Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sten-Pelle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STEN-PELLE
STERNE, LAURENCE
Sten-Pelle, se Pettersson, Sten.
Stenqvist, Harry (f. 25/12 1893),
cyklist. Vann landsvägsloppet vid OS
1920. Sveriges enda cykelseger i
olympisk tävling. Har även
vunnit 3 SM individuellt.
Stensalt, se Natriumklorid.
Ste’nsele, kommun i s. Lappland,
Västerbottens län, 7 432 inv. 1954,
därav 663 i Stensele
municipalsam-hälle vid Ume älv, 5 km nedanför
utloppet ur Storuman, samt 1287
i Storumans municipalsamhälle,
2135 K.
Stensimpa, se Simpsläktet.
Stensiö, Erik (f. 2/10 1891),
paleonto-log, professor vid Riksmuseum. Har
utfört banbrytande arbeten i fråga
om de fossila fiskarnas anatomi.
Stenskvätta, Saxic’ola oenan’the,
familjen trastfåglar, längd 15 cm,
ovan askgrå, under vit, svarta
vingar, svart band genom ögat, gump
vit. Lever av insekter. Bo i
sten-rös och stenmurar. Allmän i
öppen och stenbunden mark i hela
landet, 1272 B, färgpl. vid art.
Fåglar.
Stensopp, se Rörsoppar, 3301 B.
Stenstil, korthuggen, ordknapp stil,
använt i inskrifter, därav namnet.
Inom boktryckarkonsten innebär S.
ett typsnitt av groteskkaraktär.
Stenstorp, kommun i n.ö.
Västergötland, Skaraborgs län, 3 709 inv. 1954,
därav 1 053 i Stenstorps
municipalsamhälle, 15 km n.ö. om Falköping,
järnvägsknut, exportslakteri.
Kommunen bildad 1952 genom
sammanslagning av Borgunda, Brunnhem,
Dala, Håkantorp, Högstena,
Segerstad, Stenstorp, Södra Kyrketorp
och Valtorp, 2773 K.
Stenstötning, urgammal idrottsgren
med stenar av olika vikt. Vid OS
1906 tävlades med en sten på 6,35
kg, vid sparsamt arrangerade
nutida tävlingar (företrädesvis i
Centraleuropa) brukar stenen väga 15
kg.
Stensättning, förhistoriskt
minnesmärke av i kretsar eller rader lagda
eller resta stenar, vanligen kring
gravar eller gravfält. I Sverige
förekomma S. i form av domarringar,
skeppssättningar och labyrinter.
Stensöta, Polypod’ium vulga’re,
familjen ormbunkar. Har vågrät
jordstam med strödda blad,
bladskaft utan hinnaktiga fjäll,
bladskiva långsträckt, parflikig med
hela flikar, övervintrande. Allmän
på klippor och stenar upp till
trädgränsen, 2592 B.
Sten’tor, hjälte i Iliaden med en
stämma som var jämngod med
femtio andra mäns. Därav
stentors-stämma, 3599 B.
Stentryck. 1. Kinesiskt stentryck
utfört från graverade stenplattor. 2.
Tryck från sten på vilken med fet
färg en bild anbragts. Jfr Litografi.
Beteckningen stentryck utsträcks
numera ofta att gälla allt tryck
utfört i stentryckpress även om det
är utfört från metallplåtar.
Stenum, församling i Valle kommun
i n. Västergötland, Skaraborgs län,
338 inv. 1954.
Stenungsund, kommun i Göteborgs
och Bohus län. 4 595 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning av
Norum, Spekeröd, Ucklum och
öds-mål. I kommunen ligger
Stenung-sunds förutvarande
municipalsamhälle, som tillsammans med
Ste-nungsön utgör en stor badort. 780
inv. 1951.
1. van Stenwinkel, Hans d. ä.
(omkring 1545—1601), dansk arkitekt
av flamländsk börd, inkallad till
Danmark 1578, en av banbrytarna
för Kristian IV-stilen. Arbetade
bl. a. vid Kronborgs slott och
uppförde Uranienborg och Stjärneborg
för Tyko Brahe på Ven. Även
verksam som fästningsbyggare, bl. a.
i Halmstad och Varberg, 668.
2. van Stenwinkel, Hans d. y. (1587
—1639), son till Hans S. d. ä.,
dansk arkitekt, kunglig
riksbygg-mästare, den främste företrädaren
för Kristian IV-stilen. Uppförde
bl. a. Börsen i Köpenhamn, delar
av Frederiksborg och var möjligen
även verksam vid
Trefaldighetskyr-kan i Kristianstad.
Stenåldern, den förhistoriska tidens
äldsta skede, då redskap och vapen
huvudsakligen tillverkades av sten.
S. indelas i paleolitisk tid, äldre
stenåldern, och neolitisk tid, yngre
stenåldern. Det äldre skedet
omfattar tiden före och under sista
nedisningen samt dess slutfas och
kännetecknas av oslipade verktyg.
Den neolitiska tiden kännetecknas
av slipade flintföremål, lerkärl och
i vissa områden av fast bosättning
och torde i Europa ha varat från
4:e till 2:a årtusendet f. Kr., i
Norden till omkring 1500 f. Kr. då den
avlöstes av bronsåldern. I Mindre
Asien och Medelhavsländerna
upphör yngre stenåldern redan omkring
3000 f. Kr. Vissa primitiva folk
står ännu kvar på
stenålderskultu-rens stadium, 1097 B, 3243 B.
Stenåldershavet, detsamma som
Lito-rinahavet.
Stenåsa, församling i Mörbylånga
kommun på s.ö. Öland, Kalmar län,
414 inv. 1954.
