Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sköldungarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÖLDUNGARNA
SLAMFLUGOR
vändandet. Förekommer blott
utomlands (tortue claire). I Sverige
be-redes S. av konserverat
sköldpadds-kött. Falsk S. (Mock Turtle)
tillagas av brynt kalvhuvud i bitar,
kokade med smör eller märgpipa,
mjöl, morot, lök och selleri.
Serveras het med kalvbitama i, smaksatt
med brännvin och cayennepeppar.
Sköldungarna, detsamma som
Skjold-ungarna.
Sköllersta, kommun i ö. Närke, Örebro
län, 5 305 inv. 1954, därav 1 047 i
Pålsboda municipalsamhälle.
Romansk treskeppig hallkyrka från
1200-talet, en av den svenska
landsbygdens största. Kommunen bildad
1952 genom sammanslagning av Bo,
Sköllersta och Svennevad.
Skölvene, församling i Gäsene
kommun i mellersta Västergötland,
Älvsborgs län, 265 inv. 1954.
Skön, sedan 1948 köping i ö.
Medelpad, Västernorrlands län, innanför
Alnösundet. 11 733 inv. 1954. Stora
sågverk och sulfitfabrik, 3835 K.
Sköna HeTena, operett av J.
Offen-bach med text av Meilhac och
Halévy (1864). Uppförd l:a ggn i
Paris 1864, i Stockholm 1865, —
2582.
Skönberga, församling i Söderköping,
918 inv. 1954.
Skönhetsrådet, nämnd i Stockholm,
bestående av tolv medlemmar med
uppgift att fungera som rådgivare
åt kommunala myndigheter o. dyl.
i frågor som röra stadens offentliga
konstverk, kulturhistoriskt
värdefulla stadsbilder, minnesmärken,
allmänna skönhets- och
naturvärden osv. Upprättades 1918.
Skönlitteratur, diktning, diktkonst,
vitterhet. S. indelas antingen i epik,
lyrik och dramatik eller i poesi och
prosa.
Skönsberg, förutvarande
municipalsamhälle, 1948 införlivat med Sköns
då nybildade köping. Sågverk,
sulfit- och sulfit-spritfabrik.
Skönsmon, församling i Sundsvall,
förutvarande municipalsamhälle, 1948
införlivat med Sundsvall. 3 860 inv.
1954.
Sköntryck, första trycket vid omslags
-tryck, varvid endast arkets ena sida
tryckes. Tryckningen av andra
sidan är det s. k. vidertrycket, 3522.
Skönvik, industriort i ö. Medelpad,
vid Alnösundet, 9 km n. om
Sundsvall. 1 766 inv. 1951. Stort sågverk
och hyvleri.
Skörbjugg, skorbu’t, sjukdom orsakad
av C-vitaminbrist, som uppkommer
av för ensidig kost eller sträng diet,
då näringen inte innehåller
tillräckligt med färsk mjölk, färska
grönsaker eller frukt. Utmärkes av
trötthet, benägenhet för blödningar, i
synnerhet från tandköttet, stinkande
andedräkt, smärtor i musklerna
m. m. Behandlas med tillförsel av
C-vitamin, 3707.
Skörbjuggört, Cochlea’ria officinaTis,
familjen korsväxter, höjd 1—3 dm,
havsstrandört med köttiga, njurlika
blad, vit krona och äggformig skida.
Förekommer i klippspringor vid
västkusten och s. Östersjön. Ätes
som sallad.
Skördetröska, maskin för mej ning av
säd, så inrättad att den tillika
omedelbart tröskar den mejade säden,
1863 B, 1866.
Skörlevnad, osedligt levnadssätt.
Skörstorp, församling i Dimbo
kommun i ö. Västergötland, Skaraborgs
län, med landskapets enda bevarade
rundkyrka, från 1100-talet. 211 inv.
1954.
Skötar, djupa, finmaskiga fisknät.
Skövde, stad i n. Västergötland,
Ska
raborgs län, vid ö. foten av
Billingen. 20 633 inv. 1954. Läroverk.
Garnisonssjukhus. Förläggningsort
för Skaraborgs pansarregemente
(P 4), Livregementets husarer (K
3), Göta trängkår (T 2), ett
kompani ur Signalregementet (S 1 Sk)
och III militärbefälsstaben.
Mekaniska verkstäder, kalkstensbrott,
stenhuggerier, tegelbruk,
konfektionsfabrik. S. omtalas som stad
första gången 1413. 1952
inkorporerades Ryd, Våmb och öm med
Skövde, 3773 K, 3776, 3777 B.
SL, förkortning för strafflagen,
s. L, förkortning för sine loco.
Sladd. 1. Kort elektrisk ledningstråd.
— 2. Jordbruksredskap för
utjämnande av uppröjd jord, bestående
av två eller tre på kant ställda,
inbördes förbundna slåar på tvären
mot dragriktningen. Eventuellt äro
dessa slåar på undersidan försedda
med pinnar (pinnsladd). Jfr Harv.
Slag. 1. Inom medicinen: hastigt
påkommen hjärnblödning eller
hjärtslag. — 2. Inom geologin: öppna
sprickor i berg. — 3. Som teknisk
term: rörelsen i en riktning mellan
ändlägena i en fram- och
återgående rörelse. — 4. Inom sjöväsendet:
den sträcka ett kryssande fartyg
tillryggalägger mellan två
vändningar. — 5. Inom
skeppsbyggnads-tekniken: övergången mellan ett
fartygs sida och botten. — 6. Inom
krigsväsendet: fältslag resp, sjöslag,
sammanstötning mellan två mot
varandra kämpande större
stridsför-band.
