Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Slamfärg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLAMFÄRG
SLOTS, MARGARETA
orent vatten och därför äro
försedda med ett ut- och indragbart
andningsrör, som är fem gånger så
långt som larven.
Slamfärg, målarfärg med t. ex.
rågmjöl som bindemedel.
Slamma, att uppdela ett
pulverfor-migt ämne, t. ex. krita, i olika
kornstorlekar, genom att blanda det
med vatten. De grövre kornen
sjunka då först till bottnen.
Slana, klen spira, användes till
stängsel m. m.
Slangmatning, tillförande av flytande
föda genom näsa eller mun medelst
en slang, som nedföres i
magsäcken. Tillgripes vid matning av
patienter, som ha svårt att intaga föda
på grund av olika sjukdomar eller
på sinnessjuka patienter, som
hungerstrej ka.
Slangspråk, slang, ovårdat talspråk med
vissa från gängse språkbruk
avvikande uttryck, gemensamma för
viss krets, t. ex. skolpojks-,
student-och beväringsslang.
Slantning, fiskemetod för gäddfångsi.
Vid S. användes ett långt spö med
lång rev på en lättgående rulle.
Slapstick [släp’-], enklare fars med
grotesk situationskomik. Genren
skapades i Amerika på 1910-talet
av Mack Sennett i filmer med bl. a.
Fatty, Ford Sterling, Harold Lloyd,
„ Buster Keaton och Chaplin.
Slask [sjlå“8sk]. 1. Polska namnet pä
Schlesien. — 2. Även kallat
Kato-wice, motsvarande det forna
Ober-schlesien, vojevodskap i s.v. Polen.
15 369 km2, 3 211 358 inv. 1949.
Huvudstad Katowice.
Sla’ver, sammanfattande namn pä
folk, som tala slaviska språk. Tre
huvudgrupper: 1) östslaver
(storryssar, vitryssar, ukrainare eller
lill-ryssar), 2) sydslaver (bulgarer,
serber, kroater och slovener) och 3)
västslaver (polacker, kas§huber,
tjecker, slovaker, serber och
pola-ber), 3096.
Slaveri, ett tillstånd av fullständig
personlig ofrihet och rättslöshet.
Antikens folk höllo slavar i stor
utsträckning, bl. a. var det
brukligt att de besegrade folken
gjordes till slavar under segerherrarna.
Även i Norden förekom S., som
här benämndes träldom, men i
motsats till antikens S. utgjorde
trålarna minoriteten i samhället. S.
försvann i Europa under
medeldelar till 1800-talets mitt, i
undantagsfall ända till nutiden, 3097 B.
Slavfloden, Stora S. (eng. Great Slavo
River), flod i v. Canada, från
Atha-bascasjön till Stora Slavsjön. 425
km lång. Källflod till Mackenzie.
Slaviska språk bildar jämte baltiska
språk den baltisk-slaviska
språkfamiljen. S. talas i ö. Europa av över
200 milj, människor. Tre
huvudgrupper finnas: 1) östslaviska:
(stor)-ryska, ukrainska och vitryska, 2)
västslaviska: tjeckiska, slovakiska,
sorbiska, polska och kasjubiska
jämte den utdöda polabiskan, och 3)
sy dslaviska: f omkyrkslaviska (f
ombulgariska), bulgariska,
serbo-kroa-tiska och slovenska, 1743, 3202.
Slavisk-baltiska språkfamiljen, annan
benämning på baltisk-slaviska
språk.
Slavist’, vetenskapsman som sysslar
med slaviska språk eller slavisk
kultur. — Slavisti’k, vetenskapen om
slaviska språk och litteraturer etc.
Slavkusten, äldre namn på
Guinea-kusten mellan Voltas mynning och
Nigerdeltat. Stor slavexport till
Amerika under 1500—1700-talen,
24 K.
Slavmyror, myror som hållas som
sla
var av andra myror, jfr
Rövarmyror, 2394.
SlavofiTer, anhängare av den
uppfattningen, att alla slaviska folk ha
gemensamma intressen eller böra
förenas. I Tsarryssland spelade dessa
idéer stundom stor roll såväl
litterärt som politiskt, och ha även
utnyttjats i Sovjetunionens
propaganda under och efter andra
världskriget.
Slavo’nien, landskap i n. Jugoslavien,
ö. delen av delrepubliken Kroatien,
1888.
Slavsjön. 1. Stora S. (eng. Great Slava
Lake), en 28 900 km2 stor sjö 5
n.v. Canada, 146 m ö. h.,
genom-flytes av Mackenziefloden, ovan
Slavsjön benämnd Stora Slavfloden.
— 2. Lilla S., 1 240 km2 stor insjö
i provinsen Alberta, v. Canada,
avrinner genom Lilla Slavfloden till
floden Athabasca.
Slavstaterna, gemensamt namn på de
stater i USA, som fasthöllo vid
slaveriet ännu på 1800-talet.
Sleeping partner [sli’ping pa’tna],
(eng., sovande kompanjon), passiv
delägare, person som tillskjuter
rörelsekapital utan att deltaga i
företagets skötsel.
Sleipner, i nordisk mytologi Odins
åttafotade häst, 2504 B, 2505.
Sleipners terränglöpning, arrangerad
av IF Sleipner i Stockholm sedan
1901, Nordens äldsta och mest kända
terränglöpning.
Slejd, rörligt säte i för tävlingsrodd
avsedda båtar.
Sleksot, osteomalaci, benskörhet,
skelettsjukdom hos nötkreatur orsakad
av mineralämnesbrist i fodret.