Stephens [sti’vans], George (1813—95),
engelsk språk- och fornforskare.
Levde 1834—51 i Sverige och
därefter till sin död i Köpenhamn.
Utgav en mängd fornsvenska
handskrifter och ett stort verk om
skandinaviska och engelska
runinskrifter.
1. Stephenson [sti’vansan], George
(1781—1848), engelsk ingenjör,
lokomotivkonstruktör. Anläde
världens första järnväg mellan
Stockton och Darlington 1822—25 och var
det moderna jämvägsväsendets och
järnvägsbyggnadsteknikens
egentlige grundläggare, 1905.
2. Stephenson, Robert (1803—59), son
till George S., engelsk
lokomotivkonstruktör och framstående
järnvägs- och brobyggare, 3535.
Steppa (eng. step, steg), dansa med
smällande skosulor.
Sterbhus, se Dödsbo.
Stereoautogra’f (grek, stereos’, hård,
och grafei’n, skriva), optisk apparat
med vars tillhjälp man ur vertikalt
tagna stereoskopbilder av terrängen
kan konstruera en reliefkarta.
Stereofotogrammetri’, se
Fotogram-metri.
Stereoisomeri’ säges föreligga då två
kemiska föreningar ha identiskt
samma kemiska byggnad, men
atomernas inbördes läge i rummet är
olika.
Stereokamera, se Fotogrammetri.
Stereokemi’, den del av kemin, som
behandlar atomernas lagring i
rymden inom molekylen.
Stereokomparator (lat. compara’re,
jämföra), stereoskop med
mätan-ordningar. Användes vid noggrann
mätning av ett bildpar.
Stereometri’ (grek. met’ron, mått),
rymdgeometri, det område av den
geometriska matematiken, som
handlar om beräkning av kroppars
volym, mantelytor, tyngdpunkt,
kantvinklar osv.
Stereosko’p (grek. skopei’n, se),
anordning för tredimensionellt seende
genom användning av två samtidigt
från två närbelägna punkter tagna
fotografier. — Stereoskopi’ är läran
om och tekniken vid dylika
upptagningar och bildjämförelser, 1136.
Stereoty’p (grek. typ’os, form),
oföränderlig, enformig.
Stereotypi’, framställning av
tryckformar genom avgjutning i matris.
Matrisen åstadkommes genom att
klichéerna och typsatsen avpressas i
ett plastiskt material, vanligen svagt
fuktat, specialtillverkat papper.
Stereotypen kan gjutas antingen
plan eller halvcylinderformad (för
rotationstryck).
Steri’! (lat. ster’ilis), ofruktbar,
ofruktsam, torr, tom; andefattig;
fri från mikroorganismer, t. ex.
steril kompress. — Sterilise’ra, göra
steril. — Sterilite’t, frihet från
levande organismer; ofruksamhet.
Sterilise’ring, sterilisatio’n. 1. Åtgärd,
varigenom ett föremål befrias från
alla mikroorganismer. Jfr
Pasteu-risering. — 2. Upphävande av
fortplantningsförmågan får enligt lag
23 maj 1941 med medicinalstyrelsens
tillstånd företagas å person, som är
behäftad med sinnesslöhet,
sinnessjukdom eller svårt lyte eller för
ett asocialt levnadssätt. Samtycke
av personen erfordras, där ej
giltigt sådant är omöjligt på grund av
rubbad själsverksamhet, 2801.
Sterisol [-å’l], detsamma som
klora-min.
1. Sterky, Fredrik (1860—1900),
förgrundsfigur inom arbetarrörelsen,
journalist, Landsorganisationens
förste ordförande, 127.
2. Sterky, Håkan (f. 7/4 1900),
elektrotekniker, professor i telegrafi och
telefoni vid Tekniska högskolan
1939—42, dess prorektor 1942.
Generaldirektör och chef för
Telegrafverket sedan 1942. S. har bl. a.
gjort undersökningar rörande
elektriska filter.
Sterlett’ Acipen’ser ruthe’nus, en art
av störfiskama, längd 1 m. Lever
i Svarta och Kaspiska haven och i
där utmynnande floder. Av dess rom
beredes kaviar.
Sterling [staTing] eng., tilläggsord till
det engelska pound. Ursprungligen
benämning på en penny med
fullvärdigt silverinnehåll av vilka 240
stycken utgjorde 1 »pund sterling».
Stern [stan], Isaac (f. 1920),
amerikansk violinist av rysk börd, som
snabbt vunnit stora framgångar på
internationella turnéer (USA,
Australien, Europa; Sverige f.f.g.
1948).
Stem [sjtäm], Otto (f. 1888), tysk
fysiker, professor i Hamburg 1923—33
och i Pittsburg, USA, sedan 1933.
1944 erhöll S. 1943 års nobelpris i
fysik för sina bestämningar av
protonens och deutonens magnetiska
moment.
Stern [sjtäm], William (1871—1938),
tysk psykolog, prof, i Hamburg 1916
—33, därefter vid Duke University,
Durhamn, USA. S. var en av sin
tids ledande psykologer och spände
över ett synnerligen omfattande
forskningsområde. Han är
banbry-tare för barnpsykologi,
kriminalpsykologi och differentiell
psykologi. Han utformade en speciell
per-sonalistisk psykologi, där han
betonade människans upplevande av
omvärlden som psykologisk enhet.
StemaTpunktion, klinisk
undersökningsmetod för undersökning av
den röda benmärgen. Viktig metod
för diagnos av vissa
blodsjukdomar.
Steme [stan], Laurence (1713—68),
engelsk författare, den mest
utpräg
4858
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
