Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sjöstrand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÖSTRAND, KARL ENEAS
SKALLGÅNG
(1940), Hem från Babylon (1941),
Ödemarksprästen (1947).
Sjöstrand, Karl Eneas (1828—1906),
svensk-finländsk bildhuggare.
Införde finsknationella ämnen i
skulpturen och avbildade flera
finländska kulturpersonligheter, bl. a.
Runeberg och Porthan.
Sjöstrand, Thore (f. 31/7 1921),
hinderlöpare, fotograf, Växjö. Segrade
vid OS 1948 och erövrade därmed
Sveriges första olympiska
guldmedalj i individuell tävling i löpning,
1206.
Sjöstrand, östen (f. 16/6 1925),
författare, har i sin lyrik gett prov på
såväl ordkonst som tankeskärpa
och upplevelseförmåga (t. ex.
Invi-gelse, 1950, Dikter mellan midnatt
och gryning, 1954), 3343.
Sjöström, Victor David (f. 20/91879),
filmregissör och skådespelare, en av
filmhistoriens ledande filmskapare.
S. började sin teaterbana vid 17 års
ålder i Finland, spelade 1900—09 vid
olika resande svenska sällskap,
ledde 1909—13 Ranfts och egna
turnéer, började 1912 spela och
regissera film hos Svenska
Biografteatern, 1923—30 hos
Metro-Gold-wyn, sedan 1943 produktionschef hos
Svensk Filmindustri. Berömdaste
filmer: Ingeborg Holm (1913), Terje
Vigen (1916), Berg-Ejvind och hans
hustru (1917), Ingmarssönerna (1918),
Körkarlen (1920), Den röda
bokstaven (1926), Stormen (1928), 937,
941 B.
Sjösås, församling i Braås kommun i
mellersta Småland, Kronobergs län,
1 445 inv. 1954, med romansk kyrka
från 1200-talet.
Sjösättning, ett fartygs förflyttning
från stapelbädden till vattnet,
vanligen medelst en slip. Fartyg som
skola sjösättas längdskepps byggas
så att de löpa av stapeln med
aktern först.
Sjöterritorium, territorialvatten, de
kustvatten som tillhöra den
innanför liggande statens territorium. De
flesta länder, bl. a. de ledande
sjömakterna, tillämpa den s. k.
tre-milsgränsen, dvs. territorialgränsen
ligger tre nautiska mil eller distans
-minuter utanför den strand eller det
yttersta skär, som ej ständigt
över-sköljes av havet, och följer kustens
huvudsträckning. Någon allmänt
antagen folkrättslig regel existerar
dock ej, utan territorialgränsen
fastställes av de enskilda staterna inom
rimliga gränser. Sedan 1779 hävdar
sålunda bl. a. Sverige fyra distans
-minuter (7 408 m). Efter andra
världskriget har Sovjetunionen gjort
gällande ett ända till tolv
distansminuter brett S. även utanför de
nyförvärvade områdena vid
Östersjön, vilket såsom brytande mot
sedvanerätten i dessa farvatten och
utgörande ett svårt avbräck för
fiskerinäringen föranlett upprepade
svensk-danska protester.
Sjötofta, församling i Tranemo
kommun i s.v. Västergötland, Älvsborgs
län, 617 inv. 1954.
Sjötorp, Göta kanals ändstation vid
Vänern. 393 inv. 1951. Skeppsvarv,
sågverk, 3763 K.
Sjötunga, Sol’ea sol’ea, sex dm lång,
tungformad flundrefisk vars
nos-spets når framom underkäken.
Allmän vid västkusten. Anses som den
läckraste flundrefisken.
Mareflund-ran, Pleuronec’tes cynoglos’sum,
kallas med orätt S. och är sämre, 979.
Sjövakt, se Glas.
Sjövall, Einar (f. 7/6 1879), läkare,
universitetslärare, 1914—44 professor
i patologisk anatomi och
rättsmedi
cin i Lund. Har utgivit böcker i
alkoholfrågan.
