Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skrivstil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKRIVSTIL
SKUTSKÄR
Skrivstil, typsnitt som efterliknar
vanlig handskrift, vanl. kallad
engelsk skrivstil.
Skrock (fornsv. skrok, lögn, falskt
prat), vidskeplig föreställning.
Skrofler [skråf’-], skrofulo’s, sjukdom
av tuberkulos natur hos främst
bam och ungdom, utmärkt
framför allt av svällda lymfkörtlar på
halsen, 3529.
Skrot (medellågty. Schrot, avskuren
bit). 1. Kasserade metallföremål
eller metallavfall. — 2. Metalldelar
i fyllningen till en granatkartesch.
— 3. Den del av ett sädeskorn som
vid den första s. k. skrotmalningen
blir fastsittande vid skalet, dvs.
sedan kärnan (kornet) avskilts.
Skrota (sig), uttryck, som inom
segelsporten betecknar vind, som
småningom ändrar riktning.
Skrotmejsel, en med träskaft försedd,
hammar liknande mejsel för
avhuggning av metallstycken.
Skrot och korn, se Korn 2.
Skrov, fartygskroppen utan vare sig
rigg, inredning, maskineri e. dyl.
Skrubbflundra, tjärbutta,
Pleuronec’-tes fle’sus, familjen flundrefiskar,
längd 4 dm, har rak sidolinje med
två rader knölar. S. är vår
vanligaste flundra och förekommer
runt kusterna till Bottniska viken.
Lever av musslor, snäckor och
lägre djur. Blir fetast och bäst på
eftersommaren.
Skrubbhyveln har krum egg,
varigenom spånorna bli smala och tjocka.
Användes vid den första
tillformningen av ett slöjdämne och vid
annan grovhyvling.
Skrumpnjure, sjuklig förändring av
njuren, förorsakad av förändringar
inom blodkärlen och
bindvävsstöd-jesubstansen.
Skrupens’, snubba, uppsträckning. —
Skrupen’sa, läxa upp.
Skrupler (lat. scru’pulus, liten sten;
besvärande tvivel),
samvetsbetänkligheter. — Skrupulö’s, överdrivet
samvetsgrann.
Skruv, gängad, i huvudsak cylindrisk
kropp, en av de s. k. enkla
maskinerna. Det axiella avståndet mellan
två gängvarv (tillhörande samma
gänga) kallas stigning. S. är även
benämning på motsvarande
maskinelement. — Som synomyn till S. i
denna bemärkelse användes ibland
ordet bult, särsk. om artikeln är
avsedd att kombineras med en
mutter.
Skruvankare, en propellerliknande
kropp som nedskruvas i sjöbottnen
till förankring av bojar eller
prickar.
Skruvget eller markhur, Ca’pra
falco-ne’ri, vild art av de egentliga
getterna, höjd 115 cm, har meterlånga,
raka, skruvformade horn.
Förekommer i Afganistan och Himalaja,
1382.
Skruvis, is som upptornats i vallar
eller högar. Vanlig i arktiska
nejder.
Skruvlinje, den linje som ett fast
ritstift beskriver på ytan av en
cylinder om denna får rotera med
jämn hastighet samtidigt som den
förflyttar sig axiellt med jämn
hastighet.
Skrå (fornsv. skra, skrapat skinn,
pergament, skråordning). 1.
Ursprungligen ett hantverksämbete,
senare benämning på själva
hant-verksorganisationen. Jfr
Skråväsen. — 2. S. eller båtskrå, ställning
på fartyg för uppbärande av en
livbåt. — 3. Äldre projektilslag,
kulor som inneslötos i ett hölje som
sprängdes vid skottlossningen.
Skrå’puk (troligen av fornsv. skra,
torrt skinn, och puke, djävul),
skräckinjagande ansiktsmask;
»åkerspöke».
Skråsocialism, detsamma som
gillessocialism.
Skråväsen, en under medeltiden
uppkommen organisation av
yrkessam-manslutningar för hantverkarna i
städerna med uppgift att tillvarata
gemensamma intressen, kontrollera
utbildning, tillverkningsmetoder,
prissättning och kvalitet. Varje
enskilt skrå omfattade hantverkarna
inom ett visst yrke eller en grupp
yrkesgrenar, och ingen hantverkare
tilläts utöva hantverk utan att
tillhöra skrået (skråtvång). S.
blomstrade i Europa under medeltiden
och de närmast följande
århundradena och försvann med industrins
genombrott. I Sverige fick det sin
mest konsekventa utformning på
1700-talet och upphävdes här 1846,
— 3080 B.
Skräckväldet, skede av franska
revolutionen, maj 1793—juli 1794, då
jakobinerna under Robespierres
ledning behärskade landet och förde
en bloddrypande och i flera
avseenden socialt radikal styrelse.
Skräcködlor, Dinosau’ria, utdöda
kräldjur från jordens medeltid.
Dino-sauriema uppdelas numera i två
ordningar, Saurischia och
Omithi-schia (se dessa ord), 3613 B, 3616.
Skräddarfågeln, Suto’ria suto’ria,
familjen sångare, längd 17 cm,
gulgrön med röd hjässa. Förekommer
i Sydasien. S. tvinnar trådar, med
vilka den syr ihop två blad till ett
bo, 1273.
Skräntärna, Ster’na tscheg’rava
(cas’-pia), familjen tärnor, längd 52—57
cm, ovan askblå, under vit, har
röd näbb, svart hjässa och fötter,
Häckar på östkusten från
Östergötland till Gästrikland samt vid
Vänern. Störtdyker efter fisk.
Skuggboxning, boxning mot tänkt
motståndare.
Skuld, framtidens ödesgudinna eller
norna i den nordiska mytologin.
