Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Smitta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMITTA
SMÖRBLOMMOR
av de sedimentära bergarterna, en
av paleozoologins grundare.
Smitta, vissa sjukdomars överförande
mellan olika personer (eller djur)
genom smittämnen, 849 B.
Smittkoppor, vari’ola, sedan lång tid
fruktad smittsam infektionssjukdom,
vars smittämne är okänt.
Inkubations-tid 10—14 dagar. Utmärkes av feber
allmän sjukdomskänsla, efter 3—4
dagar uppkommer finprickigt rött
hudutslag, som övergår i ärtstora,
rundade blåsor med varigt innehåll.
Blåsorna torka och kvarlämna fula
ärr. Dödsprocenten är mycket hög.
Genom allmän skyddsympning mot
smittkoppor erhålles den säkrast
förebyggande vården mot epidemier.
Jfr Vaccination, 3104.
S. M. K., förkortning för Svenska
Motor Klubben.
Smolen’sk [sma-], stad i Vitryska
sovjetrepubliken, v. Sovjetunionen, vid
övre Dnjepr och järnvägslinjen
Moskva—Warszawa. 157 000 inv.
1939. Universitet. Handel med lin,
spannmål, hampa och timmer.
Betydande linneindustri. Ockuperad av
tyskarna augusti 1941—september
1943, viktig tysk bas på
centralfronten, 3157 K.
Smollett [småVit], Tobias George (1721
—71), skotsk författare. Vid sidan
av Fielding, Richardson och
Gold-smith är S. en av den realistiska
engelska romanens grundläggare.
Berömd är hans pikareskroman
Ro-derick Random (1748), 839.
Smorzando, italiensk musikterm:
bortdöende.
Smuggling, in- eller utförsel av
förbjudna varor eller av varor utan
erläggande av tull. Bestraffas bl. a.
i lag 8 juni 1923 om straff för
olovlig varuinförsel och lag 18 juni 1949
om straff för olovlig varuutförsel.
Smula, församling i Redvägs kommun
i ö. Västergötland, Älvsborgs län,
173 inv. 1954.
Smul sjö, ringa eller ingen sjögång.
Smultron, Fraga’ria, se
Smultronsläktet. — Skogssmultron, F. ves’ca, har
foderbladen vid fruktmognaden
utstående. Växer allmänt på
kalk-haltig mark Skåne—Norrland. —
Backsmultron, nej kon, F. vir’idis,
har foderbladen vid mognaden
slutna kring skenfrukten.
Förekommer i slättbygder i Göta- och
Svealand. — Parksmultron, F. moscha’ta,
storvuxet, ursprungligen odlat, 1230,
1231 B.
Smultronsläktet, Fraga’ria, familjen
rosväxter. Har många ståndare,
flera än fem märken, foder med
ytterfoder, krona vit, blad
trefingrade. Jordstam med krypande
utlö-pare och upprätta stänglar.
Frukten är en skenfrukt, på vilken sitta
talrika smånötter. Hit höra
jordgubbar och smultron.
Smuts [smat’s], Jan Christian (1870—
1950), sydafrikansk militär och
statsman. Stred i boerkriget mot
England men bidrog sedan till
skapandet av Sydafrikanska unionen.
Under första världskriget nedslog
S. De Wets uppror och var
delegerad vid fredskongressen.
Premiärminister 1919—24, 1933
justitieminister, premiärminister 1939—48.
Utnämndes 1941 till fältmarskalk i
brittiska armén. Har utgivit
filosofiska skrifter.
Smutsgam, se Asgam.
Smutstitel, egentligen skyddstitel, det
blad som föregår huvudtitelbladet i
en bok.
Smygehuk, Sveriges sydligaste udde,
ö.s.ö. om Trelleborg, 55° 20’ 3" n.
br. Fyr.
Smy’ma, se Izmir, 3538 K.
Smyth [smib], John (1570—1615),
engelsk puritansk predikant, grundare
av Baptismen. Utvandrade 1608 till
Holland. Jfr Baptister.
Småborre, Agrimo’nia eupato’ria,
familjen rosväxter, flerårig, 3—8 dm
hög ört med enkel, långhårig stjälk,
olikparigt delade blad, stora stipler
och gula blommor i lång, axlik
klase. Två fruktämnen inneslutna
i blombägaren, som i kanten har
krökta borst. Växer i backar Skåne
—Hälsingland. Frukten sprides
genom att den fastnar på passerande
djur.
Småland, Götalands största landskap.
Landareal 29 337 km2, 647 411 inv.
1954. Delat mellan Jönköpings,
Kronobergs och Kalmar län samt Växjö,
Linköpings och Skara stift, 3110 B,
3111 K.
Smålands Allehanda, högertidning i
Jönköping, grundad 1879.
Chefredaktör sedan 1944 fil. kand. Gösta
Ekberg (f. 1911).
Smålands Anneberg, industriort i n.
Småland, Jönköpings län, 12 km
n.v. om Eksjö. 942 inv. 1951.
Vax-duksfabrik, konfektionsindustri.
Smålands artilleriregemente (A 6),
Jönköping. Uppsatt 1895, kallades
till 1904 Andra Göta
artilleriregemente.
AB Smålands Bank, en av de mindre
affärsbankerna, av provinsiell
karaktär. Grundad 1837. S. har ett
40-tal kontor (1955) och huvudkontor
i Jönköping.
Smålands Dagblad, folkpartitidning i
Nässjö. Ursprungligen två skilda
tidningar, Smålands Dagblad och
Jönköpings Läns Tidning, grundade
respektive 1921 och 1909,
sammanslagna under namnet S. 1935.
Redaktör är sedan 1938 Carl
Starken-berg (f. 1897).
