Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Simrishamn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIMRISHAMN
SINNESDEFEKT
två par stora knölar på huvudet.
Tillhör Ishavet och Vita havet men
lever som istidsrelikt i Östersjön
och mellansvenska sjöar, 981 B.
Simrishamn, stad i Kristianstads län,
vid Skånes s.ö. kust. 7 312 inv. 1954.
Samrealskola. Länslasarett. Garveri.
Handel, sjöfart, betydande fiske.
Omtalad som stad i slutet av
1300-talet. 1952 inkorporerades Gladsax,
Järrestad och Simris—Nöbbelöv med
Simrishamn, 3089 K, 3093.
Simris-Nöbbelöv, tidigare kommun,
sedan 1952 inkorporerad med
Simrishamn som församlingarna Simris
och Östra Nöbbelöv om 1 020 och
915 inv. vardera 1954.
Simsnäppor, några släkten av
snäpp-fåglarna, ha korta ben och
ofullständig simhud mellan tårna. —
Skickliga simmare. — I de
norrländska fjällen förekommer den
smalnäbbade simsnäppan,
Phala’ro-pus loba’tus, som är föga större än
en sparv och har svart rygg med
gula band. — En arktisk art,
bred-näbbade simsnäppan, anträffas ibland
i Sverige under flyttningarna, 3623.
Sim’son eller Samson, israelitisk
domare, som skildras i Dom. 13—16.
S. förde med övermänsklig styrka
strider mot filistéerna och var
oövervinnlig, tills en filisteisk
kvinna, Delila, avlockade honom
hemligheten med hans styrka, som låg
i håret. — Berättelsen om S. har
behandlats av många skalder,
däribland Milton, och ligger till grund
för Saint-Saens opera Simson och
Delila (1877, uppförd l:a ggn i
Stockholm 1903).
Simsport, en av världens mest
populära tävlingsformer, förekommer
som tävling i simning (fritt, rygg-,
fjäril- eller bröstsimning samt
med-ley, se d. o.), lagkappsimning,
sim-hopp och vattenpolo. I en del
länder tävlas dessutom i dykning,
flyt-ning, livräddning, konstsim m. m.,
2329, 3002 B.
Simtuna, församling i Fjärdhundra
kommun i v. Uppland,
Västmanlands län, 1 561 inv. 1954.
Simula’ker (lat. simula’re, låtsas,
efterbilda), skenmanöver, låtsad strid.
Simule’ra, föregiva sjukdom. —
Simu-lant’, person som föreger sig ha en
sjukdom. — Simulatio’n,
förställning, bedrägligt föregivande av
sjukdom e. dyl.
Sin eller hsin (kin., ny), vanlig
sam-mansättningsled i geografiska namn.
Sin, förkortning för vinkelmåttet
sinus.
Sin, babylonisk mångud.
Si’nai eller Horeb, det berg, där Israel
genom Moses mottog tavlorna med
de tio budorden. Enligt en tradition,
som kan följas tillbaka till 300-talet
e. Kr. nuvarande Djebel Musa på
Sinaihalvön, 2353 B.
Si’naihalvön, ökenartad, bergig halvö
i n.v. Arabien, mellan Suez- och
Akabavikarna av Röda havet. 59 000
km2. Tillhör Egypten. Under
forntiden utvunno egypterna bl. a.
koppar och turkoser på S. Jfr Sinai,
122 K.
Sina’n (1489—1578), turkisk arkitekt,
den osmanska byggnadskonstens
främste företrädare, särskilt
framstående som kupolkonstruktör.
Uppförde över 300 byggnader, bl. a.
Soliman I:s moské i
Konstantino-pel och Selim II :s moské i
Adria-nopel.
Sinan’thropus pekinen’sis, se
Peking-människan, 1998.
Sina’pis, se Senap.
Sinatra, Frank (f. 1918), amerikansk
sångare och filmskådespelare.
