Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Strafförvandling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRAFFÖRVANDLING
STRATOSFÄREN
rande vid bagatellartade brott,
varvid allmän åklagare äger för
godkännande förelägga den brottslige
det straff han anser skäligt, högst
20 dagsböter. Godkännes S.,
överlämnas ärendet för fastställelse till
rätten. Regler i 48 kap.
rättegångsbalken, 2079.
Strafförvandling, utbyte av böter mot
fängelse.
Strait of Dover [streit ov dåo’va],
engelska namnet på Pas-de-Calais,
den smalaste delen av Engelska
kanalen.
Straits Settlements [streits setTmants],
»kolonierna vid sundet»,
förutvarande brittisk kronkoloni i s.ö. Asien,
upplöst 1946, varvid Singapore med
underlydande öar konstituerades
som kronkoloni, medan Penang och
Malacka förenades med den
nybildade Malajiska federationen och
Labuan med Brittiska Nordborneo.
S. omfattade 4 300 km2 och hade
1 436 000 inv. 1941, — 464.
Stralsund [sjtraTsont], stad i delstaten
Mecklenburg, n. Tyskland, vid
Stre-lasundet mitt emot Rügen, 50 389
inv. 1946. Många medeltida
byggnader. Livlig handel. Varv,
maskinindustrier och fiskrökerier. Under
medeltiden betydelsefull hansestad. I
svensk besittning 1648—1814. Svårt
härjad under andra världskriget,
3559 K.
Strand, Ellen Keys gård vid Vättern,
nära Alvastra, sedan 1927 vilohem
för kroppsarbetande kvinnor.
Strand, Axel (f. 13/11 1893),
fackföreningsmän och socialdemokratisk
politiker. Var kassör i
Landsorganisationen 1936—47 och är sedan 1947
dess ordförande. Ledamot av F. K.
sedan 1938, dess andre vice talman
1950.
Strand, Lennart (f. 13/6 1921),
tjänsteman i Malmö, en av världens bästa
medeldistanslöpare. Slog igenom
1945 och besegrade såväl A.
Andersson som G. Hägg. Strand har,
trots besvär med sina nerver, på
1 500 m blivit tvåa i OS 1948,
vunnit USA-mästerskapet 1946, EM s. å.
samt, med 3.43,0 tangerat Häggs
tidigare världsrekord. Han har 5
SM, 1210.
1. Strandberg, Carl Wilhelm August
(1818—1877), skald under namnet
Talis Qualis, och journalist. Hans
lyrik är till stor del inspirerad av
tidens frihetsrörelser och
skandinavismen. Har bl. a. skrivit
Kungssången (Ur svenska hjärtans djup
en gång). Som översättare av
utländska skalder, i synnerhet Byron,
står han mycket högt.
2. Strandberg, Carl Gustaf (1825—74),
kusin till Carl Wilhelm August S.,
jurist och författare, ledamot av
Svenska akademien 1869 och dess
sekreterare 1872. Skrev främst
patriotiska dikter och översatte latinsk
vers.
Strandberg, Jan-Olov (f. 9/9 1926),
skådespelare med utsökt komisk
talang. S. har varit verksam vid
Dramatiska teatern, Uppsala stadsteater
och från 1955 vid Göteborgs
stadsteater. Bland hans många roller kan
nämnas Didi i Vi väntar på Godot
av Becket, Narren i Lars Forsells
pjäs med samma namn, Petruccio i
Så tuktas en argbigga.
Strandberg, Lennart (f. 26/3 1915),
sportjournalist, Sveriges bäste
sprin-ter, rekordman på 100 och 200 m
med 10,3 (tangerat världsrekord)
respektive 21,4 sek., sexa i
olympiska finalen på 100 m 1936, trea
i EM 1938. Han har vunnit 17 lopp
i landskamper och 23 SM
individuellt jämte 16 i stafett, 1205 B.
