Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sicista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SICISTA
SIERRA NEVADA
konungariket Bägge Sicilierna 1815—
1861, sedan 1946 autonom region i
republiken Italien, 875 B, 2987 B.
Sicis’ta, buskmussläktet, se Buskmus.
Si’c it’ur ad’ ast’ra, lat., »så går man
mot stjärnorna», citat ur Vergilius’
Eneid.
Sick, vulstliknande ränder, som
upptryckas på bleckplåt med hjälp av
sickstöd eller i sickmaskin och som
användas dels som ornament, dels
för att ge plåten stadga.
Sickati’v (lat. sicca’re, torka), medel
för påskyndande av linoljas eller
linoljefärgers hårdnande. Härtill
användes ofta bly-, mangan- eller
koboltresinat. Jfr Resinat.
Sickert [sik’at], Walter Richard (1860—
1942), engelsk målare, vars
landskap och porträtt visa starkt
inflytande av modem fransk konst,
främst Vuillard och Bonnard.
von Sickingen, Franz (1481—1523),
tysk krigare. Stödde reformatorerna
och ledde 1522 ett adelsuppror mot
de tyska furstarna men blev slagen.
Sickla, industristadsdel i Nacka stad,
Stockholms län, vid järnvägen till
Saltsjöbaden. I S. ligga
Atlas-Die-sels verkstäder.
Sickling, skarpkantad stålskiva varmed
snickeriarbeten putsas.
Sicksack, kors och tvärs.
Si’c tran sit glo’ria mun’di, lat., så
förgår all världens härlighet, de ord
varmed en nyvald påve hälsas,
samtidigt som en blåntott antändes och
får förbrinna.
Si’c vo’lo, si’c jub’eo, lat-, så vill jag,
så befaller jag dig, citat ur
Juve-nalis, uttryckande ohämmad
maktlystnad.
Sidband är inom radiotekniken
sammanfattningen av alla de
frekvenser ovan och under
bärvågsfrekven-sen vilka uppkomma vid modulering
av bärvågen.
Siddhå’rtha, Gotama, Buddhas
egentliga namn, 525.
Siddons [sid’ns], Sarah, f. Kemble
(1755—1831), skådespelerska,
verksam på Drury Lane- och Covent
Gardenteatrarna respektive 1782—
1803 och 1803—12. Skönhet,
temperament och intelligens förskaffade
henne rykte som samtidens största
klassiska tragedienne, särskilt som
lady Macbeth.
Side-car [sai’dkar], iskyld cocktail
bestående av 1 del cointreau, 1 del
konjak och litet pressad citron
(eller hellre lime-juice).
Sidenbladh, Göran (f. 19/3 1912),
arkitekt, stadsplanedirektör i
Stockholm sedan 1955. S. har bl. a. lett
upprättandet av Stockholms
generalplan 1945-—52.
Sidenfibroi’n (lat. fib’ra, tråd),
äggviteämne, huvudbeståndsdelen i
ko-kongtråden, som silkesmasken
spinner omkring sig.
Sidenhuset, AB S., Stockholm, varuhus
för tyger och damkonfektion,
grundat 1905, aktiekapital 250 000 kr.
Sidensjö, församling i Nätra kommun
i ö. Ångermanland, Västernorrlands
län, 2 113 inv. 1954.
Sidensvansen, AnTpelis gar’rulus, en
tätting, ca 20 cm lång, med yvig,
rödgrå fjäderdräkt, tofs på huvudet,
lackröda bihang pä armpennorna och
gul stjärtspets. Lever av insekter
och bär. Häckar i Norrlands
barrskogar. Om vintern drager den i
skaror söderut, och lever då av
rönnbär.
Sidenvägen, forntida handelsväg
genom Centralasien, från Kina till
Främre Orienten. Förlorade sin
betydelse efter öppnandet av sjövägen
till Kina i början av 1500-talet, 1576.
