Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sinneskunskap ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SINNESKUNSKAP
S1SLEY, ALFRED
Sinneskunskap, den kunskap som
förmedlas av vära sinnesorgan. —
Motsats: förnuft.
Sinnesorgan, hos människan syn,
hörsel, smak, lukt och de fyra
hudsinnena (känseln), 718, 2414, 3010.
Sinnessjukdomar, sjukdomar som
bestå i rubbning i någon av själslivets
sidor (viljeliv, föreställningsliv och
känsloliv). En del S. orsakas av
ärftliga anlag. Hit hör manisk
depressiv psykos
(störningssinnessjuk-dom), vidare schizofreni
(person-lighetsklyvning) och epilepsi. Andra
S. framkallas av yttre orsaker, t. ex.
alkoholism, morfinism,
inflamma-tionstillstånd i hjärnan (syfilis eller
hjärntumörer), ålderspsykoser m. m.,
3011 B.
Sinnesslöhet, medfödd eller tidigt
förvärvad intellektuell undermålighet.
Termen sinnesslöhet har från 1S55
officiellt ersatts med psykisk
efterblivenhet, 3015.
Sinnesslöundervisning benämns från
1955 undervisning av psykiskt
efterblivna. Även termen sinnesslöskolor
har avskaffats och ersatts med
benämningen särskolor, 3016.
Sinnesundersökning skall av domstol
föranstaltas beträffande för grövre
brott misstänkt person, som antages
ha begått gärningen under
inflytande av sådan själslig abnormitet eller
tillfälligt rubbad själsverksamhet,
som avses i 5 kap. 5 § strafflagen.
Regler i 6 kap. sinnessjuklagen av
19 sept. 1929, — 2080.
Sinnesåskådning, en helhet av
förnimmelser, ordnade i tid och rum.
Sinn Fein [sjin’ fej’n] (gaeliska, vi
själva), republikanskt
självständig-hetsparti på Irland, grundat 1905.
Bland S:s mest framstående ledare
var De Valera, som framförde
partiets krav på en fri republik, och
påbjöd väpnat motstånd, då
England icke ville erkänna kravet. S.
splittrades, då De Valera utträdde
ur partiet 1926. På senare tid har
tillkomsten av en kommunistisk
fraktion ytterligare bidragit till S:s
upplösning, 1780.
Sinnin’gia, se Gloxinia.
Sinolo’g (nylat. Sina, Kina, och log’os,
lära), kännare av och forskare i
kinesiska språket, litteraturen och
kulturen. — Sinologi’, vetenskapen
om kinesisk kultur.
Sinop [-nåp’]> antikens Sino’pe,
turkisk stad i Mindre Asien, vid
Svarta havet, 5 780 inv. 1950. Under
forntiden mäktig handelsrepublik,
183—70 f. Kr. huvudstad i riket
Pontus. En sjöstrid i S:s hamn i
nov. 1853 inledde Krimkriget.
Sino-tibetanska språk, detsamma som
siniska språk, 3202.
Sinovjev eller Zinovjev [sinåv’jif],
Georglj Jevsejevitj, hette
egentligen Apfelbaum (1883—1936), rysk
kommunistledare. Spelade efter
första världskrigets utbrott en
framträdande roll bland bolsjevikerna
och återvände 1917 med Lenin till
Ryssland från landsflykten i
Schweiz. Medlem av politbyrån 1917
—26. Den kommunistiska
internatio-nalens (komintern) ordförande 1919
—26. Efter Lenins död först Stalins
medhjälpare, sedan dennes
motståndare. S. avlägsnades från alla
viktiga poster 1926. Avrättades 1936.
Sin’ter, bergarter bildade genom
avsättningar ur i synnerhet varma
källor.
Sintid, den tid som ligger mellan
sinläggningen och nästa kalvning.
Sintra, se Cintra.
Sintring (ty. Sinter, droppsten, slagg).
