seni’1 (lat. seni’lis), åldrad,
ålder-domsskröplig, gubbaktig. —
Senilitet, ålderdomssvaghet. — Seni’litas
prae’cox, för tidigt åldrande.
Sen’ior, förkortas sen., sr eller s:r
[som idrottsterm -å’r], lat., äldre:
äldste medlem av en krets,
för
ening, korporation; fadern i
förhållande till sonen (junior); idrottsman
tillhörande klassen mellan junior
ech old boy, dvs. huvudklassen
(vanligen 20—34 år).
Senna, småbladen från ett par
afrikanska och arabiska Cassia-buskar.
Användas som avföringsmedel
(sennate).
Sen’nett, Mack (f. 1884), amerikansk
filmregissör, slapstickfarsens
skapare. Lanserade 1912 den korta
filmfarsen med komiker som Ben
Tur-pin, Harold Lloyd, Buster Keaton,
Chaplin och »badskönheter» som
Gloria Swanson. Bildade 1916
Triangle-bolaget med Ince och
Griffith. Efter 1939 producent hos
Fox.
Seno’n, den näst yngsta delen av
kritformationen.
Seno’ner, forntida gallisk stam bosatt
omkring Sens i n.v. Frankrike. —
En annan stam med samma namn
inträngde i Italien ca 400 f. Kr.
Senor [senjå’r], sp., herre. Senora,
fru. — Senorita, fröken.
Senreflex’, muskelsammandragning vid
lätt slag på vidhörande muskels
sena.
Sensatio’n, sinnesintryck; uppseende;
uppseendeväckande händelse. —
Sensationell’, uppseendeväckande.
Sens commun [sa"« kåmöns’], fr., sunt
förnuft.
Sensi’bel (lat. sensiTnlis), känslig. —
Sensibilite’t, känslighet.
Sensibilisato’rer, vissa organiska
färgämnen, som göra silversaltet på en
fotografisk plåt (film) känsligt för
olika slags ljus (orto-, iso- och
pan-kromatisk film). Deras verkan
beror på att de ingå en löslig kemisk
förening med bromsilverkornen.
Sensiti’v (lat. sen’sus, känsla),
överdrivet känslig (om person).
Senskida, hinna av bindväv, som
omger en sena.
Sensmoral [san«moral’], fr.,
sedelärande betydelse; den moraliska
undermeningen i en berättelse.
Senso’risk eller sensoriell’ kallas det
slags nerv med vars hjälp vi
uppfatta sinnesförnimmelserna. De
sen-soriska nerverna äro
mottagnings-organ, till skillnad från de
motoriska eller sekretoriska, som äro
verkställande organ.
Sensualis’m. 1. Den
kunskapsteoretiska åskådning som anser
sinnesförnimmelserna utgöra den enda
kunskapskällan. — 2. Sinnlighet. —
Sensuell’, sinnlig.
Sen’ta, ung. Zenta, stad i Vojvodina,
n.ö. Jugoslavien, vid floden Tisza.
25 476 inv. 1953. Spannmålshandel.
Vid S. vunno österrikarna under
Eugen av Savojen en avgörande
seger över turkarna 1697.
Sentens’ (lat. senten’tia), tänkespråk,
levnadsregel.
Sente’ra, uppfatta, uppskatta.
Sentiment’ (lat. senti’re, känna),
känsla, känslofullhet; tanke. —
Senti-menta’l, känslosam, gråtmild. —
Sentimentalitet, känslopjunk.
Senu’si, en av Muhammed ibn Ali es
Senusi 1835 stiftad orden i
Nordafrika med huvudsyfte att återföra
islam till dess ursprungliga renhet.
Genom sin fasta organisation har
den spelat stor politisk roll, då den
främst motsatt sig den italienska
kolonisationen av Cyrenaica under
1920-talet. Under andra världskriget
etablerade S. ett visst samarbete
med de allierade och kräver sedan
1947 Cyrenaicas oavhängighet.
Sen’za [-tsa], ital., utan.
