Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Strix ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STR1X
STRÅLSVAMPAR
nämnas. Dess larv ligger omgiven
av en spottliknande vätska
(»ormspott», »grodspott») på ängsväxter.
Strix (lat., uggla), illustrerad
skämttidning, uppsatt 1897 av Albert
Engström. Sammanslogs 1924 med
Sön-dags-Nisse till Söndagsnisse-Strix,
1944.
Strobosko’p (grek. strob’os, virvel, och
skopei’n, se), roterande, längs
periferin med hål försedd skiva för
observation av periodiska förlopp. Om
man härvid betraktar t. ex. en
i gång varande motor, synes
densamma stillastående om det antal
hål, som per sekund passerar ögat,
överensstämmer med antalet varv
per sekund hos motorn. Ett S. kan
också konstrueras utan hålskiva,
varvid det i stället består av en
ur-laddningslampa som i regelbunden
följd utsänder korta ljusblixtar.
Strof (grek, strofe’), rytmisk enhet
bestående av ett visst antal verser.
Kallas ofta »vers», 3675.
Strofanti’n, giftig alkaloid, utvinnes
av några afrikanska
Strophanthus-arter. Inom läkekonsten ett hj
ärt-stimulerande medel. Användes förr
av infödingarna i pilgifter.
Strofisk visa har i motsats till den
genomkomponerade sången (se d. o.)
samma melodi för en dikts alla
strofer.
Stro’ganov, rik rysk stormannaätt
från Novgorod, som på
1500—1700-talen ägde stora besittningar i Ural
och hade monopol på handeln i
Sibirien. På 1600-talet fick S. egen
armé och domsrätt, koloniserade
gränstrakterna mot Sibirien och
uppmuntrade ikonmåleriet.
Ättlingar blev baroner och grevar. Efter
S. har biff å la Stroganoff
uppkallats.
von Stroheim [sjtrå’hajm], Erich (f.
22/9 1885), österrikisk
filmskådespelare och regissör. Efter
militärakademin i Wien och tjänstgöring
där som officer och journalist kom
S. som pjäsförfattare och
tidningsman till USA och blev
militärexpert i Hollywood, bl. a. åt Griffith
i Intolerance. Från 1919
filmregissör, efter ljudfilmens genombrott
endast skådespelare, mest verksam
i Frankrike. Filmer bl. a.
Dåraktiga kvinnor (1922, manus, regi,
spel), Greed (Den giriga, 1925, regi).
Den glada änkan (1925, regi), Den
stora illusionen (1937), Sunset
Boulevard (1950).
Stroke [stråok] eng., årtag, engelsk
roddterm. Den roddare som ror
längst akterut i ett lag och
bestämmer lagets takt. De andra ser
honom hela tiden framför sig.
Stromboli [stråm’båli], vulkanö n. om
Sicilien, en av de Lipariska öarna,
12,5 km2, ca 1 800 inv. Vulkanen
når 926 m ö. h. och är oavbrutet
verksam (»Medelhavets fyrbåk»),
1815.
Stron’tium, alkalisk jordartsmetall.
Kemiskt tecken Sr, atomvikt 87,63,
atomnummer 38, täthet 2,60. S.
förekommer i naturen vanligast i
mineralet strontianit. Dess salter färga
lågan kraftigt röd och användas
inom fyrverkerikonsten.
Strossning vid underjordiska
spräng-ningsarbeten (t. ex. gruvbrytning)
är benämning på metoden att
utvidga en ort eller ett schakt till
större sektion.
Stmensee [stro’-], Johann Friedrich
(1737—72), dansk statsman av tysk
börd. Var först livmedikus hos
Kristian VII, vars förtroende han vann,
och blev snart drottning Karoline
Mathildes älskare. 1771 lät S.
utnämna sig till Geheimekabinetsmi-
nister och blev därmed Danmarks
egentlige regent, men störtades 1772
genom en sammansvärjning och
avrättades. Under de 16 månader S.
hade makten, genomförde han
reformer inom statsförvaltningen,
införde tryckfrihet och påbörjade
bondereformer, vilket allt har satt djupa
spår i Danmarks utveckling, 657.
Struer, stad på v. Jylland, vid
Limfjorden, Danmark. 7 492 inv. 1950.
Struggle for life [stragl få laif], eng.,
kampen för tillvaron.
Struktu’r (lat structu’ra,
sammanfog-ning), inre sammansättning, form,
utseende; särskilt om
mineralkornens fördelning i en bergart, se
Jordarter.
Struktu’rformel, kemisk formel, som
förutom att angiva en förenings
sammansättning även utvisar huru
de olika ingående atomerna äro
bundna vid varandra.
Stru’ma eller Karasu, forntidens
Stry-mon, flod på Balkan, v. Bulgarien
och n. Grekland, utfaller i Egeiska
havet. 396 m lång, 533.
Stm’ma, förstoring av sköldkörteln,
som kan medföra att körteln kan
ses eller kännas på halsens
framsida. Vid vanlig s. k. ogiftig struma
är körtelns funktion ej rubbad. Den
s. k. giftiga struman, Basedows
sjukdom, medför en ökad
utsöndring av sköldkörtelhormon till
blodet, 3094.
Strumpebandsorden (eng. Order of the
Garter), Sankt Georgsorden,
Englands förnämsta orden. Stiftades
omkring 1350 av Edvard III.
Medlemmarna äro vissa regerande
furstar samt högst 25 engelsmän.
Or-denstecknet är bl. a. ett band att
bäras om vänstra knäet med
inskriptionen Honi soit qui mal y
pense (Skam den, som tänker illa
därom!).
