Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Snytbaggar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SNYTBAGGAR
SOCIALHJÄLP
Snytbaggar, Hylo’bius, skalbaggsläkte
av familjen vivlar. — Stora
snytbaggen, H. abie’tis, längd 14 mm,
har strimmiga täckvingar med gula
fläckar. Svårt skadedjur, som
gnager barken av unga barrträd.
Larven lever i sjuka barrträd, 1765 B.
Snårestad, församling i Ljunits
kommun i s. Skåne, Malmöhus län, 520
inv. 1954. Romansk kyrka, som 1867
—1925 stod öde, med märkliga
gotiska målningar, från 1347.
Snäcka. 1. Inom zoologin: ett snäck
-djur eller dess skal. — 2. Inom
anatomin: hörselorganet i innerörat,
3869 B. — 3. Inom sjöväsendet:
mindre klinkbyggd tvåstävad båt
för rodd och segel. Även
benämning på de mindre av vikingatidens
långskepp. — 4. Inom musiken: den
snäckformigt böjda övre delen med
stämskruvarna på ett
stråkinstrument. — 5. Som teknisk term:
evig-hetsskruv som arbetar tillsammans
med ett snäckhjul i en skruvväxel.
— 6. Fjäderanordningen i ett ur.
Snäckgärdsbaden, badort på Gotlands
västkust i Visby, 3 km n. om den
egentliga staden.
Snäckor, snäckdjur, Gastrop’oda,
klass bland blötdjuren med
vanligen spiralvridet skal, som kan
rymma hela djuret. Huvudet har ett
par ögon och ett eller två par
tentakler. Bålen består av fot och
inälvssäck. Mantelhålan är
utrustad med gälar vilka hos landformer
kan vara utvecklade till lunga. Hit
höra även sniglarna, vilka hava
skalet tillbakabildat, dolt i huden,
3119 B.
Snäll- (ty. schnell), snabb, il-.
Förekommer i sammansättningar, jfr
nedan.
Snällpress, cylindertryckpress i
vilken tryckformen är placerad på ett
plant, fram- och återgående
funda-ment. Under sin rörelse avtryckes
tryckformen mot ett kring en
roterande cylinder framfört papper. Den
första snällpressen konstruerades av
Koenig 1812, — 3522.
Snälltåg, snabbgående persontåg, med
uppehåll endast vid mera
betydande stationer. För resa med S.
erlägges särskild tilläggsavgift, 1907 B.
Snäppfåglar, Scolopa’cidae, en
vadar-familj, omfatta bl. a. simsnäppor,
småsnäppor, snäppor, spovar,
becka-sinfåglar, brushanen och
drillsnäppan.
Snäppor, släktet To’tanus av
snäpp-fåglarna, smärta vadarfåglar med
lång näbb och långa ben. Av
hithörande arter finnas flera i Sverige,
se Gluttsnäppa, Grönbena, Rödbena,
Skogssnäppa, Svartsnäppa.
Snärjgräs, se Måra.
Snättringe, förutvarande
municipal-samhälle i Stockholms län, s.v. om
Stockholm. 1 923 inv. 1947. Förort
till Stockholm.
Snö, nederbörd, vanligen i form av
(hopfiltade) stjärnformade
iskristaller. — Även koldioxid kan bilda snö
när den från vätskeform får
expandera i ett delvis tillslutet rum,
3121 B.
Snöblindhet, gletscherögonsjuka,
sjukdom betingad av ögonens
utsättande för starkt av snön reflekterat
solljus (ultraviolett ljus). Medför
smärtsamma inflammationer i ögat,
252.
Snöbollbusken, Vibur’num op’ulus,
prydnadsbuske av familjen
hyllväx-ter, har sitt namn av den
klotfor-miga vita blomsamlingen där alla
blommor äro könlösa. Se Olvon.
Snöbärsbusken, Lonice’ra
symphori-car’pus, familjen hyllväxter.
Inhemsk i Nordamerika, odlad hos oss
som prydnadsväxt, har sitt namn
av de snövita bären.
Snödroppe, GalanThus nivaTis,
familjen narcissväxter, har lök, 2
jämn-smala blad, stängel med 1 blomma,
de yttre kalkbladen vita, de inre
med grön fläck. Blommar tidigt på
våren. Kan drivas i kruka.
Snögräns, gränslinje mellan snötäckt
och snöfri mark. Temporära S.
växlar under årets lopp. Klimatiska S.
utgöres av en linje som dragits
genom alla punkter där den under
vintern fallna snön nätt och jämnt
smälter bort på en vågrätt,
oskuggad yta. Den klimatiska S. når i
tropikerna 4 000—6 200 m ö. h., i
Alperna (46 breddgraden) omkring
2 700 m och i det inre av Norge ca
1 000 m.
Snöklocka, Leucoj’um ver’num, av
familjen narcissväxter, har hängande,
vita blommor. Förekommer odlad
i Sverige, stundom även förvildad.
Snökråka, alpkaja, Pyrrhoco’rax
pyr-rhocorax, art av familjen
kråkfåg-lar. Är svart och har röd näbb och
röda ben.
Snömaskar, larver av flugbaggar, som
övervintra och vid töväder krypa
ut på snön.
Snömögel, av mögelsvampen
Calonec’-tria graminic’ola förorsakad
sjukdom på råg. — Uppträder vid
snösmältningen på vårarna som ett
lätt, spindelvävsliknande överdrag.
Bekämpas genom betning av
utsädet.
Snöripan, detsamma som dalripan.
Snörkeramik, stenålderskeramik, vars
geometriska mönster utförts genom
att ett tvinnat snöre tryckes in i
den ännu fuktiga leran. S. tillhör
slutet av den yngre stenåldern och
torde ha skapats av de första
invandrande indoeuropéerna.
