Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Spanioler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPANIOLER
SPARRISÄRT
Spanio’ler, egentligen spanjorer,
benämning på de judar, som vid
medeltidens slut utdrevos ur Spanien
och huvudsakligast bosatte sig i
Turkiet. Deras ättlingar tala ännu
spanioTska, en slags medeltids
-spanska, som är uppblandad med
slaviska, turkiska och hebreiska
låneord.
Spann. 1. Spännvidd; brovalv. — 2.
Gammalt spannmålsmått = V» tunna
= 73.5 1. — 3. Två hästar i rad eller
två par hästar framför en vagn
(enkelspann respektive dubbelspann).
Spannarp, församling i Tvååkers
kommun i Hallands län, 686 inv. 1954.
Spannland, gammalt åkermått,
speciellt för Dalarna, ungefär Va
tunnland = 20 snesland = 25,39 ar.
Spannmål, sädesslagens frukter. De
svenska spannmålsslagen äro vete,
råg, korn och havre, 1065, 3177 B.
Spanska, romanskt språk, talas utom
i Spanien och dess kolonier också
i Sydamerika utom Brasilien,
Mexico, Filippinerna jämte de
centralamerikanska smärre republikerna,
3202.
Spanska Guine’a, koloni på Afrikas v.
kust mellan Kamerun och Franska
Ekvatorial-Afrika. 28 000 km2,
202 000 inv. 1952. Huvudstad Santa
Isabel.
Spanska inbördeskriget, 1936—1939,
utbröt med anledning av
generalernas uppror under Francos ledning
mot den legala republikanska
regeringen. Upproret fick understöd av
Mussolini och Hitler och slutade
med den republikanska regeringens
besegrande och upprättande av
Francoregimen, 1138.
Spanska Marocko, den norra, spanska
delen av Marocko, 46 000 km2,
1 026 000 inv. 1952, därav 917 000
muhammedaner, 85 000 européer
och 8 000 judar 1950. Huvudstad
Te-tuän.
Spansk-amerikanska kriget, det krig
som 1898 fördes mellan Spanien och
USA. Genom freden i Paris i
december s. å. avträdde Spanien till
USA Filippinerna och Guam,
Puerto Rico och de övriga spanska
Antillerna medan Cuba förblev fritt.
Spanska Nederländerna, den del av
förutvarande Nederländerna, som
efter frihetskriget förblev spansk.
Motsvarar ungefär nuvarande
Belgien.
Spanska sjukan, en influensapandemi,
1918—20. I Sverige avledo 9 889 av
647 722 rapporterade sjuka. Den
stora dödligheten berodde på
komplikationer, framför allt tillstötande
lunginflammation. Jfr Influensa,
1335.
Spanska trappan, en av den romerska
barockens mest berömda
trappanläggningar, troligen planerad redan
av Bernini, utförd 1723—26 av F.
de Sancti. S. leder från Piazza di
Spagna till kyrkan Trinitå de’
Monti i Rom.
Spanska tronföijdskriget, det stora
europeiska krig som utkämpades
1701—14 och närmast framkallades
av frågan om den spanska
arvsrätten (en tvist mellan husen
Habs-burg och Bourbon, som avgjordes
till det senares förmån) men främst
berodde på den europeiska
spänning, som framvuxit till följd av
Ludvig XIV :s av Frankrike
expan-sionssträvanden. Genom Englands
ställningstagande misslyckades de
franska planerna nå ett
kontinentalt herravälde, 2197.
Spansk fluga, Lytta vesicato’ria,
skalbagge av familjen oljebaggar, längd
12—21 mm, glänsande grön, med
finveckade täckvingar. Förekommer
på ek, ask, fläder, liguster och
syren i S. Sverige. Illaluktande. S:s
inälvor innehåller ett brännande och
frätande ämne med medicinsk
användning. Drogen utgöres av den
torkade skalbaggen.
Spansk peppar, se Kajennepeppar,
1480.
Spansk ryttare, flyttbar
hinderanordning, bestående av taggtråd på
träställning, använd bl. a. för
tillslutande av öppningar i stormhinder
o. d.
Spanskt grönt, färgpigment av
kopparacetat.
Spant, bågar av trä, aluminium eller
stål, vilka bilda »revbenen» i t. ex.
en fartygsstomme.
Sparande uppstår då inkomsten
förbrukas i långsammare takt än den
förtjänas. S. säges också ofta vara
»uppskjuten konsumtion». Om hela
inkomsten i samhället
konsumerades, skulle inget utrymme finnas
för investeringar, dvs. för
ersättning av försliten materiel och
utbyggnad av produktionsapparaten.
S. är därför av utomordentligt stor
samhällsekonomisk betydelse. Man
skiljer mellan å ena sidan
offentligt S., dvs. dels S. inom den
statliga driftsbudgeten, (bl. a. genom
överbalansering av denna), dels
kommunalt S. och å andra sidan privat
S. Detta kan ha formen av dels
personligt S. (bank- och
försäkrings-S. eller S. genom kapitalplacering i
värdepapper förknippade med större
eller mindre risktagande, såsom
obligationer och aktier), dels
före-tagssparande, varigenom vinstmedel
hålles kvar inom företaget för
finansiering av framtida
investeringar. Som S. skall givetvis också
betraktas avbetalningar på lån.
Sparbanker, penninginrättningar med
i jämförelse med affärsbankerna
begränsad in- och
utlåningsverk-samhet (i motsats till
affärsbankerna icke i vinstsyfte). Tillgodose
främst det lokala kreditbehovet.
