Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Siljansnäs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SILJANSNÄS
SILVERSTOLPE, GUSTAF ABRAHAM
sjö. Genomflytes av österdalälven,
639, 641 K, 643 B.
Siljansnäs, kommun i mellersta
Dalarna, Kopparbergs län, 2 093 inv.
1954, — 641 K.
Si’Ikeborg [-bår], stad i ö. Jylland,
Danmark, vid Gudenå. 23 372 inv.
1950. Stort pappersbruk, textil- och
maskinindustri. Bad- och turistort,
653 K.
Silkesapa, sidenapa. Ha’pale
(Calli-th’rix) jach’us, familjen kloapor,
ekorrstor trädapa med lång svans,
stora öron och silkeslen päls, svart
och rostgul med vit pannfläck och
vita örontofsar. Sydamerikas
regnskogar. Ofta tam.
Silkesf järilen, mullbärsspinnaren,
Bom’-byx mo’ri, fam. Bomby’cidae,
spännvidd 4 cm, dålig flygare, hårig,
gulvit. Äggen övervintra. Larven,
silkesmasken, längd 7—9 cm, lever av
vita mullbärsträdets blad och
spinner vid förpuppningen in sig i en
940 m lång silketråd, som bildar en
kokong. Efter 2—3 veckor brister
puppskalet och en skarp, brun saft
löser upp kokongen, 2990, 2991 B.
Silkeshöns, japansk dvärghönsras,
lyx-ras, vit, med hårlik huva, kam,
haklappar och ben svartvioletta,
991 B, 992.
Silkesmask, larv av silkesfjärilen,
2991 B.
Silkessnöret, beteckning för en
förtäckt uppmaning att begära avsked
från en befattning. Härrör från en
gammal orientalisk sed att
härskaren sände ett S. till misshagliga
ämbetsmän såsom tecken på att
vederbörande borde be aå självmord
Silk screen [skri’n], el. stenciltryck,
ett schablontryck. I princip
innebär S. att tryckfärgen pressas
genom en finmaskig silkeduk på
vilken genom avtäckning vissa partier
gjorts ogenomträngliga. S. användes
för utförande av skyltar o. dyl. i
små upplagor.
Sill, Clup’ea haren’gus, längd 20—37
cm, förekommer i olika raser i
Nordatlanten till Biscayabukten på grunt
vatten samt högst 200 m under ytan
på djupare vatten. Lever av
planktonorganismer, som fångas med
hjälp av gälräfständerna. Honan
lägger på bankar 30 000 romkorn,
som sjunka till bottnen. Larverna
äro långsträckta, glasklara,
pelagi-ska. Jfr Sillfiskar, Sillfiske, 976,
981 B.
Sillanpää, Frans Eemil (f. 1888), finsk
författare. I sina romaner, Det
fromma eländet (1919, sv. ö. 1920), Silja
(1931, sv. ö. s. å.), Människor i
sommarnatten (1934, sv. ö. 1935) m. fl.
och noveller framstår S. som en
utmärkt skildrare av såväl de lyriskt
stämningsmättade som de
jordbun-det livskraftiga dragen i finskt
folklynne och finsk natur.
Nobelpristagare 1939, — 969 B.
Sillén, Oskar (f. 29/11 1883),
företagsekonom, professor vid
Handelshögskolan i Stockholm 1915—51. S. har
främst ägnat sig åt
redovisnings-och revisionsväsen och har varit
pionjär för företagsekonomisk
forskning i Sverige. Bland hans skrifter
märkes Studier i svensk
företagsekonomi (1943).
Sillerud, kommun i Värmlands län,
2 182 inv. 1954.
Sillfiskar, Clupe’idae, familj av
ordningen lax- och sillfiskar, med
långsträckt kropp, lätt avfallande
fjäll, svaga tänder och en ryggfena.
Planktonätande stimfiskar av stor
ekonomisk betydelse. Se Ansjovis,
Sardin, Sill, Skarpsill, Strömming.
