Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sparrman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPARRMAN, ANDERS
SPEKTRALANALYS
med purpurröda blommor och
fyr-vingad balja. Odlas för de ätliga
baljornas skull.
Sparrman, Anders (1748—1820),
lärjunge till Linné, medicine professor
i naturalhistoria och farmaci i
Stockholm. Deltog i Cooks andra
resa i Söderhavet, företog resor till
Ostindien och Afrika, utgav arbeten
i ornitologi och floristik. Hans
samlingar förvaras på Riksmuseum, 628.
Sparrsätra, församling i Äsunda
kommun i s.v. Uppland, Uppsala län,
546 inv. 1954.
Sparta, stad och stat i antikens
Grekland, en aristokratisk krigarstat av
dorisk stam, där det ledande skiktet
härskade över de skattskyldiga och
med borgerliga näringsfång
sysselsatta perioikerna och de livegna, i
huvudsak jordbrukande heloterna.
S. var den främsta landmakten
bland de grekiska staterna och
levde i ständig rivalitet med
sjömakten Aten, 1442 K, 1443.
Sparta, Idrottsklubben S., Malmö, en
av världens främsta klubbar i
brottning, stiftad 1904. Har erövrat 52
SM.
Spar’tacus (d. 71 f. Kr.), romersk
gladiator av trakisk börd, ledde
slavupproret mot Rom 73—71 f. Kr. och
stupade, då upproret kuvades av
Crassus, 3098.
Spartacus, namn på en 1914 under
Liebknechts och Rosa Luxemburgs
ledning grundad oppositionsgrupp
inom tyska socialdemokratin.
Gruppen blev kärnan i det 1918
grundade tyska kommunistpartiet.
Sparta’n, invånare i gamla Sparta. —
I överförd betydelse betecknar S.
en person med stränga
levnadsvanor. — Sparta’nsk, enkel, torftig,
härdande.
Spartia’ter, medlem av Spartas
krigar-adel, jfr Sparta, 6.
Sparvar, fältsparvar, Emberizi’nae,
underfamilj bland finkfåglarna. Ha en
knöl eller ås i gommen och en
springa mellan över- och
underkäkarnas kanter. Hit höra busk-,
lapp-och snösparvsläktena. Se
Sparvsläktet.
Sparvhök, Accip’iter ni’sus,
dagrovfågel, hanens längd 31, honans 37 cm,
ovan mörkt gråbrun, under vit med
mörka streck, stjärten med fem
mörka tvärband. Lever
huvudsakligen av småfåglar. Häckar i träd i
skogstrakter i hela landet.
Flytt-och stannfågel. Får jagas hela året,
2877.
Sparvnäva, se Näveväxter.
Sparvsläktet, Passer, tillhör
underfamiljen finkar bland finkfåglarna.
Har näbben tjock, kullrig, med böjd
rygg, övernäbbens kanter inböjda.
Hit höra husfinken (gråsparven)
och pilfinken.
Sparvuggla, Glauci’dium (Athe’ne)
passeri’num, familjen ugglor, längd
15—19 cm, ovan gråbrun med vita
fläckar, under vit med bruna
längsfläckar. Lever av smågnagare
och småfåglar, bor i trädhål.
Förekommer i skogar Skåne—Lappland,
ej allmän, 3579.
Spasm (grek, spasmos’, kramp),
bestående, rytmiskt upprepad kramp i
musklerna. — Spasmo’disk,
krampaktig.
Spasmofili’, kramptillstånd hos barn,
vanligen flaskbarn i åldern 6—14
månader. Barn med S. lida
vanligen även av engelska sjukan.
Spatiö’s, med stora mellanrum, gles,
rymlig.
Spatt, kronisk inflammation i
has-leden på en häst.
Speak-easy [spi’kisi] (eng., tala lågt).
amerikanskt uttryck, betecknande
lokaler med olaga spritutskänkning.
Speaker [spi’ka(r)], eng., talare. —
1. Talman, t. ex. i brittiska
underhuset och i Förenta Staternas
representanthus. — 2. I Sverige härold
eller hallåman vid tävlingar,
konferencier o. dyl.
Spearman [spi’aman], Charles (1863—
1945), engelsk psykolog, prof, vid
Londons universitet 1911—31, en av
den internationella
intelligensforskningens stora män. S. uppställde
teorin att intelligensen innefattar
dels en allmän faktor, dels en
speciell faktor för varje särskild
be-gåvningsfunktion. Inte minst S:s
forskningar har lett fram till
användande av faktoranalys i
intelligensforskningen.
Specerier (lat. species, slag),
krydd-varor, kolonialvaror.
Specia’!- eller speciell’ (lat. speciaTis),
särskild, avseende ett visst område,
säregen.
SpeciaTdomstol, domstol för särskilda
rättsområden vid sidan av det
allmänna domstolsväsendet, 732.
Specialise’ra, ange enskildheter,
till-lämpa på enskilda fall, inskränka
till. — Motsats: generalisera. —
Specialisera sig, ägna sig åt eller
utbilda sig för ett visst
verksamhetsområde. — Specialist’, fackman.
— Specia’liter, särskilt. —
Specialitet, område inom vilket en
person är särskilt förfaren; särskild
vara som någon för.
Specialklass, sammanfattande
benämning för de skolklasser av speciell
art som anordnats för särskilda
ändamål. Som S. räknas hjälpklass,
läsklass, hörselsvagklass, hälsoklass
och observationsklass.
SpeciaTprevention eller
individualpre-vention, straffrättslig teori, enligt
vilken straffets syfte är att
förhindra fortsatt brottslighet av den
brottslige själv. Jfr
Generalpreven-tion.
