Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Springare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPRINGARE
SPÄCK
vinden, vattnet eller olika slags
djur. Stundom finnas mekaniska
ut-kastningsanordningar. — S. har
betydelse för växtgeografin.
Springare, se Delfiner.
Springbock, Antidor’cas marsupia’lis,
medelstor antilop med tämligen lång
svans och ringlade horn, bildande
en lyra. Har brun översida, vitt
huvud och vit undersida. Rör sig i
graciöst trav, avbrutet av höga och
långa hopp. Förekommer i Kalaharis
omgivningar, tidigare i hela
Sydafrika.
Springfield [spring’fild]. 1. Stad i v.
Massachusetts, n.ö. USA vid
Connecticut River. 162 399 inv. 1950.
Industri (bl. a. automobiler,
skjutvapen och elektriska maskiner). — 2.
Huvudstad i Illinois, USA, 280 km
s.v. om Chicago. 81 628 inv. 1950.
Stenkolsbrytning, mångsidig
industri. — 3. Stad i Ohio, 100 km n.ö.
om Cincinnati. 78 508 inv. 1950.
Tillverkning av jordbruksredskap. — 4.
Stad i s.v. Missouri, på
Ozarkpla-tån. 66 731 inv. 1950. Tillverkning av
järnvägsvagnar. Spannmålshandel.
Springflod, högsta tid vattensstånd.
Inträffar vid full- och nymåne,
beroende på att attraktionskrafterna
från solen och månen då samverka
på tidvattenvågen, 3476.
Springhöns, Turni’cidae, en familj
med 27 arter vaktelliknande
hönsfåglar i Gamla världen. I Sydeuropa
förekommer springhönan, Tur’nix
sylva’tica.
Springkorn, vildbalsamin, Impat’iens
noTi tan’gere, ört av flocken
balsaminväxter med stor, svavelgul,
sporrbärande blomkrona. Frukten
springer elastiskt upp vid beröring.
Springmask, Oxyu’ris vermicula’ris,
in-älvsparasit hos människan, en ca
4—10 mm lång trådmask, som kan
förekomma i tarmkanalen,
företrädesvis hos barn. Medför klåda, i
synnerhet nattetid, då honorna
vandra ut genom stolgången för att
lägga sina ägg. Genom rivning och
förnyad infektion via munnen
vid-makthålles maskbeståndet, 2271.
Springnäbbmöss, snabelmöss,
Macros-celi’didae, afrikansk
insektätarfa-milj, som omfattar små djur med
långa bakben, kort kropp, lång
spetsig snabellik nos och stora ögon
och öron. Hit hör bl. a.
elefant-näbbmusen, MacrosceTides
probosci’-deus, längd 25 cm, varav svans
11 cm, från Kaplandet.
Springråttor, JacuMdae, en familj av
gnagarnas ordning, utmärkt bl. a.
genom stora ögon och öron, mycket
långa bakben och lång svans. De
mest karakteristiska arterna äro
hemmahörande i Afrika och Asien.
Enda svenska arten är Buskmusen.
SprinkTer (eng. sprinkle, stänka), en
i form av ett vattenrörnät utbildad
brandskyddsanordning. Rörnätet är
försett med på lämpliga avstånd
an-bragta s. k. sprinklerhuvuden, med
utströmningsöppningar, vilka
normalt hållas tätade med proppar.
Dessa äro försedda med ett
lödställe eller med en vätskefylld
spräng-kapsel. Vid upphettning frigöres
propparna så att vattnet strömmar
ut i lokalen. Samtidigt träder en
larmapparat i funktion.
Sprinter, eng., kortdistanslöpare. —
Sprinterlopp, kortdistanslopp, 1204.
Sprisegel, 4-kantsegel vars övre fria
hörn hålles utspänt med en
diagonalt gående klen sträva av trä (spri),
vilken med sin nedre ända utgår
från masten, 2972.
Sprit (av lat. spir’itus, ande),
benämning på utspädd etylalkohol, avsedd
för förtäring eller teknisk
användning. Jfr Alkohol, 47, 1916.
Spritduplikator, en dupliceringsapparat
vid vilken man som original
använder ett (blankt) papper, på vars
baksida en bakvänd skrift
åstadkommits medelst ett
anilinfärgspap-per. Originalet fuktas i duplikatorn
med t. ex. blåsprit och kan
därigenom ge ett 50-tal läsbara avtryck
på annat blankt papper.
Spritärter, sådana former av Pis’um
sati’vum, av vilka endast fröna
användas, 1477 B.
Sproge, församling i Klintehamns
kommun på s.v. Gotland, Gotlands
län, 237 inv. 1954, med senromansk
kyrka från början av 1200-talet.
Sprue, tropisk tarmsjukdom.
Utmär-kes av kraftiga diarréer
omväxlande med förstoppning samt stark
av-magring och blodbrist.
Sprutfisk, Toxo’tes jacula’tor, liten
indisk benfisk, som fångar insekter
genom att spruta vattendroppar på
dem, så att de falla ned i vattnet.
Språkcentra, delar av hjärnan för
språkets funktioner, hos högerhänta
på vänster sida, hos vänsterhänta på
höger sida. I de senso’riska
språkcentra äro minnen av språkljud och
språktecken avlagrade, i de
moto’-riska regleras tal- och skrivrörelser.
Språkfilosofi, vetenskapen om
språkets väsen och liv.
Språkforskning, se Språkvetenskap.
Språkgeografi, vetenskapen om
språkföreteelsernas geografiska
utbredning.
Språklära, grammatik, systematisk
framställning av ett språk. Indelas
vanligen i ljudlära, formlära och
syntax.
