Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sierra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIERRA NEVADA DE SANTA MARTA
SIGTUNASTIFTELSEN
USA:s högsta bergstopp, Mount
Whitney, 4 540 m ö. h., 2490 K.
Sier’ra Neva da de San’ta Mar’ta,
bergmassiv i n.ö. Colombia, vid
Kari-biska sjön, med snötäckta toppar.
5 200 m ö. h., 622.
Sies’ta (sp., av lat. sex’ta, sjätte [dvs.
timmen på dagen]), middagsvila,
vilostund, uppehåll i arbetet.
Sieur [sia’r], fr., förkortning för
seigneur.
Sievers [si’fars], Eduard (1850—1932),
tysk språkforskare. Grundläggande
äro hans forskningar i forngermansk
metrik. S. har även gjort sig känd
som textutgivare och fonetiker.
Sieverts kabelverk, Max Sieverts
fabriks AB, fabrik i Sundbyberg,
grundat 1888. Tillverkar ledningstråd,
kablar m. m. Antal anställda ca
1 200. S. är sedan 1928 dotterbolag
till L. M. Ericsson, 3595.
Sieyès [siäjä’s], Emmanuel Joseph
(1748—1836), fransk abbé, politiker.
Tog livlig del i revolutionen
särskilt under dess första och sista
skede. Spelade som vänsterns
»konstitutionella orakel» en stor roll som
författningsteoretiker. Såväl
Bollhuseden 1789 som
konsulatförfattningen 1799 äro till största delen
hans verk. S. blev direktor
sistnämnda år och bidrog till Napoleons
statskupp, 2424.
SIF, förkortning för Svenska
industri-tjänstemannaförbundet.
Siffra (arab, as-sifr, noll), taltecken
med vilka man kan uttrycka varje
tal. De viktigaste romerska siffrorna
äro 1 = 1, V = 5, X = 10, L = 50,
C = 100, D = 500, M = 1 000. De
numera använda S., 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6,
7, 8, 9, kallades efter sitt ursprung
arabiska och sammansättes efter
po-sitionsprincipen, 2278.
Sifo’n (grek. si’fon, rör). 1. Detsamma
som hävert. — 2. Stigrör från
bottnen i en flaska med övertryck. —
Termosifon kallas en anordning i
form av en rörslinga e. d., genom
vilken vätska uppfordras genom den
bubbelverkan som erhålles vid
uppvärmning till kokning.
Sigbrit Willumsdotter (d. omkring
1531), »mor Sigbrit», holländsk
borgarkvinna, den danske konungen
Kristian II :s rådgiverska och mor
till hans älskarinna Dyveke. S.
utövade stort inflytande på Kristian II,
särskilt i fråga om finansväsendet,
och bidrog väsentligt till dennes
reformarbete. 1524 följde S., som
genom sin härsklystnad fått många
fiender, Kristian II i landsflykt,
2089.
Sigfrid (förra hälften av 1000-talet),
engelsk missionsbiskop i Sverige,
säges ha döpt Olof Skötkonung vid
Husaby i Västergötland och varit
den förste biskopen i Skara.
Si’ghraf, gotländsk stenskulptör,
verksam omkring 1200. Har utfört en rad
dopfuntar, rikt dekorerade med
fantastiskt utformade figurer och
arkitekturelement, t. ex. funten i
Aakirkeby kyrka, Bornholm.
Sightseeing [saitsi’ing], rundresa för
turister; beseende av sevärdheter.
Sigilla’ria, utdött släkte av intill 30 m
höga lummerväxter från
stenkolsperioden.
Sigismund (1566—1632), konung av
Sverige och Polen, son till Johan III
och Katarina Jagellonica. Valdes till
Polens konung 1587 (Sigismund III)
och efterträdde Johan III 1592.
Genom sin katolska tro och
orientering åt Habsburg blev S. en av den
katolska reaktionens främsta
redskap men misslyckades i sina planer
beträffande Sverige främst på grund
av hertig Karls och prästerskapets
motstånd och blev efter nederlaget
vid Stångebro och sedan han lämnat
landet slutligen avsatt 1599. Han
vidhöll sina anspråk, och ett tillfälligt
avbrott på de svensk-polska
fejderna skedde först genom
stille-ståndet i Altmark 1629, — 1945,
2992 B.
Sigismund I (1467—1548), konung av
Polen 1506. Bekämpade med
framgång Ryssland och Tyska orden och
motarbetade kraftigt reformationen
samt var en kulturellt intresserad
furste.
Sigismund II August (1520—72),
konung av Polen 1548. Invecklades i
nordiska sjuårskriget 1563—70. Vid
Ordensstatens upplösning vann han
Kurland och Livland.
Siglufjöröur, stad på Islands n. kust,
v. om Eyjafjöröurs mynning. 2 921
inv. 1952. Centrum för sillfisket,
silloljefabriker, 1794.
Si’gmaringen, stad i delstaten
Baden-Württemberg, Tyskland, vid Donau.
6 578 inv. 1950. Tidigare huvudstad
i furstendömet
Hohenzollern-Sigma-ringen. Hohenzollemborg från
1500-talet. S. var 1944 säte för den av
franska samarbetsmän bildade
regeringen.
Sigmund (Sigismund) (1368—1437),
konung av Ungern 1387, son till
kejsar Karl IV. Besegrades av
turkarna vid Nicopolis 1396. Han blev
1411 tysk konung och kejsare 1433.
S. sammankallade kyrkomötet i
Konstanz 1414 och förde under
senare delen av sin regering ett
bittert krig med hussiterna i Böhmen.
Signac [sinjak’], Paul (1863—1935),
fransk målare, en av
neoimpressio-nismens ledande konstnärer.