Side’risk (lat. si’dus, stjärna), som
av
ser stjärnor. — Siderisk månad, den
tid månen behöver för att från
jorden sett återkomma till samma
läge på stjärnhimlen. Jfr Synodisk.
Sideri’t, se Järnspat.
Sideropeni’, blodbrist, järnbrist i
blodet.
Siderosta’t, detsamma som heliosta’t.
Si’di (arab, sajjid), herre, furste.
Sid’i al-Barra’ni, kustby i n.v.
Egypten, nära gränsen till Libyen, under
andra världskriget häftigt omstridd
åren 1940—42.
Sidney, oriktig stavningsform för
Sydney.
Sidney [sid’ni], sir Philip (1554—86),
engelsk skald, en av det
elisabe-tanska tidevarvets mest lysande
gestalter och den engelska
renässansens förste store skald,
sonettdiktare och författare till
herderomanen Areadia (tryckt 1590), 838.
Sidoarvinge, arvinge, som är besläktad
med arvlåtar en på sidolinjen, dvs.
ej härstammar från denne, lika litet
som arvlåtaren härstammar från
honom, t. ex. broder, kusin, systerson.
Sidolinjeorgan, orienteringsorgan hos
fiskar och groddjur,
funktionsdugliga endast i vatten.
Sidomorä’n, morän utmed sidan av en
glaciär.
Si’don, nu Saida, deri äldsta staden i
det forna Fenicien, vid Medelhavet,
243 K, 919.
Sidoskepp, de på vardera sidan om
mittskeppet i en kyrka belägna
avdelningar, som oftast äro smalare
och lägre än detta.
Sidotblände [sidå’-], artificiellt
framställd kristalliserad zinksulfid.
Fluorescerar till följd av en inblandning
av små mängder föroreningar vid
bestrålning med röntgenstrålar och
a-partiklar.
Sidotema, se Sonatform.
Sidsjön, sinnessjukhus i Sundsvall.
Siebenbürgen [sibanbyr’gan] (ty. de
sju borgarnas land), detsamma som
Transsylvanien, 2884.
Siebengebirge [si’bangabirga] (ty.
sjuberg), bergsgrupp bland Rhenska
skifferbergen, Tyskland, s.ö. om
Bonn. Högsta toppen Grosser
ölberg, 460 m ö. h.
1. Siegbahn [si’g-], Manne (f. 3/12
1886), fysiker, professor i Lund 1920,
i Uppsala 1923, vid
Forskningsinstitutet för experimentell fysik i
Stockholm, som han själv grundat, 1937.
Erhöll 1925 nobelpriset för 1924 i
fysik för sina grundläggande
rönt-genspektroskopiska undersökningar.
Tilldelades 1940 såsom förste svensk
den engelska Rumf ordmedalj en,
211 B.
2. Siegbahn, Kaj (f. 20/4 1918), son
till Manne S., docent i fysik vid
Stockholms högskola 1944,
professor i fysik vid Tekniska Högskolan
1951. Har utgivit flera vetenskapliga
arbeten i kärnfysik.
Siegesallé [si’gasale], (ty., segerallén),
allé i Berlin, kantad med
marmorstatyer av brandenburgiska och
preussiska härskare. Nu förstörd.
Siegfried, den manliga huvudpersonen
i Nibelungenlied. Motsvarar Sigurd
Fafnesbane i de nordiska sagorna.
— Musikdrama av R. Wagner
(uppfört l:a ggn i Bayreuth 1876, i
Stockholm 1905). Utgör tredje delen
av Nibelungens ring.
Siegfriedlinjen eller Västvallen, den
tyska befästningslinjen utmed
gränsen i väster, utförd under senare
delen av 1930-talet för att
säkerställa Tredje riket mot angrepp från
väster under det planerade anfallet
öster ut. Se även Siegfried.
