Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stormpionjärer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STORMPIONJÄRER
STRAFFÖRELÄGGANDE
tare, ursprungligen skådespelare.
S:s teckningar i pressen, bl. a.
Ber-lingske Tidende, och i album
präglas av en starkt personlig paradoxal
filosofi.
Stormpionjärer, fältarbetstrupp med
uppgift bl. a. att utföra minröjning
samt hinder- och värnförstöring vid
stormning.
Stormsegel, grova och små segel för
användning i hårt väder, speciellt
då fartyget måste ligga bi (dvs. gått
upp snett mot vinden).
Stormsvalor, Hydrobati’nae, av
familjen stormfåglar. Stormsvalan
(Hyd-roba’tes pelag’icus) är en 15 cm
lång brunsvart fågel, utmärkt
simmare och flygare, fångar födan i
flykten från havsytan. Förekommer
i Nordatlanten och Medelhavet och
har även anträffats i Sverige, 1276.
Stormufti, muhammedanernas högste
religiöse ledare i Turkiet, ämbetet
avskaffades 1924. — Muftin av
Jerusalem kallas ofta S.
Stormvarning utsändes från Statens
meteorologisk-hydrografiska
institut bl. a. i radio. Runt kusten ha
dessutom funnits en mängd
stationer, som ange den väntade stormen
genom särskilda signaler. Denna
optiska signaleringstjänst indrogs
1951, — 3717.
Stormästare, högste ledaren av ett
ordenssällskap. — Titel för
schackmästare.
Stomorrfors kraftverk, i nedre
Ume-älven, ersätter nuvarande Norrfors,
Klabböle och Baggböle
kraftstationer och utnyttjar dessutom
Sörfor-sen och Umeforsen, varvid den
totalt tillgängliga fallhöjden utgör 75
m. Vattnet ledes till en i berget
nedsprängd kraftstation genom en 2
km lång kanal och återföres till
Umeälven via en 4 km tunnel och
en kanal om 1 km längd. S., som
beräknas vara färdigbyggt 1960,
blir Sveriges största kraftverk,
375 000 kW.
Storofficiant’, titel på de högsta
ämbetsmännen inom vissa ordnar.
Storrum, se Livsrum.
Storryssar, östslaviskt folkslag,
huvuddelen av Sovjetunionens
befolkning, över 100 milj, personer.
Beteckningen S. användes för att skilja
dessa ryssar från lillryssar eller
ukrainare och vitryssar, 3156.
Storsjö, församling i Övre
Ljungada-lens kommun i n. Härjedalen,
Jämtlands län, 667 inv. 1954.
Storsjön. — 1. Sjö i Jämtland,
genom-fluten av Indalsälven. 456 km2, 292
m ö. h., största djup 74 m. Sveriges
till storleken femte insjö. — 2.
Gästriklands största sjö, avrinner genom
Gavleån till Bottenhavet, 74 km2,
62 m ö. h., största djup 4,5 m. —
3. Härjedalens näst största sjö,
ge-nomfluten av Ljungan, 24 km2, 565
m ö. h. — 4. Sjö i n.ö. Hälsingland,
genomfluten av Delångersån. 12 km2,
31 m ö. h., 24 m djup, 1895 B.
Storskarv, se Skarvar.
Storskifte, jorddelning enligt särskilda
1757 utfärdade bestämmelser. S.
innebar att varje gårds ägor skulle
sammanföras i stora lotter.
Avlöstes vid 1800-talets början av
enskiftet, 456, 2128, 2129 B.
Storskrake, se Skrakar, 1272, färgpl.
vid art. Fåglar.
Storslalom, i slutet av 1940-talet
införd tävlingsform på skidor på 1—3
km bana med omkring 300 m
höjdskillnad. Antalet slalomportar är
obetydligt, varför nästan samma
fart kan hållas som i störtlopp. S.
upptogs på programmet för VM 1950,
i OS 1952.
Storspigg, se Spiggsläktet.
Storspov, se Spovar, 3622 B, 3623.
Storstein, Aage (f. 1900), norsk
målare, en av det yngre norska
monumentalmåleriets förgrundsgestalter.
S:s verk, främst fresker i Nya
rådhuset i Oslo, har en kubistiskt
förenklad, stramt arkitektonisk
uppbyggnad med klar, ljus kolorit, 2532.
Stor-Stockholm, innefattar förutom
den administrativa staden Stockholm
även närliggande grannkommuner,
däribland städerna Djursholm,
Lidingö, Sundbyberg, Solna och Nacka.
1 028 696 inv. 1954. Jfr Stad och
Stockholm.
Storstrejk eller generalstrejk, allmän
arbetsnedläggelse som
arbetarpar-tens yttersta kampmedel i en
tillspetsad situation eller som politiskt
påtryckningsmedel. S. förekom i
Sverige 15—17 maj 1902 och 4 aug.—4
sept. 1909, den förra i
rösträttsfrågan, understrykande kravet på
allmän rösträtt, den senare som
motåtgärd mot en av Svenska
arbetsgivareföreningen utfärdad
lockoutförklaring. I den sistnämnda deltogo
290 000 arbetare, vilka i stort sett
ledo nederlag. Sammanlagda
förlusterna för arbetare och arbetsgivare
uppgingo vid S. 1909 till ca 65
milj. kr.
Storströmmen, sundet mellan Själland
och Falster i Danmark, över vilket
den 1938 öppnade, 3 211 m långa
och 26 m höga Storströmsbron nu
leder, 652.
Storströmsbron, se Storströmmen.
Storsäl eller storkobbe, Pho’ca
bar-ba’ta, den största av de arktiska
sälarna, 2—3 m lång, gråfärgad.
Storting, Norges folkrepresentation,
2520.
Stortrapp, se Trappar.
