Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skallmeja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKALLMEJA
SKARV
Genomsökande av ett område
medelst flera personer, som gå fram på
linje med större eller mindre, lika
stora luckor.
SkalFmeja, församling i Ardala
kommun i n. Västergötland, Skaraborgs
län, 348 inv. 1954.
Skallsjö, kommun i Älvsborgs län,
3 203 inv. 1954. I S. ligger Nääs
slö j dseminarium.
Skalmej’a, träblåsinstrument av
primitiv typ, oftast med dubbelt rörblad
och då besläktat med antikens aulos
och föregångare till oboen.
Skalmodeller, se Skalamodeller, 214.
Skalpell’ (lat. scal’pere, skära), tunn
kirurgkniv.
Skalunda, församling i Norra Kållands
kommun i n. Västergötland,
Skaraborgs län, 204 inv. 1954, med en av
landskapets bäst bevarade romanska
landskyrkor, uppförd i början av
1100-talet.
Skamlebæk, kommersiell radiostation
på Själland, Danmark, 22 km n.v.
om Holbæk.
Skamstraff, äldre bestraffningsform
medförande skymflig behandling
såsom visning vid skampåle,
sättande i stock och liknande.
Skandera (lat. scan’dere, uppstiga),
uppläsa en dikt med stark betoning
av versfötterna och utan hänsyn till
innehållet. Man skanderar vers
endast för att komma underfund med
versbyggnaden.
Skan’derborg, huvudstad i S. amt
(1719 km2, 134 133 inv. 1950), i ö.
Jylland, vid Skanderborg Sö. 5 091
inv. 1950. Turistort, 653 K.
Skandia, Försäkrings AB S., Sveriges
första livförsäkringsaktiebolag,
bildat 1855, övertog 1928 större delen
av aktiestocken i försäkringsbolaget
Freja. Sedan 1949 bedriver S. främst
brandförsäkringsverksamhet, medan
livförsäkringsrörelsen överförts till
dotterbolaget Livförsäkrings AB
Skandia, Skandia-Nordstjernan.
Skan’dien, poetiskt namn på
Skandinavien.
Skandinavien, sammanfattande namn
på dels skandinaviska halvön, dels
Sverige, Norge och Danmark.
Skandinaviska banken, ab S., grundad
1864 med namnet Skandinaviska
kredit AB, jämte Svenska
Handelsbanken Sveriges största affärsbank
med mer än 200 avdelningskontor
över hela landet. Årsomslutning ca
3,9 miljarder kronor (dec. 1954).
Huvudkontor i Stockholm, Göteborg
och Malmö, 271, 275 B.
Skandinaviska halvön, den halvö i
Nordeuropa, som omfattar Sverige,
Norge och nordvästligaste Finland.
Skandinaviska kredit AB, till 1938
namn på Skandinaviska banken,
270, 3640.
Skandinaviska myntunicnen, se
Myntunion.
Skandinavis’m, strävanden till
nordiskt (svenskt-norskt-danskt)
samgående, såväl politiskt som
kulturellt. 1800-talets S. började som en
litterär rörelse, som fick vidare
omfattning genom studenternas
uppslutning, men blev politisk främst
på grund av den slesvig-holsteinska
tvisten genom kravet på
svenskt-norskt stöd åt Danmark. Då detta
uteblev domnade S., men den tar
sig sedan slutet av 1800-talet
alltmera uttryck genom olika
strävanden för kulturellt samarbete, bl. a.
genom bildandet av föreningarna
Norden, 2497, 3371.
Skan’diska havet, detsamma som
Norska havet.
Skandisloppet, förkortning för
Skandinaviska cykeltävlingen Uppsala—
Enköping—Stockholm—Uppsala,
ar
rangerad sedan 1909 och omfattande
en sträcka på 150 (tidigare 160) km,
är en av Sveriges mest kända
cykeltävlingar.
Skan’dium, sällsynt jordmetall.
Kemiskt tecken Sc, atomvikt 44,96,
atomnummer 21.
Skank, delen mellan knäet och hasen
på bakbenen hos husdjur.
Motsvarar underbenet hos människan.
Skans (medellågty. Schantze, torrt
risknippe). 1. Slutet befästningsverk. —
2. Besättningens bostad på
handelsfartyg. — 3. Aktersta delen på
ör-logsfartyg.
Skanör, förr stad, numera församling
i stadskommunen Skanör med
Falsterbo, 632 inv. 1954, — 3089 K, 3092.
Skanör med Falsterbo, två småstäder
på Skånes s.v. udde, förenade till
en kommun. 1 029 inv. 1954.
Sveriges minsta stadskommun. Under
medeltiden medelpunkten för sillfisket
vid Skånekusten och ryktbara
marknadsplatser. Falsterbo har på senare
tid utvecklats till mondän badort.
Skapelseberättelser förekomma i de
flesta mytologier och avse att ge
svar på frågan hur världen
uppkommit. Så uppstod t. ex. enligt
grekisk tro världen ur Kaos genom
att Gaja (jorden), Erebos
(dödsmörkret) och Nyx (natten)
differentierades. I det gamla Egypten
trodde man att världen skapats av
en gud som framkommit ur ett ägg
som bildades på urhavets botten.
Bibeln har två versioner av
skapelseberättelsen. Den ena (1 Mos. 1:1—
2:4) är mer förandligad och
berättar att Gud skapade världen
genom sitt blotta ord. Den andra är
primitiv och antropomorfistisk (1
Mos. 2:4—25) och skildrar blott hur
Gud skapar människor, växter och
djur. Människan formas av lera, och
Gud inblåser sin ande i hennes näsa.