Sillfisket. De största fångsterna
erhållas med snörpvad, ett nät av 90 m
höjd och 450 m längd, som med en
snörplina kan förvandlas till en
säck. Sedan stimmet prickats utmed
hjälp av kännlod, utlägges vaden
med motor och snörplinan dragés
till. Ett kast kan ge 12
järnvägsvagnar sill. Även trålfisket är
betydande. Bohuslänningar fiska i Nordsjön
och norr om Island, 425, 2516.
Sillgrisslan, U’ria tro’ile (jfr Grisslor)
är ovan svart, under vit och har
mörka fötter. S. häckar på
Karls-öarna i stora kolonier och är om
vintern allmän vid Västkusten.
Sillhaj, detsamma som håbrand.
Sillhövda, församling i Fridlevstads
kommun i Blekinge län, 1 925 inv.
1954. I S. ligger Furs sanatorium.
Sillimani’t, rombiskt mineral av
alu-miniumsilikatet ALSiOs.
Sillkung, Regale’cus gle’sne, 5—6 m
lång, bandformig benfisk av
silvervit färg. Har längs hela kroppen en
ryggfena, vars främsta strålar
förlängts till ett slags krona.
Sillmåsen, se Måsar.
Sillre, kraftverk i Sillreån, en biflod
till Indalsälven, n. Medelpad,
fallhöjd 185,5—198,5, effekt 16 000 kW.
S. är byggt som
pump-ackumule-ringskraftverk, varvid t. ex.
nattkraft från stamlinjenätet kan
användas för återpumpning av vatten
till magasinet (Oxsjön).
Sillsallad, maträtt bestående av
vatt-lagda sillfiléer, kall kokt potatis,
rödbetor, hårdkokta ägg, äpplen,
gurka m. m., allt skuret i tärningar
var för sig, sedan sammanblandat
och smaksatt med ättika och
kryddor. Serveras avkyld.
Sillval, Balaenop’tera phys’atus,
bard-val från n. Atlanten. S. blir 22—25
m lång. Lever av fisk och jagas för
späckets och bardernas skull.
SiTo (sp., spannmålsgrop), pl. silor,
stor behållare av trä, järn eller
betong för spannmål, mjöl, kol m. m.
För inläggning av pressfoder
användes betongsilor eller träklädda
gropsilor. Jfr AlV-foder, 1063 B.
Silo’ne, Igna’zio (f. 1900), italiensk
författare, medlem av
kommunistpartiet 1921—30, landsflyktig i
Schweiz under den fascistiska
regimen 1930—44, sedan 1940 en av
ledarna inom det italienska
socialistpartiet. Bland hans romaner, som
skildra den italienska
lantbefolkningens svåra villkor under
fascismen, märkas Fontamara (1930, sv.
ö. 1934), Bröd och vin (1935, sv. ö.
1944) och Sädeskornet under snön
(1935, sv. ö. 1945), 1823.
Silte, församling i Havdhems
kommun på s. Gotland, 254 inv. 1954,
med gotisk kyrka från 1200-talet.
Silumi’n, en hård aluminiumlegering
som utom aluminium innehåller ca
12 % kisel. Användes speciellt till
sand- och kokillgjutning.
Silun’dum, ett elektriskt
motståndsma-terial med hög värmebeständighet.
Framställes genom sammansintring
av kiselkarbid och kol.
Silu’r, sammanfattande namn på
kam-brosilurens båda yngre led,
ordovi-cium och gotlandium, 1374.
Silu’rformationen, i vidsträckt
bemärkelse detsamma som
kambrosilur-systemet, den äldsta avdelningen i
det paleozoiska systemet.
da Silva, Adhemir Ferreira (f. 1927),
brasiliansk trestegshoppare,
journalist, segrade i OS 1952 med 16,22.
Han har 1950—55 satt världsrekord
med 16,00 (tangering), 16,01, 16,22
och på höglandsbanan i Mexico
City 16,56.
