Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stråssa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÅSSA
STRÖMSTÄLLARE
domar (skorv på potatis m. fl.
växter). En art, som förekommer på
gräs, framkallar svåra sår- och
svulstbildningar (aktinomyko’s,
strål-svampsjukdom) hos människor och
djur.
Stråssa, urgammalt järnmalmsfält i
Ramsbergs kommun, Västmanland,
n. om Lindesberg. Driften nedlades
1923.
Stråsäd, gemensam benämning för råg,
vete, havre och korn, samtliga av
familjen gräs. ■— Motsats: trindsäd,
dvs. ärter, bönor, vicker, samtliga
av familjen ärtväxter.
Stråvalla, församling i Värö kommun
i Hallands län, 256 inv. 1954.
Strååt, Hans (f. 17/10 1917),
skådespelare, genomgick Dramatiska
teaterns elevskola, har varit verksam
vid Dramaten och är nu Uppsala
stadsteaters ledande kraft. Erhöll
Gösta Ekmanstipendiet 1953. S. har
bl. a. spelat Diktaren i Ett
drömspel, titelrollen i Peer Gynt,
Kungen i Gustav III.
Sträck, se Fågelsträck.
Sträckbänk, gammalt tortyrredskap, på
vilket offrets kropp eller lemmar
uttänjdes.
Sträckfåglar kallas flyttande fåglar,
som i skaror passera en trakt utan
att stanna.
Sträng, Gunnar (f. 23/12 1906),
politiker, fackföreningsmän, ordförande
i Lantarbetareförbundet 1939—1945,
led av F.K. 1946, konsultativt
statsråd 1945—1947, chef för
folkhushåll-ningsdep. 1947—1948, för
jord-bruksdep. 1948—1951 och för
social-dep. 1951—55, finansminister från
september 1955, — 2712.
Stränginstrument benämnas alla
instrument med strängar som
Ijud-alstrare, alltså förutom alla typer
av stråkinstrument även de som
knäppas (harpor, gitarrer, cembalo
etc.) och de som indirekt anslås
(piano, klavikord), 2386.
Strängnäs, stad i n. Södermanland,
vid Mälaren. 7 467 inv. 1954.
Idyllisk småstad. Gotisk domkyrka,
invigd 1291, sedermera utvidgad flera
gånger, bl. a. på 1300—1400-talen,
med flera medeltida byggnader.
Biskopssäte. Läroverk,
småskolese-minarium. Förläggningsort för
Södermanlands pansarregemente (P 3).
Handel, trädgårdsskötsel.
Kemiskteknisk fabrik. S. är troligen en
urgammal tings- och kultplats, blev
biskopssäte på 1100-talet och fick
stadskaraktär i slutet på 1200-talet,
3405 K, 3408 B.
Strängnäs domkyrka, gotisk
hallkyrka av tegel. Uppfördes på 1200-talel
som en treskeppig basilika, frår
1400-talets slut femskeppig. Tornei
uppfördes 1424—44, koret 1448—62.
Bland inventarier märkas två
nederländska, sengotiska altarskåp samt
gravmonument i renässans och
barock, bl. a. prinsessan Isabellas av
W. Boy och Karl IX :s av H. Mida.
Strängnäs stift omfattar landskapen
Södermanland med undantag av de
till Stockholms stift hörande
områdena, samt Närke utom Nysunds
kommun. 11 277 km2, 424 525 inv.
1954.
Strängsered, församling i Redvägs
kommun i ö. Västergötland,*
Älvsborgs län, 400 inv. 1954.
Strävbåge, för de gotiska
kyrkobyggnaderna karakteristisk
konstruk-tionsdetalj. Strävbågarna, vilkas
uppgift är att upptaga mittskeppets
valvtryck, äro spända från dettas
valvanfang över sidoskeppens tak,
mot de utanför sidoskeppen ställda
strävpelarna.
Strävpelare, murpelare, uppförd i
vin
kel mot en längsgående mur och
tjänande till att upptaga och till
grunden överföra ett mot den
senare riktat horisontalt eller snett
sidotryck. Är karakteristisk för det
gotiska konstruktionssystemet.
Strö, församling i Norra Kållands
kommun i n. Västergötland,
Skaraborgs län, 240 inv. 1954.
Strö, ämnen som användas som bädd
åt husdjur, t. ex. torvströ eller
halm.
Ströget (da., »stråket»), gatuparti i
Köpenhamn, från Raadhuspladsen
till Kongens Nytorv, stadens mest
trafikerade affärsgata. S. har
kommit att över huvud beteckna
»promenadgatan» eller »snobbrännan» i
en stad, 2119.
Ström, kommun i n. Jämtland,
Jämtlands län, 8 394 inv. 1954, därav
1 370 i Strömsunds
municipalsamhälle. Kommunen bildad 1952
genom sammanslagning av Alanäs och
Ström.
Ström, Carl-Johan (f. 5/5 1914),
teaterdekoratör, som mest verkat i
Göteborg. Bland hans många
utsökta arbeten märkas Hamlet, Så går
fem år av Lorca, Den kaukasiska
kritcirkeln av Brecht.
Ström, Fredrik (1880—1948),
skriftställare, kommunalpolitiker, ledamot
av Stockholms stadsfullmäktige 1912
—42, först som socialdemokrat,
senare som kommunist, därefter åter
som socialdemokrat,
stadsfullmäktiges ordförande 1938—42. Var
Författarföreningens ordförande 1943—48.
Har skrivit romaner, noveller och
andra verk, bl. a. Ryska
revolutionens historia i sammandrag (5 dir
1923—25) och Arbetardikt i
kamptid (1941), 129.
