Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sjoa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJ O A
SJÄLVINDUKTION
1875), rysk författare, emigrant
sedan bolsjevikrevolutionen. Bland
hans verk märkas Kypare! (1911,
sv. ö. 1926), en småborgarskildring
mot bakgrund av
lyxrestauranger-nas överdåd, och De dödas sol (1923)
med motiv från inbördeskriget, 2910.
Sjo’a, provins i s. Etiopien. 65 500
km2, ca 2 milj. inv. Viktigaste ort
landets huvudstad Addis Abeba.
Sjogerstad, församling i Skultorps
kommun i n. Västergötland,
Skaraborgs län, 376 inv. 1954.
Sjolochov [sjål’akåf], Michail (f. 1905),
rysk författare. I Stilla flyter Don
(1—4, 1928—40, sv. ö. 1930—42) har
han givit levande bilder av
kosackernas liv under och efter första
världskriget, 2910 B.
Sjonhem, församling i Roma klosters
kommun på mellersta Gotland, 266
inv. 1954.
Sjostakovitj [-kå’-], Dmitrij (f. 1906),
rysk tonsättare, professor vid
Mosk-vakonservatoriet sedan 1943. S. som
är begåvad och produktiv har
komponerat nio symfonier, bl. a.
Le-ningradsymfonin (1941),
pianokonserter, operor, baletter,
kammarmusik, sånger m. m., 2911.
Sjott, se Shott.
Sjtjerbako’v, stad i mellersta
Sovjetunionen, vid Volga. 139 000 inv.
1939. Kvarnar, trä-, maskin- och
varvsindustri. Viktig flodhamn.
Sjtji’, rysk nationalrätt, kålsoppa kokt
på vitkål, buljong, färskt fläsk,
svamp, lagerbärsblad m. m., serverad
med litet sur grädde.
Sjuarmade ljusstaken, kultföremål i
Jerusalems tempel, erövrat av
romarna under Titus och avbildat på
dennes triumfbåge i Rom.
Sjubb, se Tvättbjörn, 404.
Sjugare, by i Leksands kommun,
Kopparbergs län, s.ö. om Tällberg, med
Sångsgården, Karlfeldts sommarhem.
Sjuhundra, kommun i Stockholms län,
5 368 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Fasterna,
Husby-Sjuhundra, Rimbo, Rö och
Skede-rid.
Sjuhäradsbygden eller Knallebygden,
de sju häradena Gäsene, Ås, Veden,
Bollebygd, Mark, Kind och Redväg i
s. Älvsborgs län. Bekant för sin
hemslöjd, 465.
Sjukförsäkring. Sedan den 1 januari
1955 har vi i Sverige en allmän,
obligatorisk sjukförsäkring som
avlöst den tidigare frivilliga
sjukförsäkringen. Den allmänna S.
omfattar praktiskt taget hela svenska
folket. Varje svensk medborgare är
skyldig tillhöra allmän sjukkassa
från 16 års ålder. Utlänningar som
är bosatta och mantalsskrivna i
landet är även försäkringspliktiga. Barn
under 16 år är försäkrade genom
sina föräldrar. S. består av två
delar: sjukvårdsförsäkring och
sjuk-penningsförsäkring. Genom
sjuk-vårdsförsäkringen, som omfattar alla
försäkringstagare, lämnas viss
ersättning för utgifter för läkarvård,
sjukhusvård och resor i samband
med vården samt vissa
läkemedels-rabatter. Sjukpenningsförsäkringen, i
princip avsedd för dem som
förlorar sin arbetsförtjänst till följd av
sjukdomen, omfattar alla som har en
inkomst av arbete på minst 1200
kronor per år. Dessa indelas i 13
sjukpenningsklasser; minsta
dags-sjukpenningen är 3 kronor, högsta
20 kronor. I de flesta klasserna
minskas sjukpenningen efter 90
dagar. Härtill kan komma barntillägg
för sjukpenningsberättigad som har
barn under 16 år. Hustrur som icke
har egen inkomst av förvärvsarbete
har inplacerats i sjukpenningsklass
1, — 3047, 3130.
Sjukgymnastik, behandling genom
gymnastik, ofta i förening med
massage och vissa fysikaliska
behandlingsmetoder, av medfödda fel,
olycksfallsskador, sjukdomar i
hållnings- och rörelseorganen m. m.
Sjukkassa, se Sjukförsäkring, 3130.
Sjukov, Gregorij (f. 1894), rysk
militär, generalstabschef 1941,
marskalk 1943. Deltog i Berlins
intagande 1945, representant i den
allierade kontrollkommissionen i
Berlin 1945—46, därefter chef för
Odessas militärdistrikt. Försvarsminister
i febr. 1955, — 3748.
Sjukpenning, det belopp per dag, som
erhålles från sjukförsäkringen vid
sjukdomsfall. Jfr Sjukförsäkring,
3130.
Sjukvårdsersättning, ersättning för
läkar- och sjukhusvård m. m. enligt
sj ukf örsäkringslagen.
Sjunde himmelen, i senjudisk teologi
den högsta himmelen, närmast Gud,
varav uttrycket vara i S., vara utom
sig av lycka.
Sjungom studentens lyckliga dag,
studentsång av H. Sätherberg, med
musik av prins Gustav (1851).
Sjunkbomb, sprängladdad behållare
som fälles från fartyg och
exploderar på visst inställt djup eller vid
anslag mot föremål under vattnet.
Användes mot ubåt, 1085.