Separa’t (lat. separa’re, avskilja),
avskild. — Separatism’, benägenhet för
söndring; sekterism. — Separatis’t,
anhängare av separatism; frikyrklig,
sektmedlem.
Separator (lat. separare, skilja),
anordning varmed man skiljer
beståndsdelarna åt i en fysikalisk
blandning. I inskränkt bemärkelse
är S. en på centrifugalprincipen
baserad maskin för avskiljande av
emulgerade partiklar, t. ex. av
fettpartiklar (grädde) ur mjölk.
Samma princip begagnas för rening av
oljor, lacker, kemiska tvättmedel
m. m., 3116.
Separator AB, Stockholm, grundades
1878. Tillverkar vid verkstäder i
Stockholm, Södertälje, Olof ström,
Lund och Eskilstuna
mjölkseparatorer, centrifuger till industriella
ändamål, mejeri- och tvättmaskiner.
Fabriker även i Tyskland, USA och
Canada samt
försäljningsorganisation över hela världen. Antal
anställda ca 2 400.
Separe’ra, skilja, skiljas, avskilja
(t. ex. grädde från mjölk).
Se’pia, svartbrunt färgämne som
ut-vinnes från innehållet i
bläckkörteln hos en bläckfiskart med
samma namn. Användes utspätt med
vatten vid laveringar, 422.
Sepoys [si’påjs], infödda soldater i
brittiska armén i Indien.
Sepoys-upproret på 1850-talet ledde till att
engelska kronan övertog
förvaltningen av de områden i Ostindien,
som dittills skötts av Ostindiska
Kompaniet, 620, 1733.
Sep’sis (grek, förruttnelse), gemensam
beteckning för en del allmänna
för-giftningsföreteelser hos organismen,
417.
September (lat. sep’tem, sju), årets
nionde månad enligt den nuvarande
kalendern, sjunde månaden i den
gamla romerska. S. har 30 dagar.
S:s gamla svenska namn var
höstmånad.
Septembermorden, de politiska
massmord i Paris 2—5 sept. 1792,
varigenom på anstiftan av
»kommunens övervakande utskott» omkring
1 100 av de efter revolutionen den
10 aug. fängslade »aristokraterna»
och prästerna bragtes om livet.
Septemberrevolutionen, den
revolution, som medförde franska
kejsardömets fall efter nederlaget mot
Preussen vid Sedan, 4 sept. 1870.
Septemvir’, lat., medlem av ett
sju-mannaråd, ett septemvira’t.
Septenna’t eller septen’nium, period
om sju år, t. ex. de franska
presidenternas ämbetstid.
Septe’ntrio (lat., sep’tem trio’nes, de
sju plogoxarna), norr, norden. —
Ursprungligen namn på Stora
Björnen. — SeptentrionaT, nordlig.
Septett’, musikstycke för sju
instrument eller sångstämmor; även
musikensemble om sju personer.
Sep’tima (lat. se’ptimus, sjunde), den
diatoniska skalans sjunde ton;
in-tervallet S. är t. ex. C—H (stor S.)
eller C—B (liten S.).
Septimackord, ackord med intervallen
ters, kvint och septima, vilka med
grundtonen bildar en fyrklang.
Utom i grundläge förekommer S. i
tre omvändningar. Av S. på skalans
olika toner är
dominant-septimackor-det särskilt viktigt på grund av sin
starkt kadenserande verkan.
Septim’ius Seve’rus, romersk kejsare,
se Severus, 2862.
SeptimoT eller septo’1, grupp av sju
likvärdiga toner, som tillsammans
ha samma tidsvärde som eljest fyra,
sex eller åtta av samma art.
Sep’tisk tank, separeringsbassäng i
avloppsledning. Här sker
slamav-sättning och slamrötning, varvid
meningen är, att endast utrotat
vatten skall avgå från S. I praktiken
4802
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