Struphuvudet, lar’ynx, broskbildning
vid luftstrupens övre ända,
»röstapparatens ljuddosa».
Struplungsot, tuberkulos i
struphuvudet i anslutning till lungtuberkulos.
Medför heshet och svälj ningsbesvär.
Strutbräken, foderbräken,
Struthiop’-teris filicast’rum, flerårig
ormbunke med 2 m höga, sterila blad,
som bilda en strut omkring de 6
dm höga, fertila bladen. Skuggiga
bäckdalar, mindre allmän, ofta
odlad.
Struts, tvåtåig, afrikansk S., Stru’thio
cameTus, ordning strutsfåglar, höjd
2,5 m, vikt 70—90 kg, den största
nu levande fågeln. Hanen är svart
med vita plymer i vingar och stjärt,
honan är brun. Snabblöpare, som
tar 4 m långa steg. Äggen, vars vikt
är 1—2 kg, läggas 12—15 i en grop
i marken. — Förekommer i Afrika
nära Norra vändkretsen, i Arabien
och Mesopotamien. Odlas i farmer,
3289 B.
Strutsfåglar, slätbröstfåglar, Rati’tae,
fågelordning, som saknar
flygförmåga. Bröstbenskam saknas,
ving-skelettet är förkrympt, ving- och
stjärtpennor saknas. Se Emu,
Ka-suar, Kivi, Moafåglar, Nandu,
Struts.
Struvor, bakverk av en tunn smet av
ägg, mjöl och socker, som genom
en smal tratt rinner ner i en
kastrull med upphettad flottyr så
att ett ljusbrunt »trådnystan»
uppstår. Finsk nationalrätt till mjöd
första maj.
Strykfåglar kallas stannfåglar, vilka
vintertid i flockar genomströva
större områden för att söka föda.
Stryknin, giftig alkaloid, som
erhål-les ur fröna från Stry’chnosarter.
Användes i medicinen i små doser
som stimulerande medel.
Framkallar i större dos dödlig kramp, 1387.
Strykstickor, äldre benämning på
tändstickor.
Strypsjuka, se Krupp.
Strå, församling i Östgöta-Dals
kommun i Östergötlands län. 356 inv.
1954.
Strå, stammen hos familjen gräs,
ledad, i regel örtartad och ihålig. S.
är förvedat hos bambu och
märgfyllt hos t. ex. sockerrör och durra.
Stråbassjukdomar, stråröta, en
sammanfattning av sjukdomar hos
sädesslagen och flera gräs orsakade
av ett flertal svampar. Gemensamt
är att infektionen sker från jorden
och rötterna samt stråbasen
angri-pes. Mycket svåra sjukdomar vid
ensidig eller ofta återkommande
stråsädesodling. Hit hör
rotdödar-svampen, stråknäckarsvampen och
stråfusarios.
Strådöd, se Sot 1.
Stråk, längsgående rad av järnplåtar
i ett fartygs bordläggning eller däck.
Stråke, den tunna, med tagel
försedda stav, varmed
stråkinstrumentens strängar strykas. Den moderna,
tekniskt utexperimenterade S.
härleder sig från fransmannen Tourte.
Stråkharpa, tallharpa, medeltida,
nordiskt stråkinstrument, besläktat med
crwth och ännu på 1800-talet i bruk
hos svenskar i Estland, 3344.
Stråkinstrument, violin, altviolin,
vio-loncell och kontrabas.
Stråkinstrumenten, med violinerna uppdelade
på två stämmor, l:a och 2:a violin,
utgöra den moderna orkesterns
stråkgrupp och ha alla en lång
utvecklingshistoria bakom sig, 2384.
Stråkkvartett, två violiner, en viola
och en violoncell. Även komposition
för dylik ensemble i flera satser,
1573.
Stråkorkester, orkester bestående
enbart av stråkinstrument (samt ev.
pukor, harpa eller cembalo).
Strålbehandling, se Radioterapi.
Strålben, det av de två benen i
underarmen som går från handlovens
tumsida till armbågen.
Strålblommor, tunglika blommor i
kanten på blomkorgen hos
krage-växterna inom familjen korgväxter.
Korgens inre blommor äro hos dessa
växter rörlika och kallas
diskblommor. Hos prästkragen äro
strålblommorna vita och diskblommorna gula.
Stråldjur, detsamma som radiolarier.
Strålkroppen, linsens fäste i ögat.
Dess muskulatur reglerar ögats
ackommodation.
Strålning, en i ett elastiskt medium
eller i vakuum rätlinigt
fortskridande energi- eller masstransport. Till
den första gruppen hör ljus- och
värmestrålning jämte de analoga
fenomen som representeras av radio
-och gammastrålning m. m. Till
samma grupp kan även räknas
ljudstrålning. Till den andra gruppen
räknas atom- och molekylstrålning,
elektron-, jon-, neutron-,
meson-strålning m. m., 3290.
Strålningstryck, det tryck som
ljusstrålar, radiostrålar osv. utöva på
de härav träffade föremålen.
Trycket i dyn/cm2 är lika med
strål-ningsenergin mätt i erg/cm® av det
medium som fortplantar strålningen.
Detta gäller om strålningen helt
absorberas. Om den helt reflekteras i
motsatt led mot infallsriktningen,
ökas S. till det dubbla på grund av
rekylverkan. Solstrålningen ger mot
en svart yta ett S. av ca 0,7 mg/m2.
Strålsvampar, Actinomyce’tes, lågt
stående växter. Räknas till
bakterierna. S. äro flercelliga och ha form
av greniga trådar. De förekomma i
jord och på växter, orsaka växtsjuk-
4868
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