Sjurygg, detsamma som stenbit,
981 B.
Sjuso var dagen, den 27 juli. Enligt
legenden insomnade denna dag sju
kristna, som i en bergshåla sökt
skydd undan förföljelser, för att icke
vakna förrän 200 år senare, då
kristendomen segrat.
Sjusovare, detsamma som sovmöss.
Sjustjärna, skogsstjärna, duvkulla,
TrientaTis europae’a, familjen
vive-växter, 25 cm hög, flerårig ört med
bladen samlade i stjälkens topp och
vita, fatlika, sjutaliga blommor på
långa skaft från bladvecken.
Allmän i skogar från Skåne till
Norrland.
Sjustjärnorna, detsamma som
Pleja-derna, 2453 B.
Sju svåra år, uttryck som syftar på
den bibliska berättelsen om Josefs
tolkning av Faraos dröm, vilken
skulle betyda att sju hungerår voro
att vänta (1 Mos. 41).
Sjuttonde maj, se Syttende mai.
Sju vise, se Greklands sju vise.
Sjuåriga kriget, europeiskt
kontinental- och kolonialkrig 1756—63, som
hade till följd att Preussen under
Fredrik den stores ledning
lyckades hävda sin ställning som en
framväxande kontinental stormakt,
medan England i kolonialkriget
överflyglade Frankrike. Sveriges
deltagande i alliansen mot
Preussen benämnes vanligen Pommerska
kriget, 78, 1190.
Sjuöarna, no. Sjuöyane, ögrupp vid
Spetsbergen, n. om Nordostlandet.
Sjver’nik, Nikolaj (f. 1888), rysk
kommunistledare, 1926 sekreterare i
partiets centralkommitté, 1946
ordförande i presidium för högsta
sovjet och således Sovjetunionens
nominelle statschef. Sedan 1953
ordförande i fackliga centralrådet.
Sjåare (holl. sjouw, knog, sjå),
hamnarbetare, stuveriarbetare (vanl.
skämtsamt).
Själahus, medeltida härbärgen för
resande, i synnerhet i öde trakter.
Själamässa, katolsk mässa för de
dödas själar, såväl vid begravningen
som senare.
Själaringning, klockringning för en
avliden.
Själavandring, metempsyko’s,
föreställningen att själen efter
människans död omedelbart övergår i en
annan materiell gestalt, vars högre
eller lägre art är beroende av
människans sinnesart och levnad under
jordelivet. Denna lära kan spåras i
de flesta äldre religioner och är
särskilt dominerande i de indiska.
— Med tron på S. sammanhänger
antagligen bruket att ge den
nyfödde namn efter en avliden
släkting, då man i barnet ser
återföd-seln, reinkarnationen, av en
förfader, 526, 3024.
Själen, i psykologin
sammanfattningen av medvetenhetsfenomenen, i
metafysiken en andlig substans i
motsats till den kroppsliga, i
dagligt tal yttringarna av en medveten
varelses förstånd, vilja, känsla etc.
— Att någon individuell själ i
populär mening existerar har
förnekats av vissa riktningar bl. a. inom
buddhismen och den västerländska
empirismen, 3022.
Själevad, kommun i n.ö.
Ångermanland, Västernorrlands län, 16 612
inv. 1954.
Själevadsån, se Moälven.
Själland, Danmarks största ö, 7 017
km2, 1610123 inv. 1950, — 651,
655 B.
Själsblindhet, optisk afasi. Förlust av
de optiska minnesbilderna. Den
själsblinde har bibehållen
synförmåga och bibehållet förstånd men
kan ej känna igen det han ser.
Själsdövhet, förlust av de akustiska
minnesbilderna beroende på partiell
skada av hörselcentrum. Den
själs-döve har bibehållen hörsel och
förstånd men kan ej förstå vad han hör.
Självantändning, antändning utan
tillförsel av värme eller gnistor
utifrån. Inträffar lätt vid sådana
ämnen som lätt oxideras av luften,
nämligen om värmeisolationen är
större än vad som motsvarar
oxi-dationshastigheten. Särskilt utsatt
för S. är linoljedränkt trassel, även
i små kvantiteter. Även kollager
(speciellt träkol) kan
självantän-das inifrån om uppläggningen sker
i alltför mäktiga högar.
Självbefläckelse, detsamma som onani.
Självbefruktning eller självpollination,
äggcellens befruktning genom ett
pollenkom från samma exemplar,
1107.
Självbindare, skördemaskin med en
ändlös vävbana bakom
skärknivarna, på vilken säden transporteras åt
sidan och samlas till kärvar. Kring
dessa knyter en bindapparat ett
snöre, varefter kärvarna avläggas
bakom maskinen, 1866.
Självdeklaratio’n, se Deklaration, 691
B, 693 B.
Självdigestio’n, ett organs
sönderdel-ning genom sina egna enzym.
SjälvfertiTa kallas växter, som ha god
frösättning efter självpollination.
Självfinansiering innebär, att ett
företag använder reserverade
vinstmedel för rörelsens finansiering.
Graden av S. varierar såväl i tiden
som mellan olika branscher och
företag. Normalt förekommer
samtidigt S. och finansiering med
upplånat kapital.
Självhämnd, egenmäktig
vedergällning, vanlig i primitiva samhällen.
Med högre utveckling har staten
tillerkänts uteslutande rätt att beivra
kränkning av den enskildes rätt. Jfr
Självtäkt.
Självinduktio’n, egenskapen hos en
elektrisk ledare (i form av en
transformator eller maskinlindning,
dros-selspole eller t. o. m. rak tråd)
att motsätta sig (snabba) ändringar i
4816
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