Väckte sensation med sin sångröst i
ra
dio och blev jazzungdomens idol.
Filmer bl. a. Säg det med sång
(1945), Drömmarnas bro (1947) och
New York dansar (1949). I
filmerna Härifrån till evigheten (1953)
och Attentatorn (1954) har han
visat sig som en duglig
karaktärsskå-despelare.
Sinclair [sinkTär], Malcolm (1691—
1739), svensk militär. Sändes 1738 i
hemlig beskickning till Turkiet
rörande en militärallians. Under
hemresan mördades han på uppdrag av
ryska regeringen och plundrades på
sina handlingar. Mordet uppväckte
en storm av ovilja i Sverige, som
underblåstes av den av A. Odel
diktade Sinclairsvisan, och bidrog till
kriget 1741.
Sinclair [sing’klär], Upton (f. 1878),
amerikansk författare. Slog igenom
med samhällsskildringen The Jungle
(1906, Vildmarken, sv. ö. s. å.), där
han hänsynslöst blottade den råa
egoismen i vissa amerikanska
samhällsförhållanden. I sitt
författarskap har han sedan gått vidare i
socialistisk, antikapitalistisk och
pacifistisk anda bl. a. i Kung Kol
(1917, sv. ö. s. å. och 1941), Olja
(sv. ö. 1926), De sådde vind (1940,
sv. ö. 1941), Drakskörd (1945, sv. ö.
1946 )m. fl., 87.
Sind eller Sindh, provins i Pakistan,
vid nedre Indus. 120114 km2,
4 925 342 inv. 1951. Huvudstad
Hy-derabad, 1727 K.
Sindbad Sjöfararen, sagofigur,
huvudperson i en rad äventyrliga
berättelser i Tusen och en natt, 3545.
Sindhi, nyindiskt språk.
1. Sinding, Stephan (1846—1922),
norsk skulptör, från 1885 verksam
i Danmark. Utförde en rad
naturalistiska, känslosamma, stundom
patetiska skulpturgrupper, såsom
Fången moder (1887) och Två
människor (1891), samt statyerna av
Ibsen och Björnson framför
Natio-naltheatret i Oslo, 2532.
2. Sinding, Christian (1856—1941), bror
till Stephan S., norsk tonsättare.
Skrev symfonier och andra
orkesterverk, kammarmusik samt
talrika kompositioner för piano, bl. a.
Frühlingsrauschen, samt
stämningsfulla sånger, 2536.
Sin’e an’no, lat., utan (tryck)år.
Si’near, i Gamla testamentet
förekommande poetiskt namn på
Babylo-nien.
Sinebrychoffs pokal, ständigt
vandringspris i segling, uppsatt 1886 av
finnen N. Sinebrychoff för en årlig
tävlan mellan 8—11 m båtar (i
lastvattenlinjen), tillhörande
segelsällskap vid östersjön, danska sunden,
Finska och Bottniska vikarna.
Sin’e dub’io, lat., utan tvivel.
Sin’e i’ra et studio, lat., »utan vrede
och iver», dvs. opartiskt. Citat från
Tacitus’ Annales.
Sineku’r (lat. sin’e cu’ra, utan möda),
väl avlönad syssla med ringa arbete.
Sin’e loc’o, lat., utan (tryck)ort.
Sin’e qua no’n, condit’io S., lat.,
(villkor) utan vilket icke; oeftergivligt
villkor.
Sinfoni’a, äldre benämning på uvertyr
till opera, senare även självständigt
instrumentalstycke i flera satser, ur
vilket den klassiska symfonin
uppstod i mitten av 1700-talet.
Singale’ser eller singhaleser, jämte
veddafolket Ceylons infödda
befolkning, av ariskt ursprung men starkt
uppblandade med dr avida- och
ved-daelement. S. äro långskalliga och
småväxta, ha smalt ansikte med
regelbundna drag och svart vågigt
eller lockigt hår. Ca 3,5 milj,
personer, 602.
