Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Smörbultar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÖRBULTAR
SNYLTDJUR
liga smörblomman, R. ac’ris,
maj-smörblomman, R. aurico’mus,
vattensmörblomman, R. scelera’tus, R.
aqua’tilis har flera underarter, alla
växande i vatten, hit hör grodnaten.
Smörbultar, en familj av de
taggfe-niga benfiskarna. Av
smörbultsläk-tet, Go’bius, finnas tre små arter
vid Sveriges kuster, 976.
Smörfett, smörets huvudbeståndsdel,
en mjukt vaxartad, blekgul och
lätt-smältande massa med frisk smak
och karakteristisk arom. Består av
glycerider av fettsyrorna myristin-,
palmitin- och oljesyra samt mindre
mängder lägre fettsyror, såsom
kapron- och smörsyra.
Smörjelse, magisk handling, bestående
i bestrykning med invigd olja.
Smörjoljor kunna vara av tre slag:
mineralsmörjoljor, feta oljor och
biandoljor (kompound-S.).
Smörj-ningsförmågan är i regel lägst för
rena mineraloljor, som dock äro
mera oxidationsbeständiga och
värmefasta, 2657.
Smörpapper. 1. »Grease-proof», ett
tunt sulfitpapper för vars
framställning massan malts exceptionellt
länge i holländare, så att fibrerna
hydratiserats på ytan. Papperet blir
härigenom transparent. Jfr
Perga-mynpapper.
Smörsopp, Bole’tus lu’teus, rörsopp
med brun, slemmig hatt, violettbrun
ring, gulvitt, saftigt kött och
ljusgula porer. Växer på skogsängar
och är en läcker svamp, 3301 B.
Smörsyra, en fettsyra, som
förekommer såsom glycerylester i smör. Har
en obehaglig lukt, som framträder
då smöret härsknar, genom att S.
frigöres vid härskningen. Saltema
och estrarna kallas butyrat.
Smörsyrajäsning, en av vissa
bakterier orsakad jäsning av glycerol.
socker o. dyl., varvid den
illaluktande smörsyran bildas.
Sn, kemiskt tecken för tenn.
Snabbfrysning,
fryskonserveringsme-tod för grönsaker, bär, fisk, kött och
andra livsmedel. Består i att
kyl-godset utsättes för en temperatur
av ca — 40°, ofta med tillhjälp av
en kraftig cirkulationsfläkt.
Förvaring kan härefter ske vid
exempelvis — 20° C. Genom S.
åstadkommes att iskristallerna i kylgodset bli
mikroskopiskt små, varigenom
cellstrukturen ej skadas. Ordet S.
användes synonymt med
djupfrys-ning.
Snabbm j ölkningsmeto den, amerikansk
metod, varigenom mjölkningstiden
nedbringats med 3—4 min. per ko.
Samtidigt erfordras ingen
efter-mjölkning.
Snabbskrift, detsamma som
steno-grafi.
Snabbstål, ett omkring 1900
utexperi-menterat specialstål för skärande
verktyg, innehållande 18—20 %
vol-fram, 4—5 % krom samt diverse
andra legeringsbeståndsdelar i små
mängder bl. a. kol (0,8 %). Av
kolet och legeringsämnena bildas hårda
karbider, som äro långt mera
värmebeständiga än järnkarbiden. Med
S. kan man avverka stål ca 3 ggr
så snabbt som med kolstål, varvid
eggen utan att skadas kan arbeta
med en temperatur upp mot 550° C.
— Under senare år ha S. avlösts av
de långt effektivare hårdmetallerna.
Snabeldjur, detsamma som
elefantdjur.
Snabelmöss, se Springnäbbmöss.
Snake River [sneik riv’a] (eng.,
ormfloden), vänsterbiflod till
Columbia-floden, n.v. USA, från Yellowstone
Park, ca 1 500 km. Bildar djupa
kanjons och ända till 65 m höga
vattenfall.
Snapphanar, medlemmar av de
friskaror i de skånska landskapen,
som under kriget med Danmark
1675—79 förde gerillastrider mot de
svenska trupperna, 3088.
Snaps (ty. Schnaps), brännvinssup.
Snapshot [snäp’sjåt], eng.,
»knäpp-skott», ögonblicksbild.
Snasahögarna, fjällmassiv i v.
Jämtland, s.v. om Ånnsjön. Högsta punkt
Storsnasen, 1 463 m ö. h., 1897 K.
Snatterand, An’as strep’era, andfågel,
85 cm lång, förekommer i södra och
mellersta Sverige.
Snatteri, stöld, som med hänsyn till
det stulnas värde och övriga
omständigheter är att anse som ringa.
Före 1943 fanns en fixerad
värdegräns (under 30 kr), då stölden
skulle anses som S.
Snavlunda, församling i Lerbäcks
kommun i s. Närke, Örebro län,
1 288 inv. 1954.
Snedrygg, se Skolios.
Snell, Harry (f. 7/10 1916), cyklist,
affärsman, Borås, vann 1948 VM på
landsväg, har hemfört 10 SM, NM
1946 samt har vunnit
mästerskaps-tröjan som bästa SM-cyklist 1944
och 1945, — 636.
