Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sismondi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de SISMONDI, SISMONDE
SJMELJOV, IVAN SERGEVITJ
skildrade ljuset och luften med
lyrisk känslighet och friskhet, 1176.
de Sismondi [sismån8di’j, Sismonde
(1773—1842), italiensk-fransk
historiker och nationalekonom. Skrev
uppmärksammade arbeten om
Italiens och Frankrikes historia samt
angrep skarpt den klassiska
nationalekonomin i flera ekonomiska
undersökningar.
Sisning, en del av tjädertuppens spel.
Sista dagarnas heliga, mormonernas
benämning på sig själva, egentligen
Jesu Kristi kyrka av de sista
dagarnas heliga, 2352.
Sista smörjelsen, sakrament inom
katolska kyrkan, vilket meddelas till
döende personer.
Sisu [finskt uttal sis’o] (fi., det inre,
lynne), andlig och kroppslig
an-spänning för att nå ett föresatt mål
trots alla hinder.
Si’syfos (grek., den översluge), i den
grekiska mytologin en konung i
Korint, vilken överlistade Hades
genom att fjättra döden, när denne
kom för att hämta honom. Till straff
måste S. i dödsriket ständigt rulla
ett klippblock uppför ett berg,
varifrån det genast åter rullade ner. —
Si’syfosarbete, fåfängt och ändlöst
arbete.
Sisym’brium, se Dillsenap.
Sit’asjaure, fjällsjö i Gällivare
kommun, Norrbottens län, vid gränsen
mot Norge, 68 km2, 616 m ö. h
Turiststuga och motorbåtstrafik
Sit’ka, stad och örlogshamn på
Alaskas västkust. 1 985 inv. 1950.
Magnetiskt observatorium. Laxfiske. S.
var till 1906 Alaskas huvudstad,
33 K, 34.
Sitkacypress’ (se Sitka) eller
tuja-cypress, Chamaecy’paris nutkaen’sis,
nordamerikanskt barrträd av 30 m
höjd, har införts som parkträd till
Sverige.
Sitkagran, Pic’ea sitkaén’sis,
nordamerikansk gran, med långa, spetsiga,
ovantill gräsgröna, undertill
blågröna barr. Odlas i Sverige som
pryd-nadsträd.
Sittben, de bågformiga, klumpiga ben,
som utgöra undre delen av
bäckenbenet.
Sitte, Camillo (1843—1903), österrikisk
arkitekt. S. var främst verksam som
stadsplanearkitekt och fick stor
internationell betydelse för
sekelskiftets stadsplanekonst. Han sökte
förnya den mekaniskt regelbundna
1800-talsstaden genom en målerisk
och osymmetrisk
stadsplanekompo-sition, med medeltida städer som
förebild.
Sitting Bull [bol’] (eng., sittande
tjuren) (1834—90), nordamerikansk
indianhövding för siouxstammarna.
Som skicklig politiker kom S. att
leda siouxernas kamp mot de vita,
vilket han i början gjorde med
framgång, men måste 1881 kapitulera.
Efter några år som de vitas fånge
följde S. med i Buffalo Bills Wild
West-show. Blev 1890 överstepräst i
siouxindianernas nya lära om ett
indianskt tusenårsrike, enligt vilken
man genom den s. k. andedansen,
av myndigheterna uppfattad som en
krigsdans, skulle uppnå målet. Då
S. vägrade att förbjuda andedansen
i sitt läger blev han dödad vid ett
arresteringsförsök. — S. var den
intelligentaste och mest betydande
förkämpen för den indianska
självständighetstanken.
Sittstrejk, arbetsnedläggelse varvid de
strejkande stanna kvar på
arbetsplatsen.
Situatio’n (lat. sit’us), läge, tillstånd.
Situationsneuros eller aktualneuros är
beteckning för den form av neuros
som uppstår på grund av
omständigheternas tvingande tryck utan att
den neurotiserade personen behöver
ha djupare benägenhet för
neurotiska reaktioner, såsom fallet är vid
karaktärsneuros (se d. o.), 2473.
