Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Slätsnok ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄTSNOK
SMITH, WILLIAM
kor, längd 23 dm, vikt 85 kg, har
spetsig, utdragen nos och tresidig
svans med en enkel rad taggar.
Lever av fisk och kräftdjur. Ganska
dåligt kött. Förekommer i Sverige
på västkusten.
Slätsnok, CoronelTa austri’aca,
familjen snokar. Har släta fjäll och når
en längd av högst 75 cm. Hanen är
brun, honan grå med mörka
fläckar och stundom ljusare
längsränder. Föder levande ungar. S. lever
av möss, ödlor, ormslår m. m., som
den dödar genom omslingring.
Förekommer i Europa och Västasien
samt i Sverige upp till Uppland.
Slätt, ett jämnt, vågrätt landområde,
uppkommet genom att ojämnheter
i jordytan utfyllts av avlagringar
ditförda av havet, floderna eller
vindarna eller genom denudation,
2605.
Slätthög, församling i Moheda
kommun i mellersta Småland,
Kronobergs län, 1 117 inv. 1954.
Slättoppat, slätriggat, uttryck som
användes om fartyg som saknar
rår.
Slättåkra, församling i Kvibille
kommun i Hallands län, 1 284 inv. 1954.
Slätvar, Bo’thus rhom’bus, familjen
flundrefiskar. Har hög, bred, oval
kropp och vänster sida som
ögon-sida, längd 60—68 cm. Förekommer
från västkusten till Blekinge och
anses vara en läcker matfisk.
Slöinge. 1. Församling i Ärstads
kommun i Hallands län, 1 243 inv. 1954.
— 2. Stationssamhälle i S. 1, 13 km
s.ö. om Falkenberg, 676 inv. 1951.
Handelscentrum. Valskvarn.
Slöjdföreningen, se Svenska
slöjdföreningen.
Slöjdundervisning gjordes i Sverige
till ett verkligt skolämne genom O.
Salomon, som vid det av honom
grundade slöjdseminariet på Nääs
(1874) utbildade ett stort antal
slöjdlärare både från Sverige och
utlandet. Skolslöjden för flickor
består huvudsakligen av handarbete,
medan pojkarna syssla med trä- och
kartongarbeten, metallarbeten,
cise-leringsarbeten, bokbindning etc.
men även med sömnad.
Slör (holl. sleuren, släpa), vind som
är mera akterlig än tvärs. — Slöra,
segla med vinden snett akterifrån,
2772.
Slöta, församling i Vartofta kommun
i ö. Västergötland, Skaraborgs län,
902 inv. 1954.
SM, förkortning för Svenskt
Mästerskap. — Även för själva tävlingen
om detta.
S. M., förkortning för Sa Majesté, fr.,
Hans (Hennes) Majestät.
Sm, kemiskt tecken för samarium.
Smack (holl. smak, gaffelsegel),
galeas- eller yawlriggat fiskefartyg.
Smaklökar, se Smaksinnet, 3010.
Smaksinnet. Från de på tungan och
i gommen förekommande
smaklökarna, som retas av olika kemiska
retmedel ledas nervimpulser via
smaknerverna (femte och sjunde
paret hjärnnerver) till hjärnan där
smakfömimmelser uppstå, 3010.
Smalfilm, kinofilm med mindre bredd
än normalfilm (35 mm). Vanligast
äro 16 och 8 mm bredd, ehuru även
9,5 mm förekommer. S. för
amatörbruk är alltid av omvändningstyp,
dvs. negativet
omvändningsframkallas till positiv (utan kopiering). S.
tillverkas enligt lag brandfri. Jfr
Omvändningsf r amkallning.
Smalhus, hustyp av 8—11 meters bredd
med flera våningar och med de
flesta lägenheterna sträckande sig
från fasad till fasad. S. som
lanserades i Sverige på 1930-talet ger
bättre ventilations- och
belysnings-möjligheter än tidigare hustyper.
Smahiäsapor, se Apor, 118.
Smalt (ty. Schmalte), blått färgämne,
bestående av koboltsilikat.
Användes till färgning av glas
(koboltglas) och som porslinsfärg.
Smaragd’, ädelsten, en gräsgrön, ädel
varietet av mineralet beryll.
Liknande mineral förekomma även i
marknaden, men dessa är då
försedda med en bestämning, t. ex.
orientalisk S. (grön korund),
brasiliansk S. (grön turmalin), m. fl.,
3844.
Smaragd’grönt, djupgrönt färgpigment
av kromoxidhydrat.
Smart (eng., skarp), slug, slipad. —
Sma’rtness, slughet.
Smash [smäsj], eng., slag i tennis och
badminton, stundom i bordtennis,
varvid spelaren slår bollen med ett
snabbt hårt slag snett nedåt i
avsikt att »döda» bollen, 254.
Smedby, församling i Ottenby
kommun på s. Öland, Kalmar län, 271
inv. 1954.
Smedjebacken, köping i s. Dalarna,
Kopparbergs län, vid Kolbäcksåns
utlopp i S. Barken. 3 994 inv. 1954.
Samrealskola. Länslasarett. Stor
handels- och industriort, slutpunkt för
Strömsholms kanal. Stort valsverk,
639, 641 K.
Smedslätten, trädgårdsstadsdel i
Bromma församling, Stockholm, vid
Mälaren. I S. ligger Solviksbadet.
Smedstorp. 1. Kommun i s.ö. Skåne,
Kristianstads län, 2 443 inv. 1954,
därav 405 i Smedstorps
munieipal-samhälle v. om Simrishamn.