1. överförande av pulverformig
malm eller mineralpulver till
stycke
form (sinter) i förening med
svavelrening. Metoden nyttjas även vid
cementframställning, varvid massan
under bränningen bakas ihop till
bollar, klinker. — 2. Metod för
sammanpressning av svårsmälta
metaller till fasta formkroppar,
varefter dessa upphettas till en
temperatur strax under smältpunkten.
— 3. Uppvärmning av keramiska
material så att dessa smälta ihop
utan att förlora sin form.
Framställning av fältspatporslin,
benporslin och stengods baseras på S.
Si’nus (sin), en av de grundläggande
trigonometriska funktionerna.
Uttrycket sin A betyder förhållandet
mellan den vinkeln A motstående
kateten i en rätvinklig triangel och
triangelns hypotenusa.
Sinusi’t, inflammation i näsans
bihålor, 1334.
Si’nusström, si’nusspänning,
växelström respektive växelspänning av
renodlad form. dvs. utan övertoner.
Vid återgivning av S. på t. ex. en
oscillograf erhålles en ren
sinus-kurva.
Si’on, Zion, bergshöjd i Jerusalem,
där Davids borg var belägen (2
Sam. 5:7, Hebr. 12:22). I kristet
språkbruk betecknar S. Guds
församling, 683, 1802.
Sionis’men, zionismen, judisk rörelse
med syfte att av Palestina skapa
ett judiskt nationalhem. S.
grundades 1895 av Theodor Herzl. Leddes
1921—52 av Chajim Weizmann och
kan sägas ha nått sitt mål genom
staten Israels tillkomst och
erkännande 1948. Se Israel, 1243, 1886.
Sions sånger, herrnhutisk sångbok,
utgiven 1743—45. — Sions nya sånger
utgåvos 1778 av A. Rutström.
Sioux [so], den förnämsta gruppen
bland Dakotas indianer i
Nordamerika. Levde som buffeljägare,
gjorde starkt motstånd mot de vita på
1860—90-talen. Bo nu i Nord- och
Syddakota, ca 25 000 personer.
Sioux City [so sit’i], stad i lowa,
mellersta USA vid Missouri, 83 991 inv.
1950. Slakterier, kvarnar.
Flodhamn, järnvägsknut.
Sippsläktet, Anemo’ne, tillhör
familjen ranunkelväxter, har 5 eller
flera kronlika hylleblad och flikiga
örtblad. Omfattar några av våra
mest uppskattade vårblommor:
blå-sippan, A. hepat’ica, med njurlika,
brunaktiga, övervintrande blad,
vitsippan, A. nemoro’sa, och den i
mellersta Sveriges sällsynta
gulsip-pan, som är snarlik vitsippan så när
som på blommans färg. — Även
arter av det närstående släktet
Pulsa-tilTa kallas sippor, se Backsippa.
Siqueiros, David Alfaso (f. 1898),
mexikansk målare. S. är främst
känd för sina starkt politiskt och
socialt engagerade
monumentalmålningar, som med sin brutala färg
och våldsamma förskjutningar i
proportioner äger en stark dramatisk
kraft, 2305 B.
Sir [sa(r)] (eng., av lat. sen’ior,
äldre), engelsk titel för baronet och
knight, som placeras framför
dopnamnet. Användes även som
tilltalsord till äldre herrar, överordnade
samt i brev.
Siracu’sa, italienska namnet på
Syra-kusa, 1813 K.
Sirap, biprodukt vid sockertillverk
-ning. Består av rörsockermelass och
används för matlagningsändamål.
Sira’t (ty. Zierat), prydnad,
utsmyckning, utsiming. — Sira’tlig, prydlig;
ceremoniös, sirlig; snirklad.
Sir-darja, se Syr dar ja, 38.
Sire [sir] (lat. senior, äldre), fr., »Ers
Majestät», tilltalsord till kejsare
och konungar.
