Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skorv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKORV
SKRIVMASKIN
fattar havsfiskar, som leva av rov
Hit höra kungsfiskar och blåkäft.
Skorv. 1. Växtsjukdomar, framkallade
av olika, parasiterande svampar och
bakterier. På äpplen, päron och
potatis ter sig S. som mörka,
skrovliga fläckar. — 2. Sjukdom hos
människor, som medför gulaktiga,
illaluktande skorpor, som läka med
ärrbildning. Sällsynt i vårt land. — I
dagligt tal menas med skorv den
hos spädbarn förekommande
mjölkskorven, ett slags spädbarnseksem,
som yttrar sig i feta, gula skorpor
på hjässan och vätskande utslag i
pannan och på kinderna.
Skot, tåg eller talja, varmed ett
segels vinkel mot fartygets
längdriktning regleras, 2974.
Sko’ter, keltisk folkstam, har givit
namn åt Skottland, 3076.
Skothom, det hörn av ett segel, där
skotet fästes.
Skotis’m, se Scotism.
Skotom [-å’m], blind fläck i
synfältet, särskilt abnorm sådan,
förorsakad av sjukdom i hjärnan eller
ögat.
Skotska högländerna, norra delen av
Skottland.
Skotska symfonin, benämning på
Men-delssohns symfoni nr 3 a-moll, som
skrevs efter kompositörens resa till
Skottland 1829 och fullbordades
1842.
Skotsk setter, se Gordonsetter.
Skotsk terrier, långbent, lurvigt
sträv-hårig, vanligen svart, med små
uppstående öron och kort uppstående
svans. S. är en omtyckt
sällskaps-hund, 1668 B.
Skotstek, en knut som påminner om
en råbandsknop men som gjorts
osymmetrisk genom att den ena
linans obelastade ände lagts i knip
under den belastade (varvid den
sålunda ej dragés genom den andra
linans bukt). Är säkrare än
rå-bandsknopen och lättare att lösa.
Benämnes även vävknut, 2020 B.
Skott. 1. Inom botaniken: stamdel
med blad, som utvecklas ur en
knopp. — 2. Inom skytteväsendet:
eldvapens avfyrande, skottlossning.
— 3. Inom skeppsbyggnadstekniken:
en långskepps eller tvärskepps
gående skiljevägg av trä eller järn.
Vissa av tvärskotten på större
fartyg förses med vattentäta dörrar
för att minska risken för sänkning.
— 4. Inom textiltekniken: inslag i
väv.
Skottdag, den 24 februari varje
skottår. Kan urskiljas i kalendern
endast i sådana länder som ha årets
dagar namngivna.
Skottdäck, det däck på ett fartyg,
till vilket de vattentäta skotten nå
upp.
Skottland, norra delen av
Storbritannien. 77 171 km2, 5 118 000 inv. 1953.
Huvudstad Edinburgh, 3075 B, 3271,
3273 K.
Skottmånad, extra månad, som i äldre
kalendrar insköts efter särskilda
regler. I den kinesiska tidräkningen
finnes en S. om 29 dagar i vart
5:e (mån-)år.
Skottorp, gods i Skarups kommun,
Hallands län, 10 km s.v. om
Laholm, där Karl XI 1680 firade sitt
bröllop med Ulrika Eleonora,
1531 K.
Skottpengar, belöning av allmänna
medel för dödande av vissa
skadedjur.
Skottsberg, Carl (f. 1/12 1880),
botanist och forskningsresande, prefekt
för Göteborgs botaniska trädgård
1919—1948, professor vid Göteborgs
högskola 1931—1947. S. har
företagit ett stort antal forskningsresor,
främst i Stilla havs- och antark-
tiska regionerna och sökt att från
botaniska utgångspunkter utreda
södra halvklotets nedisningar och
deras samband med de norra.
Skottår, sådana år som innehålla
skottdag och sålunda bestå av 366 dygn.
Enligt nya stilen, dvs. Gregorianska
kalendern, räknas som S. alla med
4 jämnt delbara årtal, dock så att
de sekelår, där antalet sekel inte
är delbart med 4, icke är S.
Sålunda är år 2000 S., men däremot
icke 2100.
1. Skovgaard [skao’går], Peter
Christian (1817—75), dansk målare,
skildrade i monumentalt komponerade
målningar med finhet i detaljerna
det danska landskapet, främst
bokskogen. Utförde även porträtt och
interiörer, 668, 669 B.
2. Skovgaard, Joakim (1856—1933), son
till Peter Christian P., dansk
målare, professor vid Konstakademin
i Köpenhamn 1909—21, nyskapare
av det kyrkliga danska
monumentalmåleriet. Hans huvudverk är
freskerna i Viborgs domkyrka (1901
—06) präglade av hans innerliga
grundtvigianska livsåskådning. I
Lunds domkyrkas absid utförde S.
mosaiker (1924—27), anknytande till
bysantinsk stil. S. var även
verksam som keramiker, bokillustratör
och tecknare för gobelänger och
glasmålningar, 670 B.
3. Skovgaard, Niels (1858—1938), bror
till Joakim S., dansk målare och
skulptör, utförde fresker bl. a. i
Immanuelskyrkan i Köpenhamn
(1906) och skulpturer präglade av
en stram arkaisk stil. Var även
verksam som tecknare och
konsthantverkare.
Skraffera, se Sgraffera.
