Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Spjutrockor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPJUTROCKOR
SPRIDNINGSBIOLOGI
gaste i antikens tävlingar. Spjutet
skall för män väga 800 g och vara
260 cm långt, för kvinnor 600 g
respektive 220 cm. Världsrekorden äro,
för män C. Held, USA, 81,75 m, för
damer N. Konjaeva, Sovjet, 55,48,
svenska rekord K. Fredriksson 76,74
resp. I. Almqvist 48,33, — 111, 1212,
3069 B.
Spjutrockor, stingrockor, Trygo’nidae,
familj med vid nosen
sammanlöpande bröstfenor och stjärt med en
lång, sågtandad torn. Sällsynt vid
västkusten är Try’gon (Dasy’atis)
pastina’ca, längd 14 dm, som med
stjärttaggen kan tillfoga farliga sår.
Spjutstorp, församling i Onslunda
kommun i s.ö. Skåne, Kristianstads
län, 677 inv. 1954.
Spjälkning eller spaltning,
sönderdel-ning av kemiska föreningar i deras
enkla beståndsdelar.
Spleen [splin], eng., svårmod,
livs-leda; psykisk och fysisk
övermättnad.
Splendi’d (lat. splen’didus), lysande,
präktig.
Splen’did isolation [aisalei’sjan], eng.,
»lysande avskildhet», syftar på
Storbritanniens isoleringspolitik
gentemot kontinenten under senare
delen av 1800-talet.
Splint. 1. Den yttre, savrika delen
av ett träds ved, i vilken levande
celler förekomma. — 2.
Sönderskjutna delar av fartyg.
Splintborrar, se Barkborrar.
Split, ital. Spa’lato, viktigaste
hamnstaden i v. Jugoslavien, i mellersta
Dalmatien. 75 377 inv. 1953. Har
uppstått i och kring kejsar
Diokle-tianus’ omkring 300 e. Kr. uppförda
palats, i vars byggnader nu mer än
3 000 personer bo. Cement- och
kemisk industri, tillverkning av likör.
Arkeologiskt museum.
Split’kein (eng. splitcane, dvs.
uppskuren bambu), ett redskap e. d., som
tillverkats av på längden sågat
virke eller faner, som därpå
hoplimmats. Av splitkein, som blir mycket
motståndskraftigt, göres bl. a.
skidor, stavar, fiskespön m. m.
Splitsa, förena två tåg genom
inbördes hopflätning av deras ändar.
Härtill användes en spetsig jämten,
märlspik.
Splitterfritt glas, av den franske
kemisten E. Benedictus 1903 gjord
uppfinning, varigenom ett
celluloid-skikt inlimmades mellan två
glasskivor för att kvarhålla bitarna, om
glaset går sönder. — S. är även
benämningen på genomskinliga
konstmassor, som cellon och och
plexi-glas, samt på härdat glas, som vid
krossning sönderdelas i
grynliknan-de partiklar utan skärande verkan.
Spljet, serbiska namnet på Split.
Spohr, Ludwig eller Louis (1784—
1859), tysk tonsättare cch violinist,
från 1822 hovkapellmästare i Kassel.
S. var en av romantikens
förgrundsgestalter, men av hans ca 150 verk
(symfonier, oratorier, tio operor etc.)
ha endast violinkonserterna förmått
leva till våra dagar.
Spokane [spåokän’], stad i staten
Washington, n.v. USA, vid floden S.,
en biflod till Columbiafloden. 161 721
inv. 1950. Stor vetehandel. Kvarnar,
slakterier, möbelfabriker,
pappersbruk. Viktig järnvägsknut. Flygfält.
Spolie’ra (lat. spol’ia, byte), förstöra.
Spondé, versfot bestående av två långa
stavelser (–––-). I antik vers er-
satte S. ibland en två- eller
tre-stavig versfot.
Spondyli’t, inflammation i
ryggkotorna som kan ge upphov åt
puckelrygg. Ofta av tuberkulos natur.