Utlåning sker företrädesvis mot
säkerhet av inteckning i fast egendom.
Eventuell vinst användes till
främjande av allmännyttiga ändamål.
Den nu äldsta S., Göteborgs
Sparbank, grundades 1820, och den nu
största S., Stockholms Sparbank,
1821. Finns f. n. ca 450 sparbanker
med över 1 100 kontor, 270, 274.
Sparbankernas bank AB, affärsbank
av speciell karaktär grundad 1942.
S:s funktion är att verka som
centralbank för sparbankerna, dvs. att
utj ämna överskott och underskott
av pengar hos olika sparbanker och
inom olika delar av landet. S., som
icke har något kontorsnät, har säte
i Stockholm.
Sparbanksföreningen, se Svenska
sparbanksföreningen.
Sparbanksinspektionen, myndighet
under finansdepartementet med
uppgift att öva tillsyn över
sparbankerna i landet. Chef är en
spar-banksinspektör.
Sparbenägenhet uttrycker den del av
ett inkomsttillskott som sparas. S.
varierar givetvis med inkomstens
höjd.
Spare, bowling, term som innebär att
alla käglorna slås ned med två slag.
Sparfrämjandet, gemensamt organ för
Svenska sparbanksföreningen och
de lokala sparbanksföreningarna med
syfte att sprida ekonomisk
upplysning och bedriva propaganda för
sparsamhet. Jfr Svenska
Sparbanksföreningen, 274.
Spargan’ium, se Igelknopp.
Sparkasseräkning, inlåningsräkning i
bank. Uppsägningstid formellt 8
dagar. I praktiken är i regel
omedel
bart uttag medgivet. Insättning å S.
är medgiven intill vissa
maximibelopp, 272.
Sparlösa, församling i Levene
kommun i n.v. Västergötland,
Skaraborgs län, 766 inv. 1954. Vid
kyrkan finns en av Sveriges märkligaste
runstenar, en manshög, nästan
kvadratisk sten, troligen från 800-talet
med den näst längsta svenska
runinskriften (ca 280 runor) och rik
bildframställning.
Sparre. 1. Heraldisk figur, bestående
av två parallella spetsar. — 2.
Fyrkantigt virke med 3—8 3A-tums
kant.
1. Sparre, Lars Siggesson (1490—1554),
riksråd, marsk, en av Gustav Vasas
förnämsta medhjälpare i
befrielsekriget och ofta anlitad för militära
och diplomatiska uppdrag.
2. Sparre, Erik Larsson (1550—1600),
son till Lars S. S., statsman,
riksråd, en av Sigismunds främsta
anhängare, avrättad vid Linköpings
blodbad. S. var en lärd och
vältalig målsman för de aristokratiska
synpunkterna.
3. Sparre, Johan Larsson (1551—99),
broder till Erik Larsson S., liksom
denne anhängare till Sigismund,
vilken utnämnde honom till ståthållare
på Kalmar slott, där han dock
tvangs att kapitulera och
avrättades av hertig Karl.
4. Sparre, Axel (1652—1728),
sonsonson till Erik L. S., greve,
fältmarskalk. Utmärkte sig under Karl XII :s
krig och målade under vistelsen i
Turkiet ett berömt porträtt av
konungen.
5. Sparre, Erik (1665—1726), greve,
krigare, diplomat, riksråd 1718,
fältmarskalk 1719. Förde under stora
nordiska kriget ett flertal
underhandlingar med främmande makter
om förbund för hjälp till Sverige.
6. Sparre, Carl (1723—91), friherre,
riksråd 1775, överståthållare i
Stockholm från 1773. Nedlade stort
arbete på stadens utveckling och
förskönande, kansler för Åbo
akademi. Såsom huvudman i
krigskonseljen under Gustav III:s tidigare
regering ledde S. försvarets istånd-
7. Sparre, Fredrik (1731—1803), greve,
kronprins Gustav Adolfs guvernör
1781—88 och rikskansler 1792. S. var
en av Reuterholms förtrogna.
Yrkade på risslitning för Magdalena
Ru-denschöld och fick öknamnet
»riskanslern».
Sparreholm. 1. Kommun i
Södermanlands län, 3 022 inv. 1954, därav ca
650 i S. förutvarande
municipalsam-hälle. Kommunen bildad 1952
genom sammanslagning av Helgesta,
Hyltinge och Ardala. — 2. Gods i
S. 1, uppfört vid 1700-talets mitt,
3405 K.
Sparring partner [spa’ring pa’tna]
(eng. spar, att slåss med
knytnävarna), (avlönad)
träningsmotstån-dare i boxning.
Sparris, Aspa’ragus officinaTis,
familjen liljeväxter, mångårig ört med
jordstam och 6—18 dm hög stjälk
med barrlika smågrenar och starkt
förkrympta blad (se Fyllokladier)
samt små, klocklika, gröngula
blommor. Odlas sedan forntiden som
köksträdgårdsväxt. De unga, köttiga
stjälkskotten förtäras. S.
förekommer på sandiga havsstränder i s.
Sverige samt vid Mälaren, 1479.
Sparriskäl, broc’coli, en grövre och
senare utvecklad form av blomkål,
som numera odlas i Sverige, 1476.
Sparrisärt, Lo’tus purpur’eus (L.
tetra-gonoTobus, TetragonoTobus
siliquo’-sus), familjen ärtväxter, köksväxt
4844
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
