- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 9. Register L - Ö /
4821

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skata ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKATA

SKENDÖD

vid våra kuster. Användes i Japan
vid fiske, tjudrad med en ring om
halsen, 1274, pl. vid art. Fåglar.

Skata, Pic’a pic’a, en intill 55 cm lång
kråkfågel med korta trubbiga vingar
och lång stjärt. Är svart med vit
undersida och vita skuldror,
grönaktiga vingar och stjärt. Har ojämn
flykt och hoppande gång. S. bygger
övertäckt bo i träd nära
människoboningar över hela landet,
övervintrar, även i Norrbotten, 1274,
2096 B.

Skatelöv, kommun i s. Småland,
Kronobergs län. 1 894 inv. 1954.

Skatol [-å’l], metylindol, förekommer
tillsammans med indol i
exkremen-ter. Utgör en sönderdelningsprodukt
av aminosyran tryptofan. Färglösa
kristaller med oangenäm lukt.

Skatt, avgift som samhället tvångsvis
uttar av medborgarna för
bestridande av allmänna utgifter eller
genomförande av samhällsnyttiga företag.
Skatterna utgöra statens och
kommunernas huvudsakliga inkomster,
upphov till skytterörelsen i Sverige.
Man skiljer bl. a. mellan direkta
och indirekta skatter (se dessa ord),
950, 2030, 3044.

Skatte eller skatte jord, till skillnad
från krono- och frälsejord
skattepliktig jord. Skatten utgick i äldre
tid företrädesvis som grundskatt på
j ordegendomen.

Skattebetalarnas förening stiftades 1921
på initiativ av M. Wallenberg, med
syfte att verka för största möjliga
sparsamhet med statliga och
kommunala medel. Utger tidskrifterna
Sunt Förnuft och Balans, 529.

Skattebonde, bonde som innehar
skat-tejord, 455.

Skattedirektör, chefen för
skatteavdelningen inom
Överståthållarämbetet i Stockholm.

Skatteenhet, den mängd av
skatteob-jektet (t. ex. inkomsten eller
förmögenheten), som lägges till grund
för beräkning av skatten. Vid
inkomstbeskattningen är t. ex. S. 10
kr. Är skattefoten eller skattesatsen
exempelvis 5 %, får man alltså
betala 50 öre för varje 10-tal kronor
som inkomsten går upp till.

Skattekrona. Som underlag för
kommunalskatt påföres 4 skatteören per
100 kronors taxeringsvärde av
fastighet och 1 öre per krona av
beskattningsbar inkomst. Antalet
skattekronor på beskattningsbar inkomst
är därför = 1 % av
beskattningsbara beloppet och 0,4 °/oo av
taxeringsvärdet (0,4 %o på skog).
Skatten utgår sedan med visst av
kommunen fastställt belopp per
skattekrona.

Skatteobjekt, det som skattlägges,
t. ex. fastighet eller inkomst.

Skattesubjekt, den som erlägger skatt.
Skatteutjämning, lindring i särskilt
skattetyngda kommuners
skattebörda genom särskilda
skatteutjäm-ningsmedel enligt förordning av 16
dec. 1927.

Skatteövervältring el. skatteincidens
innebär att den som erlägger en
skatt i verkligheten inte bär
motsvarande skattebörda utan
övervältrar den på andra, genom att
exempelvis höja priserna på den
beskattade produkten.

Skattkammarkansler, se Chancellor of
the Exchequer.

Skattkammarväxel, en av staten
utfärdad skuldförbindelse med kort
löptid och låg ränta. S. har främst
kommit till användning under
efterkrigstiden och har tidvis varit
utelöpande till mycket stora belopp
(dec. 1954 1 700 milj. kr.). S.
utfärdas av Riksgäldskontoret, 3223.

Skatt vid källan, se Källskatt.

Skaugum, gammal gård 15 km s.v. om
Oslo, norska kronprinsparets
residens. Huvudbyggnaden brann ner
1930 och återuppbyggdes 1932.