Spong, Berit (f. 5/2 1895),
författa
rinna, gift med rektor B. Malmrot
1925. Har utgivit dikter, noveller
och romaner, ofta från hembygden,
östgötaslätten. Bland hennes
arbeten märkas diktsamlingen Högsal
och örtagård (1924), romanen Spelet
på Härnevi (1938) samt
romantrilogin Nävervisan (1942), Svarta
tavlan (1946) och Sjövinkel (1949), den
sistnämnda anknytande till en strid
om makens rektorat i Strängnäs.
Spong’ier, svampdjur, 3305.
Sponta’n (lat. sponta’neus, frivillig),
fri, av egen drift, av sig själv,
plötslig. — Spontan(e)ite’t,
omedelbarhet, impulsivitet.
Spontfni, Gasparo (1774—1851),
italiensk operakompositör, som i Paris
och Berlin hade kortvarig framgång
med sina till stor del på yttre
effekter anlagda operor, Vestalen o. a.,
1824.
Spoon, golfklubba av trä för
halvlånga slag.
Spor, encellig, vegetativ
föröknings-kropp hos kryptogamerna, vilken
frigöres från moderväxten och
utvecklas till en ny individ. S. bildas
antingen genom celldelning i det
inre av celler (s. k. fri
cellbildning) såsom hos
sporsäcksvampar-na, eller genom knoppning och
av-snörning, såsom hos
basidsvampar-na, 2593 B, 3298 B.
Spora’derna, »De spridda öarna»,
grekisk ögrupp i Egeiska havet.
Delad i Norra S., n.ö. om Eubea och
omfattande bl. a. Skiathos, Skopelos
och Skyros, samt Södra S., utanför
Mindre Asiens v. kust och
omfattande Kios, Samos och Ikaria m. fl.
Spora’disk (grek, sporadikos’),
enstaka, tillfälligt förekommande.
Sporofy’t, den sporalstrande
generationen hos ormbunksväxter och
mossor. Den könliga generationen kallas
gamofyt.
Sporozo’er, spordjur, traditionellt en
klass av parasitiska urdjur, som
alstra talrika
fortplantningskrop-par, sporer. Hit höra en leverparasit
hos människan och malariaparasiten.
Sporre. 1. Vid en ryttares häl fästad
bygel med pik, avsedd att öka
skänkelns verkan. — 2. Inom
botaniken: honungsgömmet hos vissa
blommor, såsom violer, orkidéer
m. fl. Även benämning på vissa
korta skott som utbildar blommor
och frukt, fruktsporre. — 3. Inom
zoologin: tappformigt utskott av
för-hornade epitelceller på tarsens
insida hos hanar av vissa hönsfåglar,
t. ex. fasaner, kalkoner och höns.
Sporsäcksvampar, se Askomyceter.
Sport, engelskt uttryck,
ursprungligen för nöje, tidsfördriv etc., på
svenska sammanfattande benämning
på kroppsövningar (dock ej
gymnastik).
Sporthjärta, hj ärtförstoring, särskilt
hos idrottsmän i samband med
träning för krävande idrott.
Hjärtförstoringen är i regel hjärtats
normala anpassning på det ökade krav,
som ställes på organismen vid
utövandet av sport. Vid upphörandet
av träning m. m. återtar i regel
hjärtat sin normala storlek. I vissa
fall kan hj ärtförstoringen bero på
en verklig hj ärtutvidgning, som kan
leda till svårartade
sjukdomstillstånd.
Sport’ler (lat. spor’tula, gåva),
ekonomisk ersättning som
statstjänsteman uppbär för utförande av vissa
uppdrag inom tjänsten. S.-systemet,
som tidigare spelade en viktig roll
för tjänstemännens avlöning, är på
avskrivning i Sverige.
Sportpalatset, inomhusbad i
Stockholm. en av Europas förnämsta
inomhusbanor för simtävlingar. Har
en 50 m lång bassäng. Arkitekt J.