Snörpvad, fiskredskap med en längd
upp till 500 m och 70 m:s höjd,
bestående av djupa garn, som läggas
runt omkring ett fiskstim, varefter
de snörpas ihop nedtill, 987.
Snöskata, björktrast, Tur’dus pila’ris,
familjen trastar, längd 26 cm, har
kastanjebrun rygg, grå hjässa och
nacke och gulaktig undersida med
svarta fläckar. Allmän över hela
landet, häckar i träd, ofta i
kolonier. Stann- och flyttfågel.
Snöskred, se Lavin.
Snösky tte, barrsjukdom hos tallen.
Barr och späda grenar, som varit
översnöade, angripas av
sporsäck-svampen Phaci’dium infesTans,
varigenom unga plantor stundom dö.
Snösländor, Bor’eus, nästan vinglösa
klosländor, som med sina långa ben
vandra omkring på snöfält. Längd
2—5 mm.
Snösparv, Plectroph’enax nivaTis,
underfamilj fältsparvar bland
fink-fåglarna, längd 17 cm, svart och
vit. S. är den nordligaste
tättingen, häckar i Sverige ovan
trädgränsen och stryker om vintern i
flockar söderut.
Snöstorp, församling i Simlångsdalens
kommun i Hallands län, 2 549 inv.
1954.
Snöuggla, se Fjälluggla.
S. O., officiell förkortning för
Suc-cessionsordningen. — Förkortning
för sydost.
s. o., förkortning för som ovan.
Soane [såon], sir John (1753—1837),
engelsk arkitekt och konstsamlare.
Uppförde bl. a. den senare om- och
tillbyggda Bank of England (1788
—1833) i en romerskt påverkad
klassicism. Sin stora konstsamling
och sitt hus i London skänkte S.
till staten, Soane Museum, 834.
Soaré (fr. soir, kväll),
aftonunder
hållning med musik (S. musicale)
eller med dans (S. dansante).
Soa’ve, soavemenTe, ital., musikterm:
ljuvt, älskligt.
Sobel [så’-], Mar’tes zibelli’na, art
av mårdsläktet, stor som en mård,
men kraftigare. Fäll mörkbrun
med blågrå bottenull. Förekommer
i n.ö. Asiens skogsområden.
Skinnet är dyrbart, 2408.
Sober (fr. sobre), nykter, måttfull.
Sobieski [såbjäs’ki], familjenamn för
den polske konungen Johan III,
2696, 3540.
Sobran’je, bulgariska
folkrepresentationen.
Socia’bel (lat. socialTs), sällskaplig.
SociaTa meddelanden, av
Socialstyrelsen månatligen utgiven tidskrift,
huvudkälla för den löpande
social-statistiken.
Socialattaché, vid beskickning
biträdande attaché för särskilda
socialpolitiska angelägenheter. Vissa S.
ha titeln socialråd. Sedan 1932 är
dock ingen S. tillsatt och
befattningen kan betraktas som
avvecklad.
Social-Demokraten, från grundandet
1885 till 1944 namnet på
Morgon-Tidningen, 491, 3468.
Socialdemokrati, beteckning på
politiska partier med socialistisk
ideologi. Socialdemokratiska partier
bildades i Europa i flertalet länder
under 1860- och 1870-talen, i Sverige
dock först 1889. Den svenska S.
erhöll sin första plats i A. k. 1896,
deltog första gången i regeringen
1917 och bildade den första egna
regeringen 1920. Partiledare ha varit
Hjalmar Branting (1889—1925), Per
Albin Hansson (1925—46) och sedan
1946 Tage Erlander. — S. har
deltagit i och bildat olika
internationella socialistiska sammanslutningar
(internationaler). Dessa bröts ner
under andra världskriget, men
återupplivades därefter mellan de rent
socialdemokratiska partierna, först
genom ett särskilt samarbetsorgan,
Comisco, sedan 1951 genom
Socialistiska internationalen, 127, 3124 B,
3135.
Socialdepartementet, statsdepartement
inrättat 1920, handlägger
arbetsmarknads- och arbetarskyddsfrågor,
ärenden rörande bostadsväsendet,
fattigvård, barnavård,
socialförsäkring m. m. Ur S. utbröts 1 juli 1947
vissa avdelningar, varvid ett nytt
departement inrättades,
Inrikesdepartementet.
SociaTekonomi, annan term för
nationalekonomi (se d. o.).
Socialförsäkring, allmänna
skyddsåtgärder till bekämpande av
ekonomisk nöd i samband med sjukdom,
olycksfall, ålderdom, arbetslöshet
m. m. Till skillnad mot vid
privatförsäkring finansieras förmånerna
icke enbart av avgifter (premier)
utan (oftast till större delen) av
skattemedel. Obligatoriska S. i
Sverige äro: olycksfallsförsäkring,
folkpensioneringen, s j ukf örsäkringen).
Frivillig S. är t. ex.
arbetslöshetsförsäkring, 3127 B.
SociaT hemhjälp, 1944 upprättad
kommunal institution för
tillhandahållande av hemhjälp åt hushåll, som
på grund av sjukdom e. d. äro
i trängande behov därav.
Ledningen handhaves av kommunal
hem-hjälpsnämnd. Verksamheten är
statsunderstödd.
Socialhjälp. Redan i slutet av
1930-talet uppkom krav på en revision
av 1918 års fattigvårdslag.
Social-vårdskommittén (se d. o.) framlade
1950 ett förslag om
fattigvårdslagens ersättande med en lag om S.
23—509027 IX
4837
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