Skawonius, Sven Erik (f. 1908),
konsthantverkare och
teaterdekoratör, direktör i Svenska
slöjdföreningen 1946—49, konstnärlig ledare
för Upsala-Ekeby Ab sedan 1954. S.
har utfört teaterdekorationer bl. a.
till Dramatiska teatern och
Stock-holmsoperan.

SKB, Svensk Kullig Boskap, omfattar
två raser, nämligen den vitbrokiga
fjällrasen och rödkullorna.

Skebo, Skebobruk, stationssamhälle i
ö. Uppland, 24 km n.v. om
Norrtälje, 389 inv. 1951. Förr järnbruk.
Herrgården är nu diakonistyrelsens
hem för gamla män.

Skeby, församling i Husaby kommun
i n. Västergötland, Skaraborgs län,
247 inv. 1954, med kyrka från
1100-talet.

Skeda, församling i Vårdnäs kommun
i Östergötlands län, 1163 inv. 1954.

Skedand, Spat’ula clypea’ta, familjen
egentliga änder, längd 45—50 cm,
har lång, spadlikt utvidgad näbb,
grön vingspegel, ljusblå vingtäckare
och gula ben. Häckar sparsamt över
hela landet, 3572.

Skede, församling i Alseda kommun i
n. Småland, Jönköpings län, 1063
inv. 1954.

Skederid, församling i Sjuhundra
kommun i ö. Uppland, Stockholms
län, 625 inv. 1954, med kyrka från
1200—1400-talen. I S. ligger Finsta
(se d. o.).

Skedevi. 1. Församling i Hävla
kommun i Östergötlands län, 2 490 inv.
1954. — 2. Herrgård i Tjärstads
kommun, s. Östergötland, mellan
Asunden och Ämmern, känd sedan
1200-talet, nuvarande huvudbyggnad
uppförd 1769—81.

Skedning, utlösning av silver eller
koppar ur en guldlegering. Härtill
användes salpetersyra, »skedvatten».

Skedstork, Platal’ea leucoro’dia,
familjen ibisfåglar, längd 75 cm, har 21
cm lång, platt, bred, mot spetsen
utvidgad, näbb och lång nacktofs.
Helvit med svarta ben. Förekommer
i medelhavstrakterna och i Asien.
Anträffad hos oss tre gånger.

Skedvatten, detsamma som
salpetersyra. Jfr Skedning.

Skedvi kraftverk, i Dalälven, nära
Säter, utnyttjar i en enda, 1945—50
uppförd anläggning Skedviforsen
samt Myckelby- och Olofsforsarna.
Fallhöjd 11 m, effekt ca 37 000 kW.
— S. tillhör Stora Kopparbergs
Bergslags AB, 642.

Skee [sje’e], församling i Vette
kommun i Göteborgs och Bohus län,
3 764 inv. 1954, därav 484 i
munici-palsamhället Björneröd och Kroken.

Skeetskjutning (skeet,
gammalskan-dinaviskt ord, som betyder skjuta,
upptaget som skytteterm i
engelskan), modern form av
lerduve-skjutning, svårare och mer
omväxlande än den vanliga. Skjutes i
25-skottsserier, omväxlande som
enkel-och dubbelskott.

Skeglinge, församling i Skarhults
kommun i mellersta Skåne, Malmöhus
län, 74 inv. 1954.

Skegrie, kommun i s.v. Skåne,
Malmöhus län, 2 500 inv. 1954. Bildad 1952
genom sammanslagning av Bodarp,
Fuglie, Hammarlöv, Maglarp,
Skegrie, Västra Tommarp och Västra
Vemmerlöv, 3089 K.

Skeleton [skeTitn] (eng., skelett), en
låg kälke med underrede av
metall, använd bl. a. vid
kälktävling-arna i OS.