Stortyskar, anhängare av tanken att
förena alla tysktalande till ett enda
rike i motsats till »lilltyskar», som
uteslöto Österrike. Bismarck var
lilltysk, Hitler var stortysk.
Storuman. 1. Insjö i Stensele kommun,
s.v. Lappland, genomfluten av Ume
älv. 163 km2, 349 m ö. h., största
djup 135 m. — 2. Municipalsamhälle
i Stensele kommun, Västerbottens
län, vid s.ö. änden av S. 1287 inv.
1954. Järnvägsknut, 2135 K.
Storvesi’r eller storvisir (arab, wazir,
domare), den västerländska
benämningen på den högste
ämbetsmannen, senare på den ledande
ministern i vissa muhammedanska stater.
Storvik, köping i mellersta
Gästrikland vid v. ändan av Storsjön.
1 953 inv. 1954. Samrealskola.
Järnvägsknut, livlig handel. Blev
köping 1924.
Storvätteshågna, fjälltopp i
nordligaste Dalarna, på Långfjället. 1 204 m
ö. h. Landskapets högsta punkt,
639, 641 K.
Story [stå’ri], eng., historia,
berättelse; handlingen i skådespel, film
etc.
Storängen, villasamhälle i Nacka s.ö.
om Stockholm vid Saltsjöbanan.
Stoss [sjtå’s], Veit (1438—1533), tysk
skulptör, verksam i Krakow 1477—
96, därefter i Nürnberg,
representerar med sin dramatiska livlighet
och uttrycksfullhet övergången från
gotik till renässans. Hans främsta
verk är altarskåpet i Mariakyrkan i
Krakow (1477—89) och träreliefen
Änglahälsningen i S:t Lorenzkyrkan
i Nürnberg (1518), 3552.
Stout [staot], eng., stark, mörk,
engelsk porter.
Strab’on, lat. Strab’o (omkring 63 f.
Kr.—omkring 19 e. Kr.), grekisk
geograf och historiker. Skrev ett
numera förlorat historiskt verk (43
bd) samt ett bevarat geografiskt
verk (17 bd), det främsta i sitt slag
under antiken, 1440.
Strachey [strei’tji], John (f. 1901),
engelsk socialistisk politiker,
livs-medelsminister 1946, krigsminister
1950—51.
Strachey [strei’tji], Lytton (1880—
1932), engelsk författare, berömd i
synnerhet för sina lätt ironiska, i
elegant stil utformade skildringar av
det viktorianska Englands ledande
personligheter, bl. a. Eminent
Vic-torians (1918, sv. ö. i urval 1932)
och Queen Victoria (1921, sv. ö.
s. å.), 844.
Stradiva’ri, Antonio (1648—1737),
italiensk violinbyggare från Cremona,
elev av N. Amati. S., som även
tillverkade violonceller, lutor och
gitarrer, har dock främst vunnit
världsrykte för sina violiner,
utmärkta av en oefterhärmlig tonens
glans och skönhet. En äkta S. är
en sällsynthet och i våra dagar värd
en förmögenhet, 1824.
Straffarbete, det strängaste av våra
frihetsstraff. Ådömes på livstid eller
på viss tid, ej under 2 månader och
ej över 10 år (vid gemensamt straff
upp till 12 år), 2081.
Straffbalken, avdelning i 1734 års lag
med regler för åtal och
straffverkställighet. Upphävdes 1864 med
strafflagens ikraftträdande.
Straffkoloni, område utom Europa
dit brottslingar deporteras, t. ex.
Franska Guayana.
Strafflag, lag som behandlar brott
och deras bestraffande. Den svenska
strafflagen av 1864 har till stora
delar omarbetats, senast 1948, —
1894.
Strafflatitud, se Straffskala.
Strafflöshet. Ifall en brottslig gärning
begåtts av minderårig (under 15 år)
eller av den som på grund av
psykisk abnormitet anses vara
otill-räknelig, är gärningen att betrakta
som strafflös enligt regler i
strafflagen 5: 1 och 5: 5.
Straffmeter utdelades tidigare vid all
tävling i löpning, numera endast vid
löpning i mångkamp efter förnyad
tjuvstart med 1 % av sträckans
längd.
Strafford [sträf’ad], Thomas
Went-worth (1593—1641), earl of S.,
engelsk statsman. Var Karl I:s främste
medhjälpare i kampen för utvidgad
konungamakt. Fängslades av »Långa
parlamentet» och avrättades.
»Förliten eder ej på furstar!», lär S. ha
sagt, då Karl ej vågade begagna sin
vetorätt.
Straffprocess eller brottmålsprocess,
förfarande inför domstol, där
yrkande om ansvar för brottslig
gärning f ramställes. Särskilda regler
gälla om S. till skillnad från
civilprocessen. Bestämmelser i 19—31
kap. rättegångsbalken.
Straffregister föres hos
Fångvårdsstyrelsen över ådömda frihetsstraff,
villkorliga domar ävensom vissa
bötesstraff å 60 dagsböter eller
däröver. Utdrag ur S. lämnas endast
på begäran av åklagare, domstol och
vissa andra myndigheter.
Bestämmelser i lag 17 okt. 1900.
Straffränta eller överränta, den
eventuellt högre ränta som en
försumlig låntagare får betala efter lånets
förfallodag, 3047.
Straffrätt, den del av rätten som
omfattar rättsreglerna om brott och
påföljder därav; även benämning på
den gren av rättsvetenskapen som
behandlar denna rätt.
Straffskala eller strafflatitud, den i
lagen angivna ramen för straffets
utmätande, inom vilken domstolen
med hänsyn till det aktuella
brottets svårhetsgrad m. m. närmare
bestämmer straffet.
Strafföreläggande, summariskt
förfa
4865
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