Skuldebrev, revers, handling,
varigenom en person erkänner sig ha
mottagit visst belopp och
förpliktar sig att återbetala detsamma.
Bestämmelser om S. finns i 1936 års
skuldebrevslag. Jfr Enkla skuldebrev
och Löpande skuldebrev.
Skulderblad, ett trekantigt platt ben
i skulderregionen, vilket tjänstgör
som fäste för övervägande delen av
skuldermuskulaturen och från
vilket överarmsmusklerna utgå,
över-armsbenet ledar mot en ledpanna
vid skulderbladets övre yttre
vinkel.
Skuldergördel, sammanfattande
benämning på skulderbladen och
nyckelbenen.
Skuldkänsla, känsloreaktion som står
i samband med en utförd eller
tänkt handling vilken strider mot
individens moraluppfattning.
Skulptu’r (lat. scul’pere, utskära,
mejsla), bildhuggarkonst;
bildhug-gerialster. — Skulpte’ra, uthugga,
utforma, snida. — Skulptri’s,
bild-huggarinna. — Skulptö’r,
bildhuggare. — SkulpturaT, skarpt
utmejslad, modellerad, 367.
Skultorp, kommun i Skaraborgs län,
2 244 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Hagelberg,
Häg-gum, Norra Kyrketorp, Rådene och
Sjogerstad.
Skultuna. 1. Kommun i ö.
Västmanland, Västmanlands län. 4199 inv.
1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Haraker, Romfartuna
och Skultuna. — 2. Brukssamhälle i
S. 1 vid Svartån, 15 km n.v. om
Västerås, 1421 inv. 1951. Sveriges
äldsta mässingsbruk (1607), nu
ma
nufakturverk, gjuteri,
armaturfabrik, sågverk m. m., 3789 B.
Skum, Nils Nilsson (1872—1951), lapsk
konstnär, har speciellt i teckning
och pastell skildrat den svenska
fjällvärlden, lapparnas liv och
renskötseln, 2133 B.
Skummeslöv, församling i Karups
kommun i Hallands län, 1 020 inv.
1954, med absidförsedd
gråstenskyr-ka från 1100-talet. I S. ligger
Skum-meslövstrand, badort vid
Laholmsbukten, 5 km n.ö. om Båstad.
Skummjölk, mjölk, från vilken
mjölkfettet avlägsnats genom
bortskum-ning av grädden för hand eller med
separator. Den handskummade S.
innehåller 0,5 %—1 % fett, den
separerade ned till 0,04 %. Användes
som fodermedel samt till
framställning av kasein, 2324.
Skumplog, redskap för plöjning till
8 ä 10 cm djup med 3—5 skär.
Tallriksskumplog är traktorredskap,
på vilket de skärande och
vändande organen utgöres av kupiga
skivor, tallrikar, med skarp kant. S.
användes huvudsakligen för
ogräsutrotning på trädor och stubbåkrar.
Skumsläckning, brandsläckning med
skum, som vanligen består av en
med tryckluft uppblåst lösning av
alminiumsulfat, natriumkarbonat och
saponin. Skummets verkan består i
att eldhärden täckes med ett
sammanhängande skikt, som förhindrar
lufttillträde och kväver elden.
Speciellt vid oljebränder har S. stor
betydelse, då skummet, i motsats
till vatten, till följd av sin ringa
täthet (ca 0,1) flyter ovanpå oljan.
Skumtvättning, tvättning av
möbeltyg, mattor m. m. med skum, vilket
borstas över tyget och avstrykes.
Skummet erhålles av syntetiska
tvättmedel, t. ex.
fettalkoholsulfa-ter, eller saponiner, vilka lösas i
vatten. Metoden har ej hävdat sig i
praktiken.
Skunk, stinkdjur, Mephi’tis
mephi’-tica, ett ca 4 dm långt mårddjur
med ca 2 dm lång, yvig svans. Har
tät päls, som är svart med två vita
strimmor längs ryggen. Vid
angrepp utsprutar S. ett från körtlar
i analtrakten avsöndrat stinkande
sekret. S., vars skinn ger ett
värdefullt pälsverk, uppfödes i
pälsfarmar och lever av smågnagare,
insekter och bär, 2408.
Skup’sjtina, den jugoslaviska
deputeradekammaren.
Skurup, köping i s. Skåne,
Malmöhus län, 21 km n.v. om Ystad. 4 808
inv. 1954. Maskinfabriker, tegelbruk
m. m. Handelscentrum.
Samrealsko-la, folkhögskola, lantmannaskola.
1952 inkorporerades Hassle-Bösarp
med Skurup.
Skurusundet, 3 km långt och mycket
smalt sund mellan Värmdön och
Södertörn i Stockholms inre skärgård
med en 1915 byggd betongbro.
Skutari [sko’-]. 1. Alb. Sjkodra,
romarnas Scodra, stad i n. Albanien
vid Skutarisjöns n. ände. 29 209 inv.
1941. Sedan antiken huvudort på
mellersta adriatiska kustlandet i
serbisk, venetiansk och turkisk
besittning, 1805. — 2. Turk. Üsküdar,
förstad till Istanbul på asiatiska
sidan av Bosporen. 69 671 inv. 1950.
Utgångspunkt för den anatoliska
banan med anknytning till
Bagdad-banan, 3538 K.
Skutarisjön, största insjön på
Balkanhalvön, på gränsen mellan
Albanien och Jugoslavien. 362 km2,
6 m ö. h., 44 m djup. Avrinner
genom Boj anafloden till Adriatiska
havet.
Skutskär, industriort i n.v. Uppland
vid Gävlebukten, strax v. om
Dal
4827
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