Situe’rad, belägen. — Välsituerad,
väl-ställd, förmögen.
1. Sitwell [sit’oel], Edith (f. 1887),
engelsk författarinna och kritiker.
S. har väckt betydande
uppmärksamhet med sin nyskapande poesi,
som syftar till ett direkt överförande
av känslor och stämningar, 844.
2. Sitwell, sir Osbert (f. 1892), bror
till Edith S., engelsk författare, har
i romaner och noveller satiriskt
skildrat konventionalismen i
engelskt samhällsliv samt i ett stort
memoarverk (Left hand — right
hand, 1945) livfullt berättat om sin
familj, dess aristokratiska miljö och
originella personligheter.
3. Sitwell, Sacheverell (f. 1897), bror
till Osbert S., engelsk författare.
Har främst utgivit reseberättelser
och konsthistoriska verk.
Sit’ ven’ia verbo, lat., »må uttrycket
förlåtas», dvs. med förlov sagt.
Si’um, se Sockerrot.
Siu’t eller Assia’t, stad i övre
Egypten, på Nilens v. strand, 90 000 inv.
1947. Betydande handel.
Lervaru-industri. Vid S. anlades 1898—1902
en regleringsdamm för
konstbevattning av mellersta Nildalen och
Faj-jum, 771 K.
Siva eller Sjiva, sanskrit, den hulde,
i hinduismen den förnämste guden
bredvid Visjnu, vetenskapernas,
konsthantverkets och
skådespelarkonstens gud. Avbildas vanligen som
en vild dansare, 660 B.
Siwa, Siwah, Amonoasen, egyptisk oas
i Libyska öknen, 500 km s.v. om
Alexandria. Under forntiden berömt
orakel och Amontempel, som
besöktes av bl. a. Alexander den store,
24 K, 769.
Sivall, Olle (f. 18/8 1915),
operasångare, anställd vid Stora teatern i
Göteborg 1948—53 och vid Kungl.
teatern sedan 1954. Har även framträtt
som konsert- och kyrkosångare
(Matteuspassionen).
Siva’s, turkisk stad i mellersta Mindre
Asien, vid övre Kizil Irmak. 52 269
inv. 1950. Viktigt handelscentrum.
Svårt skadad vid jordbävning 1939,
— 3538 K.
Siwertz, Sigfrid (f. 24/1 1882),
författare. Med sin klara prosastil och sin
eleganta berättarteknik är S. en av
våra skickligaste romanförfattare och
novellister. Bland hans arbeten
märkas Mälarpirater (1911), Selambs
(1920), Det stora varuhuset (1926),
Slottsfinal (1950) och Pagoden (1954).
S. är även dramatiker och en
utmärkt reseskildrare. Sedan 1932
ledamot av Svenska akademien, 3021
B, 3339.
Si vi’s pa’cem, par’a bel’lum, lat., »om
du vill fred, så bered dig för krig»,
citat från Vegetius (400-talet e. Kr.).
Sixti’nska kapellet, kapell i
Vatikanen, uppfört för Sixtus IV 1473—83,
världsberömt för sina
freskomål-ningar. Långväggarna utsmyckades
1481—83 av Botticelli, Ghirlandaio,
Pinturicchio, Perugino, Cosimo
Ro-selli och Signorelli med scener ur
Jesu och Mose liv. Höjdpunkten
ut-göres av de 1508—12 av
Michelan-gelo utförda takfreskerna, skildrande
världens skapelse, samt den 1536—41
utförda altarväggsfresken Yttersta
domen, 473, 2310, 3391.
Sixti’nska madonnan, berömd målning
av Rafael, föreställande madonnan
stående på jordklotet med
Jesus-barnet i famnen. Utfördes
ursprung
ligen för kyrkan San Sisto i
Pia-cenza, förvärvades 1754 för
Gemäl-degalerie i Dresden, fördes efter
andra världskriget till Moskva,
2793.