Detta tillvägagångssätt är välkänt
från många andra mytologier. —
När den kristne talar om Gud som
Skaparen innebär det enligt modern
teologi ett »erkännande av Guds
absoluta suveränitet» (A. Nygren) och
är inte förknippat med några
mytologiska föreställningar.
Ska’pula, lat., skulderblad.
Skara, stad och biskopssäte i
Skaraborgs län, på västgötaslätten, 12 km
v. om Billingen. 8 541 inv. 1954.
Gotisk domkyrka, ursprungligen från
1100-talet, men ombyggd på 1200—
1300-talen. Läroverk,
småskolesemi-narium, lantmannaskola. Mekaniska
verkstäder, skofabrik. Järnvägsknut.
En av Sveriges äldsta städer och
Götalands första biskopssäte, 3043 B,
3773 K.
Skarabé, amulett i form av
skalbagge, en egyptisk avbildning av
solguden Kefers heliga pillerbagge,
vanligen utförd i fajans, sten eller
trä. S., som hade text på den flata
sidan och därmed även användes
som sigill, förekom i Egypten
omkring 2000—525 f. Kr., 3040 B.
Skaraborg, av Johan III fullbordat
kungshus i Skara, efter vilket länet
fått sitt namn. Förstördes 1612 av
danskarna.
Skaraborgs Enskilda Bank AB, en av
de mindre affärsbankerna, av
provinsiell karaktär. Grundad 1864. S.
har ett 30-tal kontor (1955) och
huvudkontor i Skövde.
Skaraborgs flygflottilj, (F 7), förlagd
till Såtenäs vid Vänern.
Skaraborgs län omfattar n.ö. delen av
Västergötland. Landareal 8 071 km2,
249 366 inv. 1954. Ingår i Skara stift.
Residensstad Mariestad.
Skaraborgs pansarregemente (P 4),
Skövde. Arvtagare till Skaraborgs
regemente, vilket organiserades ur
landskapsfänikor år 1624, blev
pansarförband enligt 1942 års
försvars-plan.
Skara domkyrka, ursprungligen
uppförd på 1100-talet i romansk stil,
ombyggdes under 1200- och
1300-talen i engelsk-fransk gotik. Kyrkan
genomgick 1886—94 en ytterst hård
restaurering av H. Zettervall i
ny-gotisk stil. Den restaurerades åter
1945—49 av I. Tengbom, 3776.
Skara stift, omfattar större delen av
Västergötland, utom en del i s.v.,
som hör till Göteborgs stift, samt
några socknar i n.v. Småland. 12 080
km2, 446 846 inv. 1954.
Skare, den hårda yta, som bildas på
ett snötäcke när det översta lagret
först smälter under töväder samt
därefter åter tillfryser, 3122.
Skarhult, kommun i mellersta Skåne,
Malmöhus län. 2 821 inv. 1954, med
medeltida kyrka. I S. ligger godset
S., en märklig 1500-talsborg.
Kommunen bildad 1952 genom
sammanslagning av Borlunda, Gårdstånga,
Holmby, Skarhult, Skeglinge och
Östra Strö, 3089 K.
Skarn. 1. Gammalt ord för smuts,
av-skräde; slinka, sköka. — 2.
Benämning på vissa silikatbergarter, vilka
ibland omgiva malmer, t. ex.
granat, amfibol, epidot, pyroxen m. fl.
Skamdäck, runt sidorna av ett
träfartyg löpande plankbeklädnad på
spantens övre ändar, antingen
direkt under relingen (innanför
bräd-gången) eller som en ansats mellan
fartygssida och överbyggnad.
Skarp, de kilformade smala
utrymmena längst för- och akterut intill
stävarna på ett fartyg.
Skarpnäck, trädgårdsstadsdel i
Enskede församling, Stockholm. Flygfält.
Skarprättare (medellågty.
Scharfrich-ter, person, som avrättar medelst
skarpt svärd), bödel eller
mästerman, person som hade att verkställa
dödsstraff, speciellt halshuggning.
Före 1858 fanns i Sverige en S. i
varje län, 1887—1920, då dödsstraffet
avskaffades, en riks-S.
Skarpsill, vassbuk, Clu’pea sprat’tus,
en upp till 17 cm lång sillfisk med
av utstående fjäll sågtandad
bukkant. Förekommer vid Europas
västkust, i Östersjön och sällsynt i
Bottniska viken. Inlägges och säljes
under benämningarna ansjovis och
sardin, 981 B.
Skarpskytteförening, se Stockholms
Stads Frivilliga Skarpskytteförening.
Skarpskytterörelsen, den i början av
1860-talet av bl. a. August
Sohl-man, Viktor Rydberg och August
Blanche startade frivilliga, militärt
organiserade folkrörelse, som gav
upphov till skytterörelsen i Sverige.
S. upphörde omkring 1878, — 3085.
Skarpsås, kall rörd sås av äggulor och
grädde, eventuellt olja, kryddad
med fransk senap, vinäger, salt och
peppar. Serveras till sallader och
fiskrätter.
Skarpö. 1. Ö i Stockholms inre
skärgård, n.ö. om Vaxholm, med många
sommarvillor. — 2. ö i Stockholms
yttre skärgård, mellan Vindön och
Kanholmsfjärden.
Skarstad, församling i Ryda kommun
i n. Västergötland, Skaraborgs län,
561 inv. 1954.
Skarstedt, Sigfrid (1867—1953), jurist,
justitieråd 1908—37, utgivare 1927—
48 av Sveriges rikes lag.
Skarv, storskarv, ålkråka, kormora’n,
Car’bo (Phalacroco’rax) car’bo,
familjen årfotade fåglar, längd 9 dm.
Övernäbbens spets hakformigt
nedböjd. Svart. Häckar numera ej i
Sverige men förekommer om vintern
4820
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