Siegård, Pär (f. 28/12 1887), målare
och grafiker. Har utfört frescomål-
ningar i Grevie (1937) och Vånga
(1941) kyrkor i Skåne, vilka liksom
hans kraftfulla bibliska träsnitt
utmärkas av religiös inlevelse och
stark formkänsla. S :s
stafflimålningar, främst hans stilleben, präglas av
en utpräglad dekorativ känsla och
koloristisk finess.
Si’ellatjåkko, fjäll i Lappland, 10 km
s. om Abisko, med storslagen utsikt
mot norska kusten, 1761 m ö. h.,
576.
1. von Siemens [si’mans], Werner (1816
—92), en av banbrytarna inom
elektrotekniken. Grundade ett par av
världens största elektriska industrier,
Siemens & Halske och Siemens &
Schuckert. S. angives — speciellt i
tysk litteratur — som uppfinnare av
dynamoprincipen. Ostridigt är att
han på bl. a. detta område gjorde
en självständig uppfinnarinsats, 810.
2. Siemens, sir William (1823—83),
bror till Werner von S., bosatt i
England, verksam i stålindustrin,
där han medverkade vid
utarbetandet av martinmetoden.
Siemens & Halske A.-G., av Werner
von Siemens och Georg Halske 1847
grundat industriföretag i Berlin
inom elektrotekniska branschen,
systerföretag till
Siemens-Schuckert-Werke, etablerat 1873. Före andra
världskriget ett av de största
företagen på sitt område med
dotterföretag över hela världen. Har
fabriker i Berlin, München och
Karls-ruhe; tillverkar alla slags apparater
för elektrokemi, elektrotelefoni,
elektromedicin m. m.
Siemens-Schuckert-Werke tillverkar
elektriska motorer m. m. vid fabriker i
Berlin, Erlangen, Nürnberg och
Mülheim. 1945 lösgjordes de
utländska dotterföretagen från S. Det
svenska filialbolaget, Elektriska AB
Siemens, övertogs av ett svenskt
konsortium 1951.
Sie’na, stad i Toscana, v. mellersta
Italien, mellan Florens och Rom,
52 566 inv. 1951. Märkliga
medel-tidsbyggnader, bl. a. den äldsta
gotiska katedralen i Italien, påbörjad
1226. Universitet, 1818 B.
Siene, församling i Vårgårda
kommun i v. Västergötland, Älvsborgs
län, 385 inv. 1954.
Sienkiewicz [sjenke’vitj], Henryk (1846
—1916), polsk författare,
nobelpristagare i litteratur 1905. I sitt
hemland blev S. främst uppskattad för
sin i dikt och handling ådagalagda
patriotism. Världsberömmelse vann
han genom den historiska romanen
Quo vadis (1896, sv. ö. 1898 och
1911), en romantiserad skildring av
Ner os Rom.
Sier’ra, sp., bergskedja. Ingår i många
spanska namn.
Sier’ra Leo’ne, brittisk besittning i
Västafrika, mellan Franska Guinea
och Liberia, delad i kolonin S.
(kustlandet och utanför liggande
öar), 702 km2, och protektoratet S.
(inlandet), 71 600 km2, med en
sammanlagd befolkning 1952 av
2 005 000 inv. Huvudstad Freetown,
14, 24 K.
Sier’ra Madre Occidenta’1 och
Orien-ta’l, de bergskedjor, som begränsa
Mexikos inre högslätter mot v. och
ö. Högsta toppen i v. 3 500 m ö. h.,
i ö. 3 664 m, 2304, 2490 K.
Sier’ra More’na, bergstrakt i Spanien
mellan Kastilien och Andalusien.
Högsta punkt 1 798 m ö. h., 3174,
3175 K.
Sier’ra Neva’da (sp., snöberget). 1.
Bergskedja i Andalusien, s. Spanien,
Pyreneiska halvöns högsta berg,
Mulhacén, 3 481 m ö. h., 3175 K. —
2. Bergskedja i Califomien, med
4808
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