Strandberg, Olle (f. 28/5 1886),
operasångare, tenor. Anställd vid
Kungliga teatern 1908—09 och 1913—40,
även verksam inom operettfacket.
Strandflaten, en smal låglandsremsa
på Norges v. kust från Lindesnes i
s. till Varanger i n., omfattande
såväl delar av själva kustlandet som
en del av övärlden utanför, skarpt
avgränsad från fjällterrängen.
Förekommer även på andra tidigare
nedisade klippkuster, t. ex. på
Spetsbergen och Grönland.
Uppkomsten ännu osäker men tillskri
-ves i allmänhet frostvittring i
förening med abrasion, 2514.
Strandgrus, i allmänhet grövre,
sten-blandat grus, som uppkommit vid
såväl nutida som forna havs- och
sjöstränder.
Strandklo, andorn, Lyc’opus
euro-pae’us, familjen kransväxter, 1 m
hög, flerårig ört med nedre blad
parflikade, blomkransar åtskilda,
huvudlika, blommor trattlika, vita,
rödprickiga. Växer på vattensjuk
mark. Skåne—Norrland.
Strandkrabba, Car’cinus mae’nas, liten,
7—8 cm bred krabba, vanlig vid
västkusten. Ätlig.
Strandkrypa, Glaux maritima, art av
familjen viveväxter, 5—30 cm hög,
med små, blekröda, ensamma
blommor i bladvecken och motsatta,
blågröna blad. Allmän vid
havsstränder. Är en god foderväxt, som även
kan användas som sallat.
Strandkål, strandrocka, Cram’be
ma-rit’ima, familjen korsväxter,
flerårig, glatt, blådaggig, köttig ört med
krypande 3—6 dm långa grenskott
från roten, äggrunda blad, vita eller
rödlätta blommor och nötlik skida.
Havsstränder Bohuslän—Skåne samt
Stockholms skärgård. Sällsynt, 1479.
Strandlagen, benämning på lag 30 maj
1952, som lämnar länsstyrelse rätt
att förbjuda uppförande av
byggnad inom visst område, högst 300 m
från strandlinjen, i avsikt att
trygga tillgången till plats för bad och
friluftsliv.
Strandlinjer, gränser mellan land och
vatten, utbildade som ett svagt
lutande strandhak, strandvallar eller
frispolade block, i regel
sammansatta av en zon, där erosionen
överväger, och en, där det eroderade
materialet anhopas. Äldre S. äro av
stor betydelse för fastställande av
inträffade nivåförändringar.
Strandmark, Erik (f. 4/9 1919),
skådespelare, kom 1938 till Dramatiska
teatern. Har även varit verksam vid
Hälsingborgs och Malmö
stadsteatrar samt Nya teatern och
medverkat i film, bl. a. Barabbas (1952),
Ogift fader sökes (1953), Vägen till
Klockrike (1953).
Strandmaskros, se Maskros.
Strandpipare, släktet Charad’rius av
de egentliga brockfåglarna, vadare.
— Vanliga på sandstränder i
Sverige äro större standpiparen, Ch.
hiati’cula, längd 18 cm, och mindre
strandpiparen, Ch. dub’ia, längd 17
cm, båda med gråbrun rygg och vit
undersida samt ett svart band över
panna och ögon. Den senare har
svart näbb, den förra gul med svart
spets, 1272, 3572, färgpl. vid art.
Fåglar.
Strandråg, strandelm, El’ymus
arena’-rius, familjen gräs, flerårig, med
krypande jordstam och 10—12 dm
höga, blågrå strån. Blad styva,
sträva. Ax 15—40 cm långt.
Flygsandbindande strandgräs, ofta odlat.
Runt kusterna samt vid Vänern och
Vättern.
Strandskator, släktet Haema’topus av
de egentliga brockfåglarna, vadare.