Sireköpinge, församling i Rönneberga
kommun i v. Skåne, Malmöhus län,
849 inv. 1954.
Sire’n, apparat för avgivande av starkt
ljud, t. ex. för varningssignaler till
sjöss vid osiktbart väder eller för
brand- eller flyglarm. Kan bestå av
ett med lufthål försett, motordrivet
hjul, som roterar inuti en cylinder
med samma antal hål. — Andra
utföranden basera sig på
tryckluft-drivna eller elektromagnetiskt
drivna membran, 1252.
Sirén, Johan Sigfrid (f. 1889),
finländsk arkitekt, sedan 1931 professor
vid Tekniska högskolan i
Helsingfors. Uppförde i tung, monumental
klassicism Riksdagshuset i
Helsingfors (1931) samt flera stora
affärsbyggnader.
Sirén, Osvald (f. 6/4 1879),
konsthistoriker, professor vid Stockholms
högskola 1908—23, intendent vid
Nationalmuseum 1926—44, en av
samtidens bästa kännare av italiensk
och östasiatisk konst. Har utgivit
arbeten om svenskt 1700-talsmåleri,
italiensk ung- och förrenässans samt
om kinesisk konst, främst det stora
verket Kinas konst under tre
årtusenden (I—II, 1942—43), 144.
Sire’ndjur eller sjökor, Sire’nia, en
ordning bland däggdjuren, omfattar
några få arter med valliknande
kropp, fenlika framben och
svans-fena. Bakbenen äro rudimentära och
framträda icke utvärtes. Sjökorna
äro växtätande vattendjur och leva
i varma hav. De anses besläktade
med elefantdjurens stamformer.
Sire’ner, i grekisk mytologi
övernaturliga väsen med kvinnohuvud eller
-överkropp och fågelben, vilka med
sin sång lockade sjöfarande till
kusten och söndersleto dem. När
Odys-seus på sin väg från Tro ja
passerade S:s ö, stoppade han vax i sina
mäns öron och band sig själv vid
masten, 1430.
Siriono [-ånå’]> sydamerikansk
indianstam i ö. Bolivias urskogar, ett av
jordens primitivaste folk, som t. o.m.
saknar stenverktyg och i stället
utnyttjar musselskal, gnagartänder och
liknande.
Si’rius, »hundstjärnan», a i
stjärnbilden Stora Hunden. S. är hela
him-melssfärens ljusstarkaste stjärna.
Dess avstånd från jorden är ca 9
ljusår, 181 B, 3251.
Si’rius, idrottsklubb i Uppsala, stiftad
1907, tidigare en av Sveriges
främsta i bandy med SM 1921 och 22.
Siroc’co eller sciroc’co [sji-], het, disig
vind i Italien, från s. eller s.ö., i n.
fuktig och därför ansedd som
hälsovådlig, men i s. Italien och på
Sicilien en torr ökenvind från
Sahara.
SIS, förkortning för Sveriges
Standar-diseringskommission, vars namn före
1931 var Svenska Industriens
Stan-dardiseringskommission.
Si’sel, CitelTus (Spermo’philus)
citel-lus, familjen ekorrdjur, längd 30
cm, varav svans 7 cm, ovan gulgrå,
under rostgul. Lever av säd, rötter,
möss och småfåglar. Gräver hålor,
ligger om vintern i dvala.
Förekommer på öppen mark från Böhmen
till Kamtsjatka. Blir lätt tam.
Skinnet är ett användbart pälsverk.
Siskor, Acan’this, släkte bland
fink-fåglarna med spetsig, starkt
hoptryckt näbb. Talrika arter i Gamla
världen och Nordamerika. Se
Grå-siska och Grönsiska.
Sisley [sislä’], Alfred (1839—99), fransk
målare av engelsk börd, en av de
mest framstående impressionistema.
Hämtade huvudsakligen sina motiv
från Seines och Loires stränder och
4814
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
