Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sellergren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SELLERGREN, PETER LORENS
SENDRAG
egen begäran 1704 på en av de
obebodda Juan Fernåndezöarna i
Stilla havet och stannade där till 1709.
Förebild till Defoes Robinson
Cru-soe, 687.
Sellergren, Peter Lorens (1768—1843),
präst, väckelsepredikant i Småland,
en av den kyrkliga väckelsens
ledare under 1800-talet.
Selleri’, Ap’ium grave’olens, familjen
flockväxter, tvåårig havsstrandväxt,
vild i Skåne. Odlad utvecklar S.
första året en rosett av bredflikiga
blad och en amrot, som ätes, andra
året en gr enig stjälk med små,
grönvita blomställningar. Hos
blekselleri ätas bladen, 1477 B.
Selling, Gösta (f. 28/9 1900),
konsthistoriker, stadsantikvarie och chef
för Stockholms stadsmuseum sedan
1937. Har utgivit flera skrifter
be-handlanae Stockholms
kulturhistoria.
Selo’ter, judiskt parti under det sista
århundradet före Jerusalams
förstoring. — På senare tid ofta
benämning på fanatiker, särskilt
religiösa sådana.
Seltersvatten, ett naturligt
mineralvatten, innehållande koksalt,
bikarbonat och kolsyra, från källor i byn
Niederselters i Hessen-Nassau, 27
km n. om Wiesbaden. Framställes
även artificiellt som läskedryck.
Selvas [säl’vas], sp. och port,
»skogar», de stora, urskogsklädda
låg-landsområdena kring Amasonfloden
och dess biflöden, n. Sydamerika,
49, 3385.
Selånger, kommun i ö. Medelpad,
Västernorrlands län, 5 729 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning
av Selånger och Sättna.
Selånger, Sven (f. 19/3 1907),
affärsman i Sundsvall, skidhoppare. Vann
i Holmenkollen 1939 och har
kommit tvåa där 2 gånger, blev tvåa i
OS 1936 och vann FIS-tävlingen i
kombinerad 1933. Han har vunnit
8 SM i backhoppning, 3 i
kombinerad och 1 i slalom.
Selångersån, kustå i Medelpad,
mellan Indalsälven och Ljungan, bildar
Sundsvalls hamn, 50 km lång,
flodområde 450 km2, 2287.
Sem, Noas äldste son, enligt 1 Mos.
10:21, 25—30, stamfader för Israel
och vissa arabiska stammar, enligt
1 Mos. 10:22—24 även elamiter,
assyrier, araméer m. fl.
Semafor [-å’r] (grek. se’ma, tecken,
och for’os, bärare), signalapparat,
i allmänhet en mast, försedd med
ställbara armar, eventuellt i
kombination med signallampor.
Semafore’ring, signalering med
flaggor, som med händerna svängas
mellan olika inbördes ställningar.
Semanti’k eller semasiologi’ (grek.
semai’nein, betyda), läran om ordens
betydelse.
Sema’rang, Samarang, hamnstad på
mellersta Javas n. kust, Indonesien.
244 526 inv. 1940. Stor export av
socker och kapok, 1745 K.
Sembilan, se Negri Sembilan.
Semester (lat. semesfris,
sexmånat-lig), den tid varunder arbetstagare
varje år har rätt till ledighet med
bibehållen lön. Jfr Semesterlagen,
2975 B.
Semesterlagen av 29 juni 1945
tillförsäkrar envar arbetstagare, som
varit anställd minst ett år,
ovillkorlig rätt till viss ledighet med
bibehållen lön. Genom lagändring, som
trätt i kraft 1 juli 1951, infördes
3-veckors semester, och ledighet
utgår nu med P/a dag (mot
tidigare 1 dag) för varje månad,
varunder arbete utförts minst 16 dagar,
sålunda 18 dagar per år. oberäknat
sön- och helgdagar, 2975.
Semi-, lat., halv, till en del.
Användes i sammansättningar, jfr nedan.
Semifinal, vid kvalificeringstävlingar
den sista omgång, som föregår
finalen.
Semikolon, skiljetecken bestående av
en punkt över ett komma (;).
Användes för att beteckna ett längre
uppehåll i en mening.
Seminarist’ (lat. semina’rium,
plantskola), elev i ett seminarium.
Semina’rium. 1. Utbildningsanstalt
för lärare, i katolska länder även
för präster. — 2. Undervisningsform
vid universitet och högskolor,
varvid uppsatser av deltagarna
ventileras eller ett givet ämne diskuteras
under ledning av professor eller
annan akademisk lärare. — Jfr
Folk-skolseminarium, Småskolseminarium
samt Högre lärarinneseminariet,
3074.
Semine’ring, se Insemination.
Seminförening, ekonomisk förening
med ändamål att tillhandahålla
sperma och utföra artificiell
insemination på nötkreatur. Samtliga
seminföreningar (32 år 1954) är.
anslutna till Riksorganisationen
Sveriges seminföreningar, R 55.
Seminom [-å’m], biandsvulst,
elakartad tumör i testiklarna.
Scmipala’tinsk, stad i republiken
Ka-zakstan, Sovjetunionen, vid den
härifrån segelbara floden Irtysj.
110 000 inv. 1939. Järnvägsknut för
Sibiriens och Turkestans järnvägar,
utgångspunkt för karavanväg till
Mongoliet. Stora slakterier, fryshus
och kvarnar, 170 K.
Semipelagianis’m, riktning, som intog
en mellanställning mellan Pelagius
och Augustinus, och som hävdade
att människan, vars fria vilja är
försvagad till sin kraft, i
samverkan med den gudomliga nåden kan
göra det goda. Läran fördömdes nå
kyrkomötena 431 och 529, men har
ständigt dykt upp på nytt under
olika beteckningar.