Vanlig vid de svenska kusterna är
strandskatan, H. ostraTegus, längd
41 cm, en livlig fågel med
skatlik-nande teckning i svart och vitt,
röda ben och röd näbb, 1272, 3622,
färgpl. vid art. Fåglar.
Strandsnäcka, Litori’na lito’rea, snäcka
med brunt skal, vanlig vid
västkusten, 2674 B.
Strandsvingel, Festu’ca arundina’cea,
art av gräsfamiljen med yvig vippa,
Va—IVs m hög, tämligen allmän vid
havs- och åstränder, odlas på
fuktig mark. Jfr Festuca.
Strandvall, en vall av strandklapper
eller grus, uppkastad av vågorna.
Strandvipsläktet, se Småsnäppor.
Strangulatio’n (lat. strangula’re,
strypa), strypning, kvävning.
Strapats’ (ital. strapazzo), tröttande
kroppslig ansträngning.
Strasbourg [-bo’r], ty. Strassburg,
stad i Elsass, ö. Frankrike, vid Ill,
nära Rhen. 200 921 inv. 1954.
Märklig gotisk katedral från 1200-talet
och många andra medeltida
byggnader. Universitet, grundat 1621,
handelshögskola, konsthögskola. Viktig
handelsstad. Maskin- och
metallindustri, kemiska fabriker, kvarnar,
bryggerier, konservfabriker
(gås-leverpastej). Stor flodhamn,
järnvägsknut. 1273—1681 fri tysk
riksstad, 1681—1870 fransk, 1870—1918
tysk, 1918—40 fransk, 1940—44 tysk.
Sedan 1949 säte för Europarådet,
1143 K.
Strasser, Gregor (1892—1934), och Otto
(f. 1897), tyska politiker, bröder,
radikala nazister. Otto S. bröt 1930
med Hitler och vistades 1933—55 i
utlandet men återvände sistnämnda
år till Västtyskland. Gregor var
nazistpartiets organisationschef till
1932, kom som representant för
partiets socialradikala flygel i
konflikt med Hitler och mördades
1934 (junimorden), 747 B.
Strate’g (grek, strategos’), härförare,
fältherre. — I forntidens Aten
valdes årligen tio S., vilka förestodo
krigsväsendet och handhade
utrikespolitiken. Bland ämbetets
innehavare märkas Perikles och
Alkibia-des. — I modernt språkbruk person
som handhar strategin, person med
strategisk begåvning.
Strategi’, ledningen av ett krig i stort,
dvs. planläggning och ledning av
högre förbands operationer samt
alla resursers samordnande för
kriget.
Stratford-on-Avon [ sträff ad-ån-ei’-
van], stad i grevskapet
Warwick-shire, mellersta England, vid floden
Upper Avon. 14 830 inv. 1954.
Sha-kespeares födelsestad.
Shakespeare-teater, nyuppförd 1929—32 efter
brand, 2985.
Stratigrafi’ (lat. stra’tum, lager, bädd,
och grek. graf’ein, skriva), den gren
av geologi’n, som främst behandlar
berglagrens inbördes ordningsföljd
och åldersförhållanden.
Stratio’tes, se Dybladsväxter.
Stratocruiser [strä’tåkrosa], 4-motorigt
passagerarflygplan från
Boeing-fabrikerna, Seattle, Washington,
USA. Maximal flygvikt 65 ton,
motorstyrka vid start 14 000 hk,
marschfart ca 510 km/h.
Stratocum’ulus, valkmoln, molnflak
eller täcke av valkigt eller vågigt
utseende, förekommer i de lägre
luftlagren, mindre än ca 2,5 km över
jordytan, 2335 B.
Stratokrati’ (grek. stra’tia, här,
kra-tei’n, härska), soldatvälde.
Stratosfä’ren (grek. sfai’ra, klot), det
skikt av atmosfären som är beläget
mellan troposfären och jonosfären.
Dess undre gräns ligger vid polerna
4866
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