Språkvetenskap, språkforskning, det
historiska studiet av enskilda
språkföreteelsers art och sammanhang.
Man skiljer ibland mellan
deskriptiv (som studerar ett visst,
begränsat skede i utvecklingen) och
historisk S., 3200.
Språkö, mindre språkområde, som
omges av område med annat språk.
Språngbenet, ett ben i fotroten, vilket
med en rullformig ledyta ledar mot
underbenet.
Sprängbomb, flygbomb med
sprängladdning av t. ex. trotyl och försedd
med tjocka väggar av stålgjutgods.
Bomben kreverar vid eller före
nedslaget, varvid ett stort antal
sprängstycken uppstår.
Spränggelatin eller gummidynamit, ett
av A. Nobel uppfunnet sprängämne.
Spränggranat, explosiv
artilleriprojektil, avsedd för verkan mot
befästningar och/eller levande mål. S.
briserar vid anslag eller på önskad
plats i projektilbanan genom ett
särskilt tändmedel, s. k. rör, 160 B.
Spränglista, vid val lista på andra
kandidater (sprängkandidater) än
dem som partiernas officiella lista
upptar.
Sprängämnen, explosiva ämnen, som
användas för sprängning och för
militära ändamål. Verkan av S. beror
på en mycket snabb kemisk
reaktion, vid vilken utvecklas stora
gas-och värmemängder, varigenom ett
högt tryck hastigt uppnås, som
utövar den önskade sprängverkan. S.
utgöras antingen av enhetliga
ämnen eller blandningar av flera
ämnen. Enhetliga S. bestå oftast av
organiska nitroföreningar eller
sal-petersyraestrar, såsom trotyl,
pikrin-syra och hexyl respektive
glyceryl-nitrat, cellulosanitrat och
pentaery-troltetranitrat. Blandade S.
innehålla brännbara ämnen, t. ex. kol,
sågspån eller kolväten, och ett
kraftigt oxidationsmedel, t. ex.
kalium-och ammoninumnitrat,
ammonium-klorat eller -perklorat, 3203 B.
Sprängämnesinspektionen, under
Kommerskollegium lydande institution
som sakkunnigt biträder
myndigheternas övervakning av explosiva
och eldfarliga varors tillverkning
och förvaring. S. utgöres av en
sprängämnesinspektör, en förste
byråingenjör, en avdelningschef, som
förestår en till S. hörande
militäravdelning, m. fl., 2571.
Sprängört, Cicu’ta viro’sa, familjen
flockväxter, 5—12 dm hög ört med
tjock, ledad jordstam, vassågade,
smalt lansettlika bladflikar och
uppblåsta bladskaft. Grunt vatten och
sumpiga ställen Skåne—Norrland.
Giftig.
Sprätt, benämning på mansperson som
lägger överdriven vikt på kläder
och utseende.
Spurgeon [spa djan], Charles Haddon
(1834—92), berömd engelsk
baptistpredikant som till Metropolitan
Ta-bernacle i London samlade
oerhörda åhörarskaror.
Spu’tum, lat., upphostning.
Spyflugor, Calliph’ora, släkte bland
parasitflugorna, längd 15 mm,
svarta, med stålblå, glänsande bakkropp.
Två allmänna, nästan lika arter.
Äggen läggas på kött och fisk, där
de hastigt kläckas. De 1 cm långa
larverna kallas köttmaskar. Dessa
kunna även utvecklas i människans
tarmkanal och förorsaka besvär.
Spygatt’ (holl. spiegat), avloppshål
varigenom vatten avrinner från
far-tygsdäck eller från fartygets inre.
Spånadslin har lång stjälk och stor
tågaavkastnnig men relativt låg
fröavkastning.
Spånga, församling i Stockholm, 30 384
inv. 1954, därav 27 321 i Spånga
kyrkobokföringsdistrikt och 3163 i
Hässelby kyrkobokföringsdistrikt.
Spångberg, Valfrid (1871—1946),
tidningsman, liberal politiker, redaktör
för Aftontidningen 1909—12, utgav
en biografi över S. A. Hedin och var
initiativtagare till Svenska
journalistföreningen 1901.
Spånt, spont. 1. En från en brädas
kant framskjutande list, som
passar in i en annan brädas not. — 2.
Förk. för spåntvägg (spontvägg),
dvs. en inklädnad till ett
jordschakt, vartill användes antingen
mot varandra tätande järnspånt
eller plankor (vanl. utan spåntning).
Spårljus, en anordning på
ammunition, som gör projektilen synlig
bakifrån som en kraftigt lysande
punkt. En tät följd av projektiler
(t. ex. från en kulspruta eller
automatkanon) tycks sålunda bilda en
ljusstrimma i luften. Kulbanan kan
med hjälp därav direkt riktas mot
målet.
Spårvidd, vid järnvägar, avståndet
mellan skensträngarnas innerflanker
(på raksträckor). Normalspårvidden
utgör i de flesta länder (undantag
bl. a. Sovjetunionen, Spanien,
Australien, Indien) 1 435 mm.
Spårväg, skenor i väg eller gata för
framförande av spårvagnar. De
första spårvagnarna drogos med häst
(i New York 1852, i Stockholm
1877), senare med ångyagnar eller
olika slag av motordrivna fordon.
De första svenska elektriska
spårvagnarna infördes i Stockholm 1901,
— 3502.
Spårämnen, spårelement,
mikroelement är grundämnen som växter
och djur endast behöver mycket
små mängder av. Till dessa
räknas järn, koppar, kobolt, jod, bor,
molybden m. fl.
Späck, den tjocka, mestadels av
fettvävnad bestående
underhudsvävna-den hos svin, sälar, valar m. fl.
djur.
4849
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