Semipermea’bel (lat. permeab’ilis,
genomtränglig), halvgenomsläpplig.
Ordet användes speciellt ifråga om
organiska hinnor och vissa
finpo-riga keramiska kroppar, som kunna
genomsläppa vatten men icke i
vattnet lösta ämnen med hög
mo-lekularvikt, t. ex. socker.
Semi’ramis, assyrisk sagodrottning,
berömd bl. a. för sina hängande
trädgårdar.
Semi’ter. 1. I inskränkt bemärkelse
judar. — 2. Detsamma som
semitiska folk, dvs. de som tala
semitiska språk, babylonier och assyrer,
kananéer, fenicier, israeliter,
araméer, araber, sydaraber (minéer och
sabéer) och abessinier, 22, 2606.
Semi tiska alfabet äro t. ex. det
arabiska, det hebreiska m. fl. Jfr
Ka-naaneiska alfabetet, 1.
Semi’tiska språk, gemensam
benämning på en grupp sinsemellan
besläktade, delvis utdöda språk i
Mindre Asien och delar av Afrika.
S. delas i tre huvudgrupper: 1)
östsemitiska språk, som omfatta
babyloniska och assyriska språken,
2) västsemitiska språk, omfattande
arame’iska, kananeiska, uppdelat i
moabitiska, hebreiska och
fenicis-ka, samt 3) arabiska och etiopiska
språken, 3202.
SEMKO, förkortning för Svenska
elektriska materialkontrollanstalten,
en under Kommerskollegium
sorterande provningsanstalt, speciellt för
provning och kvalitetskontroll av
elektriska artiklar för hushålls
-och hembruk. Vissa typer av
artiklar, t. ex. radioapparater,
strykjärn, doppvärmare och
värmeelement, äro underkastade provnings -
tvång. Godkända artiklar få
åsättas s. k. S-märke. — S. grundades
1925 och erhöll statlig auktorisation
1935.
Semmelvveiss, Ignaz Philipp (1818—
65), ungersk läkare, professor i
Budapest 1855. Gjorde en
banbrytande insats inom obstetriken genom
införande av antiseptik vid
förlossningar, 2218.
Sem’mering, pass i östalperna, pè
gränsen mellan Nedre Österrike och
Steiermark. 980 m ö. h.
Genom-skäres av en 1 430 m lång tunne)
på S.-banan, den äldsta av de stora
alpjärnvägarna, anlagd 1848—54,
— 60, 3535.
Semnoner [-nå’-], germansk stam
tillhörande svebernas folkgrupp,
under folkvandringstiden bosatt kring
Elbe.
Sem’per, Gottfried (1803—79), tysk
arkitekt och konstskriftställare
verksam i Dresden, London, Zürich
och Wien. Uppförde i nyrenässans
bl. a. operahuset (1831—41) och Ge
mäldegalerie (1847—54) i Dresden
samt Burgteater i Wien. Hans
skrifter, speciellt Der Stil (1860—
63), fick stor betydelse för tidens
arkitektur och konsthantverk, 3554
Sem’per i’dem, lat., alltid densamme
Sempervi’vum, se Taklök.
Sem’plice [-tje], italiensk musikterm
enkelt, okonstlat.
SEN, förkortning för Svenska
elektriska normer, utarbetade av
Svenska elektriska kommissionen (SEK).
Sen, japanskt mynt = Vioo yen.
Sen., förkortning för senior.
Sena, det av bindväv bestående
änd-partiet i en muskel, som fäster
denna vid skelettet.
Senap, senapsfrö, krydda, erhålles av
Bras’sica och Sina’pisarter. —
Svartsenap, Bras’sica nig’ra, familjen
korsväxter, högvuxen ört med
mörkgröna blad och skidor tryckta
till stjälken. Växer på odlade
ställen och havsstränder i s. Sverige
Odlas under namn av svensk senap.
Se Vitsenap, Åkersenap.
Senapsbad, medicinskt bad berett
genom att tillsätta vatten med
senaps-frön.
Senapsgas, diklordietylsulfid, färglös
vätska med svag senapslukt. Verkar
frätande på hud och andningsorgan
och användes i första världskriget
såsom stridsgas, 1388.
Senapsoljor, gemensam benämning pè
estrar av isotiocyanvätesyra, en
iso-mer till rodanväte. Vanligast är
allyIsenapsolja eller kort och goti
senapsolja, som ingår i glykosiden
sinigrin i svartsenap.
Sena’t (lat. sena’tus, av se’nex,
gammal), ursprungligen högsta
rådgivande församlingen i Romerska
riket, vilkas medlemmar utgjorde
samhällets högsta stånd. — Numera
betecknar S. en
folkrepresentationens »övre» kammare, där
sammanställningen grundar sig på t. ex
ämbetsställning. I en förbundsstat,
t. ex. USA, är S. benämning på de
olika delstaternas speciella
representation.
Sena’tor. 1. Ledamot av romerska
senaten. — 2. Roms högste
ämbetsman under medeltiden. — 3.
Medlem av senaten i vissa länders folk
representation, t. ex. i Förenta
Staterna, Belgien m. fl.
Sena’tus populus’que roma’nus (S. P
Q. R.), lat., »senaten och det
romerska folket», statsrättslig
beteck-ning för romerska statsmakten.
Sendrag, begränsad smärtsam muskel
kramp, vanligen i fötter eller
underben. Beror troligen på
cirkulationsrubbningar.
48OI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