Skrakar, Mergi’nae, underfamilj av
andfåglarna med smal näbb,
hak-formig näbbnagel och tandlika
lameller. S. dyka skickligt efter fisk.
— Storskraken, Mer’gus
mergan’-ser, längd ca 70 cm, häckar vid
östkusten och vid insjöar, helst i
ihåliga träd. — Småskraken eller
prac-kan, M. serra’tor, längd ca 60 cm,
häckar på marken allmänt över hela
Sverige i skärgårdarna och vid
insjöar.
Skram, Amalie (18471905), norsk
författarinna, har särskilt i sin
romansvit Hellemyrsfolket (1—4, 1887
—98) framträtt som den norska
naturalismens kanske djupaste
män-niskoskildrare och
berättarbegåv-ning, 2534.
Skram, Peder (omkring 1500—81),
dansk sjöhjälte, riksråd från 1537.
Deltog i flera krig mot Sverige,
bekämpade den avsatte Kristian II
och stödde Kristian III i
grevefejden såsom anförare av den
dansksvensk-preussiska flotta, som skulle
bekämpa hansestäderna, varvid han
fick tillnamnet Danmarks våghals.
Skrapning, kirurgiskt ingrepp, varvid
en del av livmoderns slemhinna
bortskrapas. Användes i
behandlings- och undersökningssyfte vid
en del livmodersjukdomar.
Skrappapper, scraper-board, kriterad
kartong avsedd för tuschteckning
med efterföljande utskrapning med
kniv.
Skrattfågel, detsamma som
jätte-kungsfiskare.
Skrattmåsen, se Måsar, 1272 B, 1276.
Färgpl. vid art. Fåglar.
Skraveisjuka, bristsjukdom hos
nötkreatur och får, som yttrar sig i
avtagande aptit och medför
ut-märgling, ringa fruktsamhet och
ibland svältdöd. S. förorsakas av
brist på lättlösliga kolhydrater och
mineralämnen, främst fosforsyra,
och är vanligast på vårvintern.
Be
handlas och förebygges genom
inblandning av fosfor i fodret,
betesgång på sommaren samt
fosforgödsling av betesmarkerna.
Skrea, församling i Falkenberg, 1059
inv. 1954.
Skredsvig, Christian (1854—1924),
norsk målare, anslöt sig till det
franska friluftsmåleriet under en
vistelse i Paris 1880—85.
Principerna härför tillämpade han även på
romantiska ämnen.
Skredsvik, kommun i Göteborgs och
Bohus län, 3173 inv. 1954. Bildad
1952 genom sammanslagning av
Herrestad, Högås och Skredsvik.
Skria’bin eller Scrjabine, Alexander
(1872—1915), rysk tonsättare. S.
skapade på grundval av Chopin,
Wag-ner och andra en egendomlig
extatisk stil, sökte en samverkan
mellan färg och musik (Poème de
l’ex-tase, 1908), 2911.
Skridfinnar, forntida namn på
lappar, använt av Prokopios och
Jor-danes, syftande på att de åkte på
skidor.
Skridskosegling, segling med vanligen
omkring 7 m2 stort draksegel och
med specialkonstruerade långa
skridskor på lång, triangelformad
bana, 3 400 eller 5 000 m.
Tävlings-sträckan är vanligen 1 mil.
Sporten förekom i primitiv form redan
i forntiden, och utövas i
tävlingsform sedan slutet av 1800-talet,
förutom i Sverige i Mellaneuropa,
Kanada och USA, 3078.
Skridskosport består i tävlingsform
av hastighetsåkning och
konståkning, samt förekommer dessutom
som promenad- och
iångfärdsåk-ning. S. omtalas i Norden redan
på 1500-talet. Sedan 1924
förekommer S. på programmet för de
olympiska vinterspelen, 877 B, 3077 B.
Skrift, varje system att återge
språkliga meddelanden, t. ex. genom att
skriva eller rista konventionella
tecken på något material. Från
avbildande teckningar kan S. utvecklas
till vår vanliga bokstavsskrift, 1,
3202.
Skriftermål, kyrklig
förberedelsehandling till nattvarden, varvid
syndabekännelsen avlägges och absolution
meddelas.
Skriftexperti’s, identifiering av en
person med hjälp av hans handstil.
Skriftlärda, lagens uttolkare, ett
speciellt judiskt stånd av lärda, som
sysslade med lagens utläggning,
meddelade undervisning i lagens
uttolkning och voro bisittare i
Högsta domstolen. Buro
hederstiteln rabbi.
Skritt, den gångart hos fyrfota djur
(vanl. hästen) varvid alltid någon
fot befinner sig på marken.
Skrivarskolor började redan på
1100-talet inrättas i vissa svenska
städer, i första hand avsedda för dem
som vunnit eller ville vinna
anställning inom handel eller
förvaltning. S. kallas i den äldre
litteraturen också stadsskolor eller skriv- och
räkneskolor. Den senare
benämningen användes också om den
praktiskt inriktade klassen i
trivialskolorna.
Skrivkramp, skrivarsjuka,
sjukdomstillstånd, som yttrar sig i kramp i
den genom skrivning
överansträngda handens muskler. Medför
oförmåga att t. ex. hålla i en penna
vid skrivning. Försvinner vanligen
efter en tids vila.
Skrivmaskin, tangentförsedd apparat
för utförande av typskrift på
papper. De första S. med typarmar
konstruerades i USA av C. Glidden,
C. L. Sholes, J. Densmore m. fl.
1869—73.
4826
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