Silva’nus, fornromersk skogsgud, nära
besläktad med Faunus, herdeguden.
Silvberg, församling i Gustafs
kom
mun i s. Dalarna, Kopparbergs län,
979 inv. 1954.
Silvberg, två gruvfält i Dalarna. 1.
Öster S. i Gustafs kommun är
Sveriges äldsta silvergruva, bearbetad
från 1100-talet till 1641. — 2.
Väster S. i Norrbäcks kommun håller
manganhaltig järnmalm, bly- och
zinkmalm, bearbetad från 1480-talet
till 1700-talets början och sedan
1890-talet.
Silver, envärd metall. Kemiskt tecken
Ag, atomvikt 107,880, atomnummer
47, täthet 10,50, smältpunkt 960,4°.
Förekommer i naturen gediget eller
i form av sulfid, som därvid oftast
är inblandad i andra sulfidiska
malmer. S. är en vacker vit polerbar
ädelmetall som är en god ledare
för elektricitet och värme.
Användes till mynt och prydnadsföremål,
kemiska apparater och kirurgiska
instrument, oftast legerad med
andra metaller, t. ex. koppar.
Kolloi-dalt S. användes i sårsalvor m. m.,
1486, 1488.
Silverbibeln, se Co’dex argen’teus,
1381 B.
Silverbisam, se Desmanråttan.
Silverbromi’d, kemisk förening av
silver och brom. Sönderdelas ännu
snabbare än silverklorid av ljus och
användes därför i högkänsliga
fotografiska skikt, 1124.
Silverglans, bly grått, smidigt mineral
av svavel och 87 % silver.
Värdefullt silvermalmsmaterial.
Silvergran, ädelgran, Ab’ies al’ba
(pec-tina’ta), fam. Abieta’ceae, höjd 60
m, har silvergrå bark, plattade,
två-sidigt riktade barr och upprätta
kottar. Bildar skogar i södra och
mellersta Europa, men förekommer
endast planterad i Sverige. Virket
användes som vanlig gran och är
särskilt lämpligt till resonansbottnar
i stråkinstrument.
Silverklori’d, klorsilver, olösligt
silversalt, som erhålles såsom fällning om
ett lösligt silversalt försättes med
saltsyra eller en lösning av en
klo-rid. Sönderdelas under inverkan av
ljus i silver och klor, varför S. har
fått användning inom fotografin för
framställning av ljuskänsliga skikt.
Silvemitra’t, lap’is inferna’lis, erhålles,
da silver löses i salpetersyra. Vita,
i vatten lättlösliga kristaller, som
saluföras gjutna i stänger.
Användes för framställning av silversalter
till fotografiska skikt, inom den
kemiska analysen för påvisande av
halogenjoner, vid försilvring av
spegelglas samt för bortfrätning av
vårtor, 1980.
Silverpoppel, Po’pulus al’ba, familjen
pilväxter, högvuxet lövträd med
vit-luddiga knoppar och rundade,
grov-tandade eller flikiga, under vitludna
blad. Blommar tidigt. Från
Sydeuropa, planteras hos oss som
parkträd.
Sil ver räv, en färgvarietet av den
vanliga räven. Uppskattat pälsdjur. En
nästan vit kulturform är plati’naräv,
2772.
1. Silverstolpe, Axel Gabriel (1762—
1816), skald, författare och politiker.
Medlem av Svenska akademien 1795.
S. skrev lärodikter, elegier m. m. i
den gustavianska upplysningens anda.
Som politiker var S. frisinnad och
ivrade för tryckfrihet och
folkundervisning. Han var medlem av
Konstitutionsutskottet 1809 och
gjorde en betydande insats vid
utformandet av det nya statsskicket.
2. Silverstolpe, Gustaf Abraham (1772
—1824), författare, tidningsutgivare.
Betydelsefulla voro
Litteraturtidningen (1795—97) och dess
fortsättning Journal för svensk litteratur
481 I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