Sjövind, se Land- och sjövind.
Sjövärdig, duglig för sjöfart. Tillsyn
för bedömande av sjövärdighet
utövas beträffande handelsfartyg av
Kommerskollegium.
Sjövärnskåren, statlig frivillig
organisation upprättad 1941 med syfte att
främja rekrytering och utbildning
av värnpliktigt befäl vid flottan och
av frivilliga för flottan, även
aspi-ranter (14—19-åringar) och lokalt
sjövärn. S. är fördelad på sjutton
flottiljer, förlagda i olika delar av
landet.
Sjöö, Sjö, slott i Uppland, s.v. om
Uppsala vid en vik av Mälaren,
uppfört omkring 1670 efter ritningar av
N. Tessin d. ä., ett av den
karolinska stilens främsta och bäst beva
rade verk, 3442.
s. k., förkortning för så kallad.
Skabbdjuret, Sarcop’tes scabie’i, ett
nästan mikroskopiskt kvalster, som
gräver gångar i människans
överhud, förorsakande stark klåda. Hela
kroppen angripes utom huvud,
hand-flator och fotsulor, överföres genom
beröring, sängkläder, stolsitsar.
Behandling på sjukhus tar två dygn
och är avgiftsfri. — Liknande arter
angripa husdjuren.
Skabersjö. 1. Församling i Bara
kommun i s.v. Skåne, Malmöhus län,
637 inv. 1954, med romansk
absidkyrka från 1100-talet. — 2. Gods i
S. 1, känt sedan medeltiden och
sedan 1600-talet i ätten Thotts ägo.
Slottet omgavs med vallgravar på
1500-talet samt ombyggdes 1629 och
1775—82.
Skabrö’s (fr. scabreux), oanständig,
slipprig.
Skade, i nordisk mytologi en
jättekvinna, som upptogs i asarnas krets.
Blev Njords maka och moder till
Frej och Freja, 2506.
Skadeinsekter, insekter, som vålla
skada genom att angripa människan
eller hennes egendom, t. ex.
vägglöss, myggor, bromsar, fästingar,
rönnbärsmal osv., 1766, 3035 B.
Skadestånd, ersättning för förlust eller
skada, utgår såväl för ekonomisk
som ideell skada (sveda och värk,
lidande). Allmänna regler för S.,
som ej äger sin grund i
kontraktsförhållande utan i begånget brott
eller skadegörande handling, gives
i kap. 6 strafflagen.
Skadeståndsfrågan, politisk-ekonomiskt
problem, som uppstod efter första
världskriget i samband med
Tysklands uraktlåtenhet att betala det
enligt Versaillesf reden ådömda
krigsskadeståndet. Reglerades
temporärt genom fixering 1921 till 132
miljarder mark, Dawesplanen 1924,
Youngplanen 1929 och överförande
av frågan till Internationella
reg-leringsbanken 1930. 1932 bestämde
Lausannekonferensen en slutlikvid
på 3 miljarder, som aldrig betalades.
Skadligt rum, speciellt vid
kolvångmaskiner, kompressorer och
mekaniska vakuumpumpar det minsta
rum på trycksidan, som begränsas
å ena sidan av högtrycksventilen
och å andra sidan av kolven i det
ögonblick ventilen efter att ha
varit öppnad åter sluter sig. Om S. är
för stort i förhållande till
slagvolymen, begränsas kapaciteten och
nedsättes verkningsgraden, eftersom
den i S. inneslutna gasen fungerar
som en elastisk massa.
Skaftö. 1. Kommun i mellersta
Göteborgs och Bohus län, 3 209 inv. 1954,
därav 153 i östersidans
municipal-samhälle. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Bokenäs,
Drags
mark, Fiskebäckskil, Grundsund och
Skaftö. — 2. S. eller Skaf tölandet,
ö i S. 1. 25 km2. Flera fiskelägen.