Snell, Joliann (d. efter 1519), tysk
boktryckare, verksam i Stockholm
1483—85, där han tryckte en liten
fabelsamling Dialogus creaturarum
moralizatus, vilken är den äldsta i
Sverige tryckta daterade boken,
44 B.
Snellman, Johan Vilhelm (1806—81),
finländsk författare och politiker,
professor i filosofi 1856. Genom sitt
filosofiska, av Hegel starkt
påverkade författarskap och sina
tidskrifter bidrog S. verksamt till
väckandet och stärkandet av ett
speciellt finskt nationalmedvetande
och till skapandet av en
finskspråkig kultur. S. förberedde den
fennomanska rörelse, som på
1860-talet sammanslöts till ett politiskt
parti. Som ämbetsman genomdrev
han 1863 en förordning om finska
språkets rättigheter, 2008.
Snes, sädeskrake, där de flesta
kärvarna äro uppträdda på en stör,
omkring vars fot några kärvar äro
ställda.
Snesland, äldre åkermått i Dalarna
= 127 m2.
Sniglar, Ario’nidae och Lima’cidae,
två familjer bland lungsnäckoma
med reducerat skal. De äro
land-djur, som livnära sig av svampar
och multnande växtämnen. Hit höra
åkersnigeln och skogssnigeln, 3119.
Snille, person med genialitet; tidigare
avsåg termen oftare god intelligens
än den högsta begåvningsgraden.
Snille och smak, Svenska akademiens
valspråk, 27.
Snipa, lättrodd, mindre roddbåt,
spetsig i för och akter, ofta riggad med
sprisegel.
Snitsel (ty. Schnitzel, avskuren bit),
skivor eller strimlor, vari
sockerbetor skäras före sockrets ur
läkning. Sockersnitzel, fodermedel som
består av betmassa och melass. —
Även benämning på tyg- eller
pappersremsor varmed en löpsträcka i
terrängen markeras.
Snitseljakt, se Schnitzeljakt.
Snitt, boksnitt, benämning på den
skurna kanten av en bok. Se
Typsnitt.
Snobb (eng. snob), sprätt, dandy,
person som fäster överdriven vikt vid
sociala, ekonomiska eller
intellektuella företräden.
Snogeröd, kommun i Malmöhus län.
2 859 inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Bosjökloster,
Gudmuntorp och Hurva.
Snoilsky, Carl (1841—1903), greve,
skald, medlem av Svenska
akademien 1867. Tillhörde på 1860-talet
Signaturpoeternas krets i Uppsala.
Efter en resa till södern utgav S.
en samling Italienska bilder, där
livsbejakelse och frihetskär lek
förenas. Hans formellt fulländade
Sonetter (1871) avspegla personliga
konflikter och ett ömtåligt
känsloliv. Hans följande produktion som
omfattar fyra samlingar Dikter
(1881, 1883, 1887, 1897) visa stark
kärlek till fosterlandet och dess
minnen, bl. a. i Svenska bilder
(utgiven som särskild samling 1886),
och intresse för tidens sociala
frågor. S. återvände efter lång tids
utlandsvistelse till Sverige 1890 och
blev s. å. överbibliotekarie vid
Kungliga Biblioteket, 3337.
Snok, vattensnok, Tropidono’tus
nat’-rix, familjen snokar, längd i
Sverige 12 dm, i Mellaneuropa 18 dm.
Svart eller svartgrå med två stora
vita eller gulvita fläckar på
huvudets sidor. Förekommer vid vatten
Skåne—Ångermanland. Lever av
fisk och groddjur. Lägger ägg,
1662 B.
Snokar, Colub’ridae, familj av
ordningen ormar, har två arter i
Sverige, se Slätsnok och Snok, 2590.
Snorgärs, se Gärs.
Snorre Sturlasson (1179—1241),
isländsk hävdatecknare, skald och
storman, tillhörande Sturlungaätten,
flera gånger lagsagoman. S. reste i
Sverige och Norge 1218—20. Han var
invecklad i blodiga släktfejder och
dräptes på kung Håkans befallning.
Författade S:s Edda, en
sammanfattning av fornnordisk poetik och
mytologi. Själv skrev S. ett antal
hyllningsdikter, varav de flesta gått
förlorade. Bevarad är Håttatal, som
ingår i Edda. S:s största historiska
verk är Konungasagor, efter
begynnelseorden (Kringla heimsis)
benämnd Heimskringla.
Snow-boots [snåo’bots] (eng.,
snöstövlar), pampuscher.
Snowden [snå’odan], Philip (1864—
1937), viscount S. of Ickomshaw,
engelsk politiker, en av socialismens
föregångsmän i England,
finansminister i MacDonalds två ministärer
och Lord Privy Seal i 1931 års
sam-lingsministär. 1932 bröt han dock
med MacDonald och avgick ur
regeringen.
Snowdon [snå’odan], berg i n.v. Wales,
Storbritanniens högsta berg s. om
Skottland. 1 085 m ö. h.
Kuggstångs-bana till toppen, 3273 K, 3277.
Snultror, se Läppfiskar.
Snurrevad, fiskredskap, bestående av
ett ca 70 m långt säckformat nät,
som med långa linor dragés till
förankrat fartyg, 986.
Snuspulver, läkemedel i pulveriserad
form, som dragés upp i näsan.
Innehåller oftast mentol, kokain
m. m.
Snuva, inflammation i näsans
slemhinna, beroende på infektion eller
allergi. Ofta smittsam i akut
stadium.
Snyder [snai’da], John (f. 1896),
amerikansk bankman och politiker,
finansminister 1946—53.
Snyders [snej’ders], Frans (1579—
1657), flamländsk målare, verksam
i Antwerpen, en av det flamländska
barockmåleriets främsta djur- och
stillebenmålare, vars verk, ofta i
stort format, utmärkas av
utomordentlig stoff skildring och
livfullhet, 1006.
Snyltdjur, se Parasiter.
4836
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