Ström, Knut (f. 7/4 1887), målare och
regissör. Var dekorationsmålare och
regissör vid Düsseldorfs
Schauspiel-haus 1913—19 och från 1919 vid
Lorensbergsteatern i Göteborg (chef
1924—26). Sedan 1934 regissör vid
Göteborgs stadsteater, vars
moderna teatermaskineri han
konstruerat.
Strömbadet, bad- och siminrättning i
Stockholm, v. om Strömsborg,
anlagd 1884, riven 1937.
Strömberg, Gustaf (f. 16/12 1882),
astronom, sedan 1917 anställd vid
Mount Wilsonobservatoriet, USA.
Har utgivit ett hundratal
vetenskapliga skrifter samt det
populärfiloso-fiska arbetet Universums själ (1938).
Strömbergskalendern (1914) var ett
misslyckat försök att basera
temperaturförutsägelser på grundval
bl. a. av månens ställning.
Strömberg, Kjell (f. 5/8 1893),
författare, fil. lic., kännare av fransk
litteratur och kultur. Blev 1939
pressattaché i Paris. Har bl. a. skrivit
Modern fransk litteratur (1928),
Paris i närbild (1934), Det ljuva
Frankrike (1936).
Strömbom, Sixten (f. 24/5 1888),
konsthistoriker, intendent vid
Nationalmuseum 1919—48, professor vid
Göteborgs högskola 1948.
Initiativtagare till Riksförbundet för bildande
konst och Svenska porträttarkivet.
Har bl. a. utgivit Egyptens konst (i
Bonniers konsthistoria, 1928) och
Konstnärsförbundets historia (I,
1945).
1. Strömbäck, Helge (f. 26/7 1889),
sjömilitär, viceamiral 1945, chef för
marinen 1945—53.
2. Strömbäck, Dag (f. 13/8 1900), bror
till Helge S., språkforskare,
professor i nordisk och jämförande folk-
. livsforskning i Uppsala 1948,
föreståndare för Landsmåls- och
folk-minnesarkivet i Uppsala sedan 1940.
Utgivare av tidskriften Svenska
landsmål och svenskt folkliv sedan
1943.
Strömkantring, ändring av
strömriktningen i havet, t. ex. mellan ebb
och flod.
Strömkarlen, annan benämning på
Näcken, 1881 B.
Strömlinjeform, egentligen den form
hos kroppar, som vid förflyttning
ger det minsta motståndet mot det
gas- eller vätskeformiga medium
vari rörelsen sker. Ordet användes
även om rundade, okomplicerade
former i allmänhet och syftar då
mera på den ur S. härledda s. k.
strömlin j estilen, ett slags rundad
funkisstil.
Strömmen, Stockholms ström,
västligaste delen av Saltsjön i Stockholm
med Gamla staden, Stadsgården,
Skepps- och Kastellholmarna.
Strömming, benämning på den
dvärgras av sillen, som förekommer i
Östersjön, 976.
Strömparter’ren, lägre liggande del av
Helgeandsholmen, ö. om Norrbro.
På S. står Milles’ Tegnérmonument
Solsångaren.
Strömsamlare, äldre namn för
Kommu ta tor.
Strömsborg, holme i Norrström,
bredvid Riddarholmen. Sedan 1932 bl. a.
säte för Svenska idrottsförbundet,
3259 B.
Ströms Bruk AB, Strömsbruk,
grundat 1873, driver sulfitfabrik och
sulfitspritfabrik i Strömsbruk och
sågverk vid Stocka. Omkring 940
anställda. AB Ljusne-Woxna är
dotterbolag till S.
Strömserum eller Strömsrum, gods i
Ålems kommun, Kalmar län, känt
sedan 1300-talet. Ägdes av Gustav
Vasa och Gustav II Adolf, tillhör nu
ätten Rappe. Huvudbyggnaden ett
av landets ståtligaste träslott,
uppfört 1762.
Strömsholm, kungligt slott i s.ö.
Västmanland vid Kolbäcksån nära dess
utflöde i Mälaren. Hingstdepå.
Arméns ridskola sedan 1868. Uppfört
som änkesäte åt Hedvig Eleonora
av N. Tessin d. ä. på 1670-talet,
3442, 3554 K.
Strömsholms kanal går från Mälaren
längs Kolbäcksån till Barken
(Smedjebacken), byggd 1776—92, ombyggd
1842—60. 107 km lång, 31 slussar,
största djup 1,5 m. Har tidigare haft
stor betydelse för järnhanteringen i
Bergslagen, 2413.
Strömsnäs bruk, förutvarande
municipalsamhälle i s.v. Småland vid
Lagan. 1 698 inv. 1951. Samrealskola.
Sulfitfabrik och pappersbruk, ingår
sedan 1 jan. 1952 i Traryds köping.
Strömstad, stad i Göteborgs och
Bohus län, vid kusten 18 km s. om
norska gränsen. 3 500 inv. 1954.
Samrealskola. Länslasarett.
Konservindustri, stenhuggerier. God hamn.
Stor badort. Blev stad omkring 1670,
— 424 K, 426 B.
Strömstaren, Cin’clus cin’clus, tätting
av fam. trastfåglar, längd 19 cm.
Har korta, kupiga vingar, kort, tvär
stjärt. Svart med framhals och bröst
vita. Simmar och dyker skickligt.
Lever av vattendjur. Häckar på
marken vid forsar och fall i hela
landet, mest norrut. Stann- och
strykfågel.
Strömstyrka, elektrisk S. (ty.
Strom-stärke), den elektriska laddning som
per sekund passerar en ledare.
Mä-tes i ampere. Vid växelström
definieras S. som styrkan av den
likström vilken i ett rent ohmskt
motstånd ger samma värmeeffekt som
växelströmmen.
Strömställare, ett modernare och bätt-
25—509027 IX
4869
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