Ska’gen, stad i Danmark, på Jyllands
nordligaste udde, 8 020 inv. 1950.
Betydande badort, stort fiskeläge.
På yttersta udden, Grenen, fyr och
stort badhotell. Svensk
sjömanskyrka, invigd 1925, — 652, 653 K.
Skagerack (holl., rak, rak farled),
havsarm av Nordsjön, mellan
Danmark, Norge och Bohuslän,
övergår s. om en linje Skagen—Tjörn
i Kattegatt. Ca 45 000 km2, 653 K.
Skagerackslaget, av de allierade
vanligen kallat Jutlandsslaget, första
världskrigets största sjöslag 31 maj—
1 juni 1916 mellan engelska flottan
under amiral Jellicoe och tyska
under amiral Scheer. S., som
medförde förluster om 115 000 ton och
6 950 man för England och 61000
ton samt 3 060 man för Tyskland,
lämnade det strategiska läget
oförändrat.
Skagern, sjö på gränsen mellan Närke,
Värmland och Västergötland,
ge-nomfluten av
Letälven—Gullspångs-älven, 131 km3, 68 m ö. h., 72 m
djup, 2554 K.
Skagershult, församling i Svartå
kommun i v. Närke, Örebro län, 1 132
inv. 1954. I S. ligger Porla brunn.
Skala (av ital. scaTa, stege),
måttstock, indelningsgrund. — 1. På
mätinstrument, linjaler o. dyl.
ingraverad, med tvärstreck försedd
linje. Om avstånden mellan
strecken, skaldelarna, äro lika långa,
kallas S. likformig, i annat fall talar
man om olikformig S. — 2.
Förhållandet mellan bildens och
föremålets storlek vid avbildning, t. ex.
på kartor. — 3. Inom musiken, se
Tonskala.
Skalamodeller, skalmodeller, i skala
gjorda förminskningar av t. ex.
byggnader, båtar, flygplan m. m.
Skala’r eller skalä’r kallas mom
fysiken en storhet som är bestämd
enbart genom en enhet med
tillhörande kvantitetssiffra, t. ex.
temperatur, arbete, massa. Jfr Vektoriell.
Skalbaggar, Coleop’tera, den artrikaste
insektsordningen. De främre
vingarna äro ogenomskinliga täckvingar,
som dölja de hopfällda flygvingarna.
Mundelarna äro bitande och
förvandlingen fullständig, 1766, 3038 B.
Skaldediktning, vedertagen benämning
på den poesi som författades av
namngivna norska och isländska
skalder under 800—1100-talen. Den
utmärkte sig för konstfull form och
på grund av de många
omskrivningarna (kenningarna)
svårbegripligt innehåll.
Skalka (lågty. schalken), spänna
presenning över lastlucka på fartyg.
SkaFkajaure, sjö i Jokkmokks
kommun, mellersta Lappland,
genomflu-ten av Lilla Lule älv, nedanför
Sag-gat. 46 km2, 295 m ö. h., 36 m djup,
2135 K.
Skalkonstruktion, en konstruktion
vid vilken en erforderlig
ytterbe-klädnad (»skalet») gjorts
bärkraftigt, så att inre ramverk blir
obehövligt, t. ex. plåtcisterner och vissa
flygplanskroppar.
Skallböle, kraftverk i Ljungan vid
utloppet från Stödesjön, anlagt 1945—
50, fallhöjd 21 m, effekt ca 24 000
kW. S. tillhör Skönviks ab.
Skallerormar, Crot’alus, släkte av
familjen huggormar, längd 2—2 Vs m,
med en vid hudömsningarna bildad
skallra av hornringar vid
stjärtspetsen. Mycket giftiga. Amerika,
2590, 2591 B.
Skallgång. 1. Jakt (t. ex. på varg)
med hjälp av drevmanskap. — 2.
4819
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