Kommunen bildad 1952 genom
sammanslagning av Kverrestad och Smeds
-torp. — 2. Herrgård i S. 1, med två
kvarstående längor av ett fyrlängat
1500-talsslott.
Smedsuddsskolan, benämning på några
konstnärsgrupper, som omkring 1920
hade sitt sommartillhåll på
Smedsudden på s. Kungsholmen i
Stockholm. Där bodde 1917—19
»intimis-terna» Torsten Palm, Alf Munthe
och Victor Axelson samt skulptören
Ivar Johnson, samt .1920—21 och
1923 två naivistgrupper, bl. a. H.
Linnqvist, Axel Nilsson och Eric
Hallström.
Smeta’na, tjock surnad grädde, i
Ryssland mycket använd vid
smaksättning av soppor och andra
maträtter.
Smet’ana, Bedrich (1824—84), tjeckisk
tonsättare, banbrytare för
uppkomsten av en nationell tjeckisk
tonkonst. S. skrev operor, främst
Brudköpet (1866) och en rad symfoniska
dikter bland vilka märkas den
mycket spelade Moldau. S. var 1856—61
dirigent i Göteborg, 2382.
Smeterlin, Jan (f. 1892), engelsk
pianist av polsk börd, mest känd som
Chopin-tolkare. Har turnerat i
Europa och Amerika (Sverige f.f.g.
1925).
Smethwick [sme3’ik], stad i
Stafford-shire, mellersta England, nära
Birmingham, 75 360 inv. 1954. Glas-,
metall- och kemikalieindustri.
Sme’tona [-tå-], Antanas (1874—1944),
litauisk politiker. Var ursprungligen
verksam i den litauiska
frihetsrörelsen och 1920—21 landets förste
president. 1926 återvaldes han till
denna post. Flydde vid ryska
ockupationen 1940 till Tyskland och
begav sig sedermera till USA.
Smide, sådana järn och stålprodukter
som framställas genom smidning för
hand, i smidespress eller genom
hej-ning mellan sänken.
Smidesjärn, jäm innehållande mindre
än 0,5 % kol, 1902.
Smideskol, ett slags kortflammiga
stenkol, som mjukna vid
upphettning.
Smidjebälte (smidighetsbälte),
brott-ningsgrepp, livtag som tages från
ryggsidan, varvid händerna kopplas
runt motståndarens mage. Den
anfallande kastar sig baklänges med
motståndaren i famnen och söker få
dennes axlar i mattan, 512.
Smigly-Rydz [smil’ji rits], Edward
(1886—1944), polsk militär och
politiker, marskalk av Polen. Efter
Pilsudskis död 1935
generalinspektör för armén och i realiteten polsk
diktator. Internerad i Rumänien
efter polsk-tyska kriget 1939.
Lyckades fly 1941, — 3742.
Smink, kosmetiskt medel, bestående
av olika fett- och färgämnen. Det
användes för att ändra hudens färg
i försköningssyfte eller för
scenbruk. S. användes redan i det
förhistoriska Egypten
(»sminkpaletterna»).
Sminkrot, åkerleta, Lithosper’mum
arven’se, familjen strävbladiga,
ettårig ört med sträv, 15 cm hög stjälk,
smala blad med små, ensamma, vita
blommor i bladvecken. Allmän på
åkrar Skåne—Norrland.
Smirke [sma’k], sir Robert (1780—
1867), engelsk arkitekt, en av de
främsta engelska företrädarna för
nyklassicismen. Hans främsta verk
är huvudbyggnaden till British
Museum (1823—45), 834.
Smirnoff’, Karin (f. 26/8 1880),
författarinna, dotter till A. Strindberg
och Siri von Essen, vilkas
äktenskap hon beskrivit i sin bok
Strindbergs första hustru (1925).
Smith [smib], Adam (1723—90), skotsk
nationalekonom, grundläggare av
den s. k. klassiska
nationalekonomin. S. började sin vetenskapliga
bana som professor i logik och
moralfilosofi. Hans år 1776 utgivna
huvudarbete, An Inquiry into the
Na-ture and Causes of the Wealth of
Nations (Folkens välstånd,
förkortad sv. ö. i 2 bd 1909—11) gjorde
honom världsberömd och tillhör
världslitteraturens mest lästa
icke-skönlitterära verk. S. blev den
ekonomiska liberalismens främste
talesman. I sin teori framhåller han
särskilt arbetsfördelningens och
kapitalanvändningens betydelse, 309,
2424, 3103.
Smith [smib], Bessie (1897—1937),
amerikansk jazzsångerska, som
sjöng med sin tids främsta
jazzorkestrar. Hon kallades »Queen of
the blues».
Smith, Ejnar (1878—1928), författare,
förlagschef hos Åhlén & Åkerlund.
Utgav flera romaner och dramer.
Smith [smib], John (1579—1631),
engelsk kolonisatör i Amerika. Skrev
talrika reseberättelser och
upprättade goda kartor över
nordamerikanska trakter. Benämningen
New-England härstammar från honom,
84.
Smith [smib], Joseph (1805—44),
amerikan, stiftare av mormonernas
religion och samfund, 2352.
Smith, Lars Olsson (1836—1913),
affärsman, socialt intresserad
politiker. »Brännvinskungen» S. grundade
1869 spritförädlingsfabriken på
Rey-mersholm och var huvuddelägare
i Karlshamns spritförädlingsfabrik.
På 1880-talet drabbades S. av en
till 6 milj. kr. uppgående förlust
på spritexport till Spanien på grund
av en där i hast antagen lag om
SmitherS[snüb], William (1769—1839),
engelsk geolog, påvisade fossilens
betydelse för åldersbestämningar
4834
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