Hämtade främst sina rytmiskt och fast
komponerade motiv med stark
dekorativ, stundom mosaikartad verkan
från franska hamnar och Paris’
kajer. Hans mera fria akvareller äro
nästan visionärt lyriska, 1176.
Signac [sinjak’], Pierre (omkring 1624
—84), fransk miniatyrmålare,
verksam i Sverige från 1646. Blev här
banbrytare inom sitt område.
Utförde ett flertal porträtt av
drottning Kristina.
Signalement’ (lat. signum), detaljerad
beskrivning av en persons yttre,
t. ex. för pass eller efterlysning.
Signalering, på optisk, akustisk eller
elektrisk väg åstadkomna tecken
för överbringande av meddelanden
mellan fartyg, orter, personer m. fl.
Förmedling av optiska signaler sker
genom olika flaggor, för S. med
ljus, ljud eller radio användes mest
morsealfabetet. Det numera
vanligaste signalmedlet är radion, varvid
code i stor utsträckning användes,
2993 B, 3506.
Signalmedel, i militärt språkbruk
tekniska hjälpmedel för överbringande
av meddelanden (telefon och
telegraf per tråd eller radio, dels
permanenta anläggningar, dels
truppernas egna signalorgan). Jfr
Signalering och Signalväsen.
Signalmästare, civilmilitär vid
flygvapnet med underofficers
tjänsteställning.
Signalregementet (SI), Solna,
freds-förband inom armén för utbildning
av personal till signalförband för
ledning av högre förband. S.
emanerar från Fältsignalkompaniet
(uppsatt 1871), blev självständigt
förband 1936 och fick sin nuvarande
organisation 1942.
Signaltrupperna, truppslag inom
armén med uppgift att ordna de
radio- och trådförbindelser m. m. som
erfordras för de högre förbandens
ledning i krig. S. består i fred av
Signalregementet (SI) i Solna samt
kompanier i Boden (S 1 B) och
Skövde (S 1 Sk). S. ledes av
signalinspektören, som ingår i
arméstaben, 2994 B.
Signatu’r (lat. signa’re, förse med
tecken), namnteckning, underskrift:
konstnärs eller författares
namnteckning eller igenkänningsmärke;
påskrift.
Signaturpoeterna kallades
medlemmarna av Namnlösa sällskapet i Uppsala
på 1860-talet: Snoilsky, Bäckström,
Wirsén, östergren m. fl.
Signatä’r, undertecknare av ett
fördrag. — Signatä’rmakter,
benämning på de stater som undertecknat
en traktat.
Signe’ra, underteckna eller förse med
kännemärke.
Signeri’, besvärjelse, trolldom.
Signe’t, sigill(stamp).
Signe Tillisch, äpplesort, trädet stort,
kraftigväxande, vanligen rikt och
tidig bördigt, angripes lätt av skorv.
Frukten stor, rund med fint något
löst, sött och aromatiskt kött,
ljusgul, skadas lätt av tryck.
Signeul [sinjöl’], Elof (1771—1835),
svensk generalkonsul i Paris.
Befordrade Bernadottes val till
tronföljare 1810 och hade sedan olika
diplomatiska uppdrag delvis av
ömtålig art i Paris. S. var
minister-resident i Hamburg från 1818 till
sin död.
Signifikati’v (lat. significa’re, antyda,
ge tecken), karakteristisk,
betydelsefull.
Signore [sinjå’re], ital., herre. —
Signora, fru. — Signorina, fröken.
Signorelli [sinjåräl’i], Luca (omkring
1441—1523), italiensk målare, lade
stor vikt vid studiet av den nakna
människokroppen, och hans
gestalter återge rika rörelseschema med
starkt markerat linjespel och
utpräglat plastisk modulering. Av
hans verk märkas fresker i domen
i Loreto (omkring 1480), i Sixtinska
kapellet i Rom (1482—83) samt i
domen i Orvieto (1500—06), 2401,
2854.
Sig’num, lat., tecken;
katalogiserings-märke för böcker.
Sigrid den fagra (d. 1289), maka till
lagman Bengt Magnusson i
Östergötland. Enligt en senmedeltida sägen
var Bengt Magnusson broder till
Birger Jarl och ingick äktenskapet
mot dennes vilja. Enligt sägnen
avväpnades dock denne senare av S:s
skönhet och klokhet. I verkligheten
ägde dock giftermålet inte rum
förrän långt efter Birger Jarls död.
Sägnen har dramatiserats av Frans
Hedberg i Bröllopet på Ulvåsa (1865).
Sigrid Storråda, enligt isländska
sagorna dotter till en svensk storbonde
och först gift med Erik Segersäll,
sedan med Sven Tveskägg i
Danmark. S. skymfades vid ett tillfälle
av den norske konungen Olof
Trygg-vesson och förmådde som hämnd sin
man och sonen Olof Skötkonung att
anfalla denne, vilket skedde vid
Svolder år 1000, där Olof
Tryggves-son stupade.
Sigtuna, stad i s. Uppland, Stockholms
län vid en fjärd av Mälaren. 2 540
inv. 1954. Idyllisk småstad.
Klosterkyrkan S:ta Maria från 1200-talet,
märkliga kyrkoruiner från äldre
medeltid. Folkhögskola, två
internat-läroverk. S. torde ha grundlagts i
början av 1000-talet. 1952
inkorporerades Haga med Sigtuna, 1077,
2997 B, 3405 K.
Sigtunaskolan, internatläroverk med
studentexamensrätt i Sigtuna.
Upprättades 1924, — 2997.
Sigtunastiftelsen, kyrklig stiftelse i
4809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