SpeciaTstål, gemensam benämning på
ett flertal legeringsstål, t. ex.
kromstål, kromnickelstål, nickelstål m. fl.
Spe’cie, specieriksdaler, gammalt
svenskt mynt, enligt
myntordningarna av 1664, 1770 och 1830 namn
på 1 riksdaler i silver, enligt 1855
års myntordning på motsvarande
silvermynt på 4 riksdaler riksmynt.
Spe’ciesköp, köp av visst bestämt
gods. — Motsats: generiskt köp (se
d. o.).
Speciell’, se Special-.
Speciell privaträtt, den del av
privaträtten som berör vissa speciella
rättsområden och som gjorts till föremål
för särskild lagstiftning, såsom
växel- och checkrätt, författarrätt,
patenträtt, sjörätt m. m.
Specifice’ra, ange i detalj.
Specifi’k, särskild, utmärkande.
Specifikatio’n, angivande i detalj. —
1. Noggrann uppgift eller
förteckning. — 2. Inom juridiken:
skapande av något nytt genom bearbetning
av material, som tillhör annan.
Äganderätten till det förfärdigade
avgöres av värdeförhållandet
mellan materialet och det nedlagda
arbetet.
Specifi’kt motstånd, materialkonstant,
som utgör omvändningen till den
elektriska ledningsförmågan hos ett
ämne. S. anges vanligen i ohm per
meter för en tråd med 1 mm2
tvärsektion.
Specifikt värme, den värmemängd som
åtgår för 1 grads uppvärmning av
en viktsenhet av ett ämne. Räknas
vanligen i kcal/kg °C, 3756.
Specifi’k vikt, förhållandet mellan
vik
ten av en volymenhet av ett ämne
och samma volymenhet vatten vid
+ 4° C. Benämnes även täthet.
Specifi’k volym, volymen av en
viktenhet av ett ämne. — S. är
inverterade värdet av specifika vikten.
Spec’imen, lat., lärdomsprov. —
Spe-cimine’ra, avge lärdomsprov.
Spectator [spektei’ta], The S. (eng.,
betraktaren). 1. Engelsk moralisk
veckotidskrift, utgiven 1711—12 och
1714 av J. Addison och R. Steele. —
2. Engelsk politisk och kulturell
veckotidskrift, grundad 1828.
Spec’ulum vi’tae, lat., livsspegel,
sedeskildring.
Speditio’n (lat. expedi’re,
åvägabringa), avsändande och
mottagande av gods m. m. för annans
räkning. — Speditör’, person som
yrkesmässigt bedriver S.
von Spee [sjpe], Maximilian (1861—
1914), greve, tysk amiral, vid
världskrigets utbrott 1914 chef för
kryssareskadern i Stilla havet. Omkom
i slaget vid Falklandsöarna,
besegrad av en överlägsen engelsk
eskader.
Speedway [spi’doej], eng.,
motorcykeltävling på jordbanor med
specialmaskiner på ej doserade rundbanor,
2365 B, 2266.
Speer, Albert (f. 1905), tysk arkitekt,
det nationalsocialistiska Tysklands
dominerande arkitekt. Uppförde
bl. a. Rikskansliet. Riksminister
1942 och under kriget
generalfull-mäktig för krigsproduktionen. Ställd
inför rätta som krigsförbrytare
inför domstolen i Nürnberg och dömd
till 20 års fängelse 1946, — 2551 B.
Spegel (lat. spec’ere, se), benämning
på en yta, som mer eller mindre
fullständigt återkastar ljus utan
att detta blir diffust. Sfäriska eller
paraboliska speglar användas i
många fysiska instrument, t. ex.
strålkastare och spegelteleskop.
Spegel, Haquin (1645—1714),
kyrkomän, biskop i Skara 1685—91, i
Linköping 1691—1711, ärkebiskop 1711.
S. var en av den karolinska tidens
främsta psalmdiktare och intog en
ledande roll i det kyrkliga livet,
främst vid utarbetande av 1686 års
kyrkolag, ny katekes (s. å.) och
1695 års psalmbok. Han har
dessutom författat skapelseeposet Guds
verk och vila (1685) samt utgivit
ordboken Glossarium sveogothicum
(1712), 2750, 3309.
Spegel järn, detsamma som
manganjärn. Se Ferrolegeringar.
Spegelteleskop, astronomiskt
reflektorinstrument. I stället för objektivlins
användes här en stor, parabolisk
spegel med stor brännvidd.
Världens största S. finnes uppställt i
Mount Palomarobservatoriet i
Cali-fornien. Det har en spegeldiameter
av 5 meter, 183 B, 1990 B, 2477.
Speier, se Speyer.
Speiskobolt, smaltin, koboltarsenik,
vittgrått mineral. Viktig
koboltmalm.
Speke [spik], John Hanning (1827—
64), engelsk forskningsresande.
Upptäckte 1857—58 Tanganyika
ochVic-toriasjön och 1860—63 Nilens källor.
Spekeröd, församling i Stenungsunds
kommun i Göteborgs och Bohus län,
753 inv. 1954.
Spektakel (lat. specta’culum, anblick),
i äldre språkbruk skådespel,
teaterföreställning. — Numera obehaglig
händelse, oväsen, bråk o. dyl.
SpektraTanaly’s, metoden att
bestämma de grundämnen som ingå i en
kemisk förening genom
undersökning av dess spektrum. Kan genom
studier av spektrallinj ernas
intensitet även ge kvantitativa resultat.
4845
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