Skelett (grek, skeleton’, något
uttorkat), ryggradsdjurens ben- och
broskstomme. Man skiljer mellan
yttre och inre S. Yttre S. är t. ex.
kitinlagret hos insekter och
kalkskalen bos kräftdjur. Inre S.
består av med varandra mer eller
mindre starkt förbundna kalk- eller
kiselkroppar eller av brosk- och
benvävnad, 2415 B, 3243 B.

Skelleftebladet, se Umebladet
Skellef-tebladet.

Skelleftefältet, malmfält i
Västerbotten och Lappland, från
Skellefte-älvens mynning västerut genom
Skellefteå landskommun, Jörn,
Nor-sjö, Malå, Lycksele och in i
Sor-sele kommun. Malmerna, som
upptäckts efter 1918, innehålla bl. a.
koppar-, svavel-, arsenik- och
mag-netkis, blyglans, zinkblände,
anti-mon, guld, silver, platina, kobolt
och vismut. De viktigaste
fyndigheterna äro Boliden, B j urvattnet.
Långsele, Bj urfors, Åsen,
Kristine-berg, Adak och Rävliden, 2062,
3770.

Skelleftehamn, den Skellefteå
tillhöriga, i samband med
Bolidenmal-mens förädling vid Rönnskär
hastigt uppvuxna industri- och
hamnstadsdelen vid Skellefte älvs
mynning. 4 053 inv. 1951.

Skelleftestrand, förutvarande
munici-palsamhälle invid Skellefteå, 4 851
inv. 1951. Bostads- och
industriområde. Inkorporerades 1952 med
Skellefteå.

Skellefteå, stad i mellersta
Västerbotten, vid Skellefte älv, 10 km
ovanför mynningen. 20 180 inv. 1954.
Läroverk, tekniskt gymnasium.
Länslasarett. Stort smältverk pä
Rönnskär, tillhörigt Bolidens Gruv
AB, spisbrödsfabrik, parkettfabrik.
Handelscentrum. Livlig sjöfart. Blev
stad 1845. 1952 inkorporerades
Skel-leftestrands municipalsamhälle
jämte omkringliggande byar med
Skellefteå, 2135 K, 3770 B.

Skellefteå landskommun, kommun i
mellersta Västerbotten,
Västerbottens län, 20 676 inv. 1954, med en
av Norrlands största kyrkor,
om-och tillbyggd 1795—1800.

Skellefte älv, älv i Lappland och
Västerbotten från norska gränsen till
Bottenviken vid Skellefteå stad. 410
km lång, 11 640 km2 flodområde.
Genomflyter bl. a. Hornavan,
Udd-jaur och Stora van. Flera kraftverk
(Finnforsen, Krångforsen,
Selsfor-sen). Viktig flottled, 2135 K.

Skelning innebär, att ögonens axlar
ej inställas mot samma punkt. Kan
ibland avhjälpas med ögonglas, i
andra fall genom operation.

Skelton, Red (f. 16/11 1910),
amerikansk komiker, varietéartist och
konferencier, upptäcktes av Mickey
Rooney och började filma 1939.
Filmer bl. a. En glad prick (1947),
Tre små ord (1950) och Pippi i
kubik (1950).

Skelört, Chelido’nium ma’jus,
familjen vallmoväxter, flerårig ört med
parbladiga blad och gula blommor i
gles flock. Den orangefärgade
mjölksaften innehåller ett gift,
al-kaloiden chelidonin, erinrande om
morfin. I Sverige allmän upp till
Medelpad.

Skenavtal, avtal som ej är avsett att
fullgöras utan tillkommit t. ex. för
att skydda egendom från
utmätning. S. är i princip ogiltigt men
kan, om tredje man i god tro
förvärvar rätt enligt avtalet, göras
gällande av denne.

Skendöd, dödsliknande dvala efter
vissa förgiftningar, elektriska
skador, värmeslag osv.

22—509027 IX

4821

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:58:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-9/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free