Adrian. S. blev färdigt 1934.
Sportsmanship [spå’tsmansjip], eng.,
sportsmannaanda, förmåga till
erkännande åt den som besegrat en
själv, 1700.
Sporväxter, detsamma som
kryptogamer.
Spottkörtlar, körtlar som producera
saliv eller munspott. Man särskiljer
tre par stora spottkörtlar
(öronspott, underkäksspott- och
under-tungspottkörtlarna) samt ett flertal
mindre i munslemhinnan.
Spottorm, Na’ja nigricolTis, en
glasögonorm, som uppges spotta gift mot
angriparen. Förekommer i Afrika
s. om Sahara, 2590.
Spottsten, stenbildning i
spottkörtlar-nas utförselgångar, som ibland kan
medföra svåra smärtor i körtlarna
och ansvällning av dem.
Spottstritar, Cercop’idae, små,
hoppande skinnbaggar, vilkas larver
omge sig med s. k. grodspott.
Spovar, släktet Nume’nius av
snäpp-fåglama, smärta vadarfåglar med
långa ben och lång, böjd näbb. —
Storspoven, N. arqua’tus, är vanlig
i Sverige och småspoven, N.
phae’o-pus, finns på myrarna i övre
Norrlands skogstrakter. Båda äro
spräckliga i brunt, grått och vitt, 1273.
S. P. P., förkortning för Svenska
Personal-Pensionskassan, 1346.
S. P. Q. R., förkortning för Sena’tus
Populus’que Roma’nus, romerska
senaten och folket.
Spränger, Edvard (f. 1882), tysk
pedagog och filosof, prof, i Leipzig
1912, i Berlin 1919 och i Tübingen
1946. S. företräder en spekulativ
och samtidigt praktisk
kulturvetenskaplig psykologi, som bl. a. lett till
hans indelning av människorna i
sex olika former av intressetyper.
Hans bok Ungdomsårens psykologi
(sv. ö. 1927) vann på sin tid stor
popularitet.
Spray [sprei], eng., stänkapparat,
apparat för finfördelning av vätska,
t. ex. för behandling av luftvägarna.
— En liknande apparat för
eau-de-cologne etc. kallas rafraichisseur.
Spree [sjpre’], flod i n. Tyskland,
biflod till Elbes biflod Havel,
genomflyter Berlin. 403 km lång,
flodområde 10 000 km2. Viktig trafikled
med kanalen bl. a. till Oder, 3559 K.
Spreewald [sjpre’valt], huvudsakligen
skogbeväxt sumpmark 80 km s.ö. om
Berlin, ö. Tyskland, kring Spree,
som här bildar talrika flodarmar. I
s.ö. S. bo ännu en del vendiska
sorber.
Sprengel, David (1880—1941), kritiker
och översättare. Utgav flera utmärkt
kommenterade översättningar, bl. a.
av Rousseaus bekännelser. Gift 1921
med Agnes von Krusenstjerna.
1. Sprengtporten, Jakob Magnus (1727
—86), friherre, politiker, tillhörde
hattpartiet, stiftade klubben
Svenska botten och var en av
Gustav III:s främsta medhjälpare vid
förberedelserna till statsvälvningen
1772 men bröt sedermera med
konungen.
2. Sprengtporten, Göran Magnus (1740
—1819), halvbror till Jakob Magnus
S., greve, militär, politiker. Bistod
brodern vid revolutionen 1772, inlät
sig senare på stämplingar för att
lösrycka Finland från Sverige,
tjänstgjorde som mellanhand mellan
ryska regeringen och Anj alamännen.
1808 uppgjorde S. ryska
fälttågspla-nen och var en kort tid
generalguvernör i Finland.
Spridningsbiologi, en gren av
växt-biologin, grundad av Linné. Frukter
och frön äro av naturen utrustade
med hjälpmedel för spridning med
4848
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