Slaga, äldre tröskningsredskap,
bestående av en avlång träklots och ett
långt träskaft.
Sla’gelse, stad på v. Själland,
Danmark, vid järnvägen Köpenhamn—
Korsör. 19 184 inv. 1950. Betydande
handel, maskin- och
livsmedelsindustri. S. är känt sedan 1100-talet,
en av Danmarks större städer på
1600-talet, 653 K.
Slagfjäder. 1. I ett repetergevär den
fjäder, som påverkar hane eller
slagstift vid avfyringen. — 2. En
böjd, grov metalltråd, mot vilken
hammaren slår klockslagen i ett
ur med slagverk.
Slagg är den relativt lättsmälta, ofta
glasartade produkt, som bildas 1)
vid metallframställning (t. ex. i
masugnar) av de bergarter, som
medfölja malmen samt av de
slaggbildande tillsatserna för processens
genomförande; 2) vid oxidation i
värme av för luftsyret exponerade
metallytor; 3) som sintrad återstod
vid förbränning av t. ex. stenkol
och koks vid hög temperatur.
Mas-ugnsslagg har fått användning bl. a.
för framställning av tegel.
Slaggång, förbindelsegång utmed
fartygssidan under vattenlinjen.
Slagheck, Didrik (d. 1522), Kristian
Tyranns rådgivare, anses som
till-skyndare av Stockholms blodbad.
Blev i november 1521 på konungens
inrådan ärkebiskop i Lund men
brändes 1522 på bål i Köpenhamn.
Slaghök, detsamma som duvhök.
Slaginstrument, rytmiskt
verkningsfulla beståndsdelar i orkestrar av
olika slag. S. ha urgamla anor och
finnas än i dag även hos de mest
primitiva folk. En del S. ha bestämd
tonhöjd, t. ex. pukor, klockor och
xylofon, medan andra såsom
trummor, kastanj etter, triangel samt
olika jazzinstrument ej ha någon
fixerad tonhöjd, 2386.
Slagkryssare, fartyg, som förenar
kryssarens fart med slagskeppets
artilleri. Pansarskyddet måste
där
för vara svagare än hos
slagskeppet, 1083.
Slagköl, slingerköl, fenformad
utbyggnad på ett fartygs slag (dvs. på
un-dervattenskroppens mest rundade
del) för minskning av rullningen
vid sjögång.
Slaglod, en smidbar mässingslegering
med t. ex. 63 % koppar, avsedd för
hårdlödning. Namnet hänsyftar på
att lödskarven blir smidbar, vilket
är en förutsättning för
hantverksmässig framställning av
kopparsla-geriarbeten.
Slaglås, tänd inrättning i mekanismer
på eldhandvapen, 1756.
Slagmask, se Slaktmask.
Slagord. 1. Uppslagsord. — 2. Kort
och fyndigt, ofta citerat ord med
politisk eller annan tendens.
Slagruta, grenklyka som i händerna
på en person med speciell typ av
känslighet tillskrives egenskapen
att »slå» för vattenådror eller
malmstreck. Även om den kan fås att
reagera, finnes intet skäl för
antagandet att den påverkas just av
vattenförekomster i jorden, 3659.
Slagsida, ett fartygs lutning på grund
av vindkrafter eller felaktig
lastfördelning.
Slagskepp, tyngsta fartygskategorin i
en örlogsflotta. kraftigt pansrat och
med starkast möjliga
artilleribe-styckning. Modern storlek 35 000—
45 000 ton.
Slagsta, uppfostrings- och vårdanstalt
för bildbara sinnesslöa barn i
Botkyrka kommun, Stockholms län, på
Södertörn, förenat med seminarium
för utbildning av lärarinnor inom
sinnesslöundervisningen.
Slaguggla, Syr’nium uralen’se,
familjen ugglor, längd 6 dm, gråvit med
mörka längsfläckar. Lever av
gna-gare och småfågel. Förekommer i
Norrlands och norra Svealands
skogstrakter, 3579.
Slagvatten, den mängd vatten i en
fartygsbotten, som är oåtkomlig för
pumparna.
Slagverk, den anordning i en klocka,
som åstadkommer att klockan slår.
— Även gemensam beteckning för
slaginstrument i orkester. Jfr
Batteri.
Slagvolym. 1. Inom medicinen; den
blodmängd, som vid varje
sammandragning av hjärtat pressas ut i
stora kroppspulsådern, 50 och 160
cm3 vid vila respektive
ansträngande rörelser. — 2. Som teknisk
term: produkten av kolvarean och
längden av ett slag i en
kolvmaskin.
Slaka, församling i Kärna kommun i
Östergötlands län, 855 inv. 1954.
Slaktmask, slaktinstrument, som
på-sättes djurets huvud och medför
ögonblicklig död. Består antingen
av en slagmask, varvid en Sprint
drives in i hjärnan, eller av en
skjutmask, varvid en kula
intränger genom slag på en patron.
SlaTom (no. sia, glatt, och låm, spår),
tävlingsform på skidor, speciellt
populär i höglänta, bergiga trakter
(t. ex. Alperna), varvid en brant
utförsbana på 600—800 m längd och
med 15—50 flaggmarkerade portar
skall passeras på kortast möjliga
tid. Jfr Storslalom, 3055.
Slam. 1. Fina partiklar av mineraliskt
eller organiskt ursprung som genom
sin lätthet sväva i vatten och blott
långsamt sjunka till bottnen. — 2.
(Eng., skräll), term i vissa
kortspel : storslam betecknar att man
tagit hem alla stick, lillslam alla
stick utom ett.
Slamflugor, EristaTis, biliknande
flugor, vilkas larver leva i slam och
483I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