Slemhinna, av epitelceller och
bindväv uppbyggd hinna, som bekläder
kroppens hålorgan och olika
kanalsystem, såsom
matsmältningskana-len, urinblåsan, luftrören osv., 591 B.
Slemsvampar, mikroskopiska,
encelliga, amöbaliknande organismer,
som inom botaniken benämnas
Myxomyce’tes och inom zoologin
Myceto’zoa. De förekomma på land
och leva av multnande växtämnen.
Omkring 450 arter.
Slentria’n (ty., Schlendrian), gammal
vana, själlöst upprepande.
Slesvig, ty. Schleswig, s. delen av
Jylland, ursprungligen ett danskt
hertigdöme mellan Eider och
Konge-aa, sedan 1920 delad mellan
Danmark, Nord-S. eller Sönderjylland
(3 933 km2), och Tyskland, Syd-S.
(4 801 km2). Jfr Schleswig-Holstein.
Slevogt [sle’fåkt], Max (1868—1932),
tysk målare och grafiker, en av den
tyska impressionismens främsta
företrädare. Genom sin våldsamma
penselföring i vissa verk
förebådade S. även den tyska
expressionismen. Framstående grafiker,
speciellt inom litografin, 735 B, 3554.
Slick, mycket lös mudderbotten.
Slid, vid kolvmaskiner, regulatorer
osv. ett styrorgan för arbetsmediet
av sådan konstruktion att det icke
kan benämnas ventil. — Vid
ångmaskiner användas antingen en
fram- och återgående plan- eller
kolvslid, alternativt en vickande
eller roterande rundslid.
Slida, vagi’na, det slemhinneklädda
muskelrör, som hos kvinnan
förbinder de yttre könsdelarna med
livmodern, 1109 B.
Slidhornsdjur, Cavicor’nia, en familj
bland idisslama, kännetecknad av
sina horn, som utgöras av en
benkärna, kvicke, överdragen med en
hornslida. Hit höra antiloperna,
getsläktet, fårsläktet, myskoxsläktet
och oxdjuren, 112, 1698.
Slidknäväxter, Polygona’ceae, dikoty-
ledon, fribladig växtfamilj av
fleråriga örter med ledad, ihålig stjälk
och enkla, strödda blad, vilkas
sammanvuxna stipler omgiva varje
ledknut som en slida. Blommor
två-könade, tretaliga. Frukt trekantig
nöt. Hit höra släktena Polyg’onum,
Ru’mex, Oxyr’ia, Rhe’um.
Slidmotor, förbränningsmotor vid
vilken ventilerna ersatts med en eller
flera slider. Sådana ha använts bl. a.
vid bilmotorer, varvid de anordnats
runtom kolven. Vid vissa
2-takts-motorer förekommer en roterande
slid för reglering av inloppet till
vevhuset.
Slig, pulverformig malm, slutprodukt
vid anrikning. Briketteras vanligen
för att bli användbar vid
reduk-tionsprocessen, 1902.
Slimminge, församling i Rydsgårds
kommun i s. Skåne, Malmöhus län,
1 368 inv. 1954.
Slingerbord, lösa ramar omkring och
på fartygsmatbord till skydd för
servisen vid sjögång.
Slingerköl, se Slagköl.
Slingertankar, anordning med vars
hjälp ett fartygs rullningsrörelser
minskas. Består av två, en på
vardera fartygssidan anbragta,
vattentankar, förenade med ett
rörledningssystem, som kan regleras så att
vattnets rörelser mellan tankarna
motverkar båtens rullning.
Slingerväxter kallas den typ av
klät-terväxter som genom spiralformig
vridning kring ett fast stöd hålla
sig upprätta. S. återfinnas i skilda
familjer.
Slingra, den rörelse som uppstår hos
ett fartyg då det utsättes från en
snett akterifrån eller snett förifrån
kommande vågrörelse och som
består i att det samtidigt rullar och
sätter.
Slip. 1. Glidbana för sjösättning från
fartygsbädd. — 2. Rälsförsedd
upp-halningsbana speciellt för mindre
fartyg.
Slipers (eng. sleepers, sovare), eller
syllar, mot spårriktningen
tvärgående stockar, vanligen av
impregnerad furu, på vilka rälsen är fästad.
Slipmassa eller mekanisk trämassa,
pappersmassa, erhållen genom
slip-ning av trä under vattenbegjutning,
eventuellt i förening med ångning
(varmslip). Jfr Träfritt, 2616.
Slippapper, papper, erhållet av
slip-massa, vanligen med någon tillsats
av kemisk massa. Exempel på S.
är tidningspapper.
Slipsandsten, vanlig benämning på
en vit, gul eller röd sandsten i
Dalarnas silur, vid och n. om Siljan.
Slipsten, rund tjock skiva av sandsten
med ett vanligen fyrkantigt
mitthål för upptagande av axeln.
Vat-tenbegjutes vid användningen för
att porerna ej skola fyllas med
slip-damm.
Slitage [-ta’sj] (av sv. slita med fransk
ändelse), nötning, som medför
värdeminskning.
Slite, köping på n.ö. Gotland, 2 802
inv. 1954. Samrealskola. Livligt
trafikerad hamn. Kalkbrott,
cementfabrik. Lots- och tullstation. 1952
inkorporerades Boge med Slite.
Slits (ty. Schlitz, snitt), skåra,
inskärning.
Slogan [svenskt uttal slå’gan], eng.,
paroll, slagord.
Slosill, stundom slofetsill, ännu ej för
året lekmogen sill. Fångas i stora
mängder med drivgarn ute i öppna
havet från november till februari.
Slots [slåt’s], Margareta (d. 1669),
holländska, Gustav II Adolfs
älskarinna, mor till Gustav Adolfs son
4832
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