Singale’siska, tal- och litteraturspråket
på Ceylon. S. har utvecklats ur en
medelindisk dialekt.
Si-ngan, detsamma som Si-an.
Singapore [singapå’9], »lejonstaden».
1. Brittisk ö och kronkoloni vid
Ma-lackahalvöns s. ände. Med
Christinas Island och Cocos Islands 562
km2, 1 079 794 inv. 1952, därav 831 327
kineser, 132 394 malajer och 80109
indier. — 2. Huvudstad i S. 1, 759 681
inv. 1951. Utomordentligt viktig
handels- och sjöfartsstad.
Skeppsvarv, tennsmältverk, gummifabriker.
Befäst örlogs- och flygbas.
Ockuperad av japanerna 1942—45, — 170 K,
3009 B, 3250.
Singel [singl], eng., ensam. — I
tennis och liknande racketspel
detsamma som tvåmansspel, dvs. spel,
där två personer möta varandra. —
Motsats: dubbel.
Sing’el (eng. shingle), naturligt
rull-stensgrus och sten, storlek 7—100
mm, använd till S.-betong och
väg-fyllnad.
Singer, märke för symaskin tillverkad
av The Singer Manufacturing Co.,
New York, grundat 1863.
Huvudfabriken är belägen i Elisabethport,
N. J., filialfabriker finnas bl. a. i
Canada och ett delvis fristående
fabrikationsföretag, Singer
Manufacturing, Ltd., i Skottland. — Bolagets
grundare, I. M. Singer (1811—75),
konstruerade sina första maskiner
omkring 1850 och etablerade firma
1853.
Singeshult, fångkoloni i Vrå kommun,
s.v. Småland, Kronobergs län.
Sing-sing, statsfängelse nära staden
Ossining i staten New York, USA,
med ca 2 500 fångplatser.
Sin’gularis (lat. singula’ris, ental),
den form av ett ord som betecknar
ental, t. ex. stol, han arbetar. Jfr
Pluralis.
Singuljä’r (fr. singulier), säregen,
egendomlig; ensam i sitt slag.
Singö, församling i Häverö kommun
i n.ö. Uppland, Stockholms län, 424
inv. 1954, omfattande Singön m. fl.
öar n. om Väddö, skilda från
fastlandet av Singöfjärden.
Sinigri’n, glykosid i svart senap.
Si’niska språk, gemensamt namn på
de siamo-kinesiska och
tibeto-burmanska språkgrupperna.
Sinka (zinka), äldre träblåsinstrument
med flera tonhål och
trumpetmunstycke. Spelades av stadspipare ännu
på Bachs tid.
Sinka (ty. zinken, förse med taggar).
1. Hopfoga söndrigt porslin med
metallbyglar. — 2. Hopfoga bräder
i vinkel medelst i varandra
passande, eventuellt laxstjärtformade
urskärningar.
Sinkabi’rum, skämtsam benämning på
arrest, häkte.
Sinkadu’s (av fornfr. cinque, fem, och
dous, två), en tvåa och en femma i
ett tärningskast; slump, lycka; örfil.
Sin-kiang eller Sin-tsiang, provins i
v. Kina, Centralasien, omfattande
östturkestan och Dsungariet 1 711 000
km2, 4 012 000 inv. 1952. Huvudstad
Tihwa, 1994, 1995 K.
Sinking, se Chang-chun.
Sinnesanalogi, synestesi’, innebär inom
psykologin att ett sinnesintryck
väcker en förnimmelse eller
föreställning även från ett annat
sinnesom-råde. Så framkallar t. ex. hos
somliga personer hörandet av vissa
toner föreställningen av vissa färger.
— Inom lyrikens bildspråk har S.
fått stor betydelse.
Sinnesdefekt, bristfällighet eller
oförmåga att fungera hos ett eller flera
sinnen, t. ex. blindhet eller dövhet
och därav följande stumhet.
4813
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