Six’tus, namn på fem påvar. Mest
kända äro S. IV (1414—84), som lät
uppföra Sixtinska kapellet, och S. V
(1521—90), som på många sätt
reorganiserade Kyrkostaten, 2770.
S. J. 1. Förkortning för Statens
Järnvägar. — 2. Förkortning för Societas
Jesu, Jesuitorden.
Sjachty, före 1925
Aleksand’rovsk-Grusje’vsk, stad i ö. delen av
Do-netsplatån, s. Sovjetunionen. 155 000
inv. 1939. Antracitbrytning.
Sjalja’pin, Fjodor (1873—1938), rysk
operasångare, bas, en av den senare
operakonstens mest lysande
begåvningar, företog världsomfattande
gästspel, bl. a. i Stockholm (l:a ggn
1922). Hans glansroll var Boris
Go-dunov i Mussorgskijs opera med
samma namn, 2579 B, 2906 B.
Sjan’geli, malmfält i n.v. Lappland
vid norska gränsen, 27 km s.v. om
Abisko, med koppar och järn. Trots
att fyndigheten är ganska rik har
brytningen nedlagts på grund av
transportsvårigheter.
Sjaposj’nikov, Boris (1882—1945), rysk
marskalk. Började sin bana i
tsararmén, inträdde 1918 i röda armén
och 1930 i kommunistiska partiet.
S. har bl. a. varit chef för
Leningrads militärdistrikt, generalstabs
-chef 1937—40 och 1941—43. Chef för
krigsakademin från 1943.
Sjatt al-Arab, se Shatt al-Arab.
Sjaunjaape, Sveriges största
sammanhängande myrområde i Gällivare
kommun, Norrbottens län, vid Stora
Lulevatten. Ca 1 000 km2. Rik
växt-och djurvärld, 2136.
Sjda’nov, Andrej (1896—1948), rysk
kommunistledare, sedan 1934
partisekreterare i Leningrad. Ledde
Leningrads försvar under andra
världskriget. Som en av de mest
stalin-trogna kommunistledama blev han
medlem av politbyrån, chef för en
rysk kontrollkommission i Finland
1944, ordförande i högsta rådet 1946
—47 och chef för kominforms
central 1947—48.
SjelTnatjåkko, fjäll i Torne lappmark,
ca 20 km n. om Kebnekaise. Högsta
topp över 2 000 m.
Sjevtjen’ko, Taras (1814—61), ukrainsk
patriot och skald. Förhärligade i sina
dikter, bl. a. Hajdamakerna (1841),
den ukrainska frihetsrörelsen,
varför han 1847 dömdes till 10 års hård
soldattjänst.
Sjiiter, shiiter, muhammedansk sekt,
betraktar Koranen som enda
rättesnöre och anser att de enda
rättmätiga innehavarna av kalifatet efter
de första kaliferna äro Muhammeds
måg Ali och dennes ättlingar. S.
som kvarlever som minoritet i flera
samfund är från 1502 statsreligion i
Iran. S:s lära, som har en starkt
gnostisk inriktning, omfattar bl. a.
tron på en rad frälsningsgestalter,
som sändes till jorden som
uppenbarelser av Allah.
Sjip’kapasset, strategiskt viktigt pass
över Balkan i mellersta Bulgarien
mellan Gabrovo och Kazanly,
bekant för strider under rysk-turkiska
kriget 1877—78. Jfr uttrycket Allt
lugnt i Sjipkapasset.
Sjiras, se Shiraz.
Sjito’mir, stad i n.v. Ukraina, vid
floden Teterev. 95 000 inv. 1939.
Trä-och spannmålshandel. Möbel- och
skofabriker. Häftiga pansarstrider
utkämpades kring S. i november—
december 1943.
Sjmeljov [sjmäTjåf], Ivan Sergevitj (f.
4815
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