Smålands Folkblad, socialdemokratisk
tidning i Jönköping, grundad 1901.
Chefredaktör är sedan 1935 Erik
Ståhl (f. 1895).
Smålands husarregemente, uppsatt
1628 som Smålands ryttare,
sedermera Smålands kavalleriregemente,
varav en bataljon blev infanteri
1812. Indrogs 1925.
Smålandslagen, uppteckning från
omkr. 1300 om rätten i Värend.
Numera finnes endast kyrkobalken i
behåll, 2127.
Smålandsste’nar, stationssamhälle i v.
Småland, Villstads kommun,
Jönköpings län, vid Nissan. 1 841 inv. 1951.
Kommunal mellanskola.
Snickerifabriker, sågverk, textilindustri.
Smålands Taberg, industri- och
turistort i n. Småland, Månsarps
kommun, 12 km s. om Jönköping vid
foten av malmberget Taberg (343
m ö. h.), 1 958 inv. 1951. Textil-,
snickeri- och verkstadsindustri.
Smålands-Tidningen, folkpartitidning
i Eksjö, grundad 1899. Redaktör och
ansvarig utgivare är sedan 1938 fil.
kand. Josef Furhammar (f. 1892).
Småplaneterna, se Asteroiderna, 2666.
Småskola, de två lägsta klasserna i
folkskolan, men enhetsskolans
lågstadium omfattar de tre första åren
och många småskollärarinnor
undervisar numera även i tredje klass,
3072.
Småskoleseminarium,
utbildningsan-stalt för lärarinnor vid småskolor
och mindre folkskolor. 1955 finnas
nio S., i Falun, Haparanda,
Härnösand, Landskrona, Lycksele, Skara,
Stockholm, Strängnäs och Växjö.
Undervisningen är tvåårig men vid
S. i Haparanda finns även treårig
linje.
Småskrake, pracka, se Skrakar.
Småsnäppor, släktet Trin’ga av snäpp-
fåglarna, omfattar ett par svenska
arter, bland dem kärrsnäppan, T.
alpi’na, som häckar över hela
landet. Dess sommardräkt är ovan
spräcklig i brunsvart och rostrött,
huvud och hals i svart och vitt.
Undersidan är svart. Flera arktiska
arter, bland dem kustsnäppan, T.
canu’tus, anträffas i Sverige under
flyttningen.
Småspov, se Spovar.
Småvessla, MusteTa nivaTis, art av
vesslesläktet, längd 24 cm, varav
svans 4 cm, ovan brun, under vit,
om vintern helvit, i s.v. Sverige
brun. Förekommer sparsamt över
hela landet, 2408.
Smältbar energi, energin i den del av
fodret som smältes och sugs upp
av tarmväggen.
Smältfärger, oxider av kobolt, krom,
mangan osv. De finpulveriseras och
och blandas med flussmedel, såsom
kiselsyra eller borax, samt ett lätt
förflyktigat bindemedel. Användas
vid keramik- och glastillverkning.
Smältost, mjuk ostsort, framställd av
mogna ostar som söndermalas,
tillsättes med olika ingredienser och
under uppvärmning smältas till en
jämn massa utan pipor och skorpa.
Både utländsk (Rigi, Primula) och
svensk S. säljas i tuber eller i
stan-niol i olika förpackningar.
Smältpunkt, den temperatur vid
vilken en fast kropp övergår till
vätska. Lägsta kända S. är heliums
(under — 272,2°), högsta en
blandning av tantal- och hafniumkarbid
^3 940°). Jfr Fryspunkt.
Smältvärme, den för varje ämne
bestämda värmemängd, som fordras
för att vid smältpunkten överföra
1 kg av ämnet från fast till
flytande tillstånd. För vanlig is är S.
80 kcal/kg, vilket betyder att man
med 1 kg vatten av 80°
temperatur nätt och jämnt kan smälta 1
kg is, 3757.
Smärgel, en blandning av korund och
magnetit, som på grund av sin
hårdhet användes vid slipning, dels i
form av löst pulver, dels sora
smär-gelduk (pulver av S. fäst med lim
på en väv) och dels som
smärgel-skivor (vilka beredas genom
upphettning och pressning av
smärgel-pulver och ett bindemedel).
S-märke, ett provningsmärke av
speciellt typsnitt, som anbringas på
sådana elektrisk artiklar som
godkänts av Svenska Elektriska
Mate-rielkontrollanstalten, SEMKO.
Mot-sv. märkning i Danmark, Finland
och Norge äro D-, F- och
N-mär-kena.
Smärting, ett slags segelduk, använt
bl. a. till gymnastikskor.
Smögen, kommun i mellersta
Göteborgs och Bohus län, 1 712 inv. 1954,
därav 1 363 i Smögens förutvarande
municipalsamhälle på en ö utanför
Sotenäset, ett av landets största
fiskelägen och livligt besökt
badort, samt 216 i Hasselösunds
förutvarande municipalsamhälle, 424 K.
Smör, födoämne, framställt av grädde
eller direkt ur mjölk och bestående
av mjölkfett, vatten, salter och
aromatiska ämnen, 3116 B.
Smörblomfamiljen, se
Ranunkelväx-ter.
Smörblommor, släktet Ranun’culus av
familj en ranunkelväxter. Omfattar
ett stort antal arter, alla giftiga
örter med gul eller i några fall
vit, vanligen fembladig krona.
Vanliga S. äro: ältgräset, R. flam’mula,
knölsmörblomman, R. bulbo’sus,
revsmörsblomman, R. rep’ens, som
med sina snabbväxande jordskott
är ett svårutrotligt ogräs, den
van
4835
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
