Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sturefors ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUREFORS
STÅLARM, ARVID ERIKSSON
riksföreståndare efter Karl Knuts
-sons död 1470. Besegrade
unions-partiet och en dansk här vid
Brun-keberg 1471. Ehuru S. ej kunde
hindra att konung Hans av
Danmark 1483 valdes till konung även
i Sverige, lyckades han ända till
1497 hindra valets verkställighet. Vid
upproret 1501 blev S. åter
riksföreståndare. Han var en realpolitiker
av rang och förebådade i mycket
Gustav Vasa, 3292.
Sturefors, gods i Vårdnäs kommun i
Östergötland, s.ö. om Linköping,
fideikommiss inom ätten Bielke
sedan 1747. Slottet i tre våningar med
fast förbundna flyglar uppfördes vid
1700-talets början av N. Tessin d. y.
för C. Piper. Har en fransk
barockträdgård och engelsk park.
Inrymmer värdefulla konstsamlingar.
Sturehov, gods i Botkyrka kommun,
Södermanland, med huvudbyggnad
uppförd 1781 efter ritningar av C. F.
Adelcrantz. S. är en av den
gustavianska stilens förnämsta och bäst
bevarade herrgårdsanläggningar.
Tillhör sedan 1899 Stockholms stad.
Sturekrönikorna, rimkrönikor, som
fortsätta Karlskrönikan och skildra
Sveriges historia 1452—96. Klumpiga
och starkt tendentiösa.
Sturemorden, Erik XIV :s dråp 24 maj
1567 på Nils Sture, Svante Sture,
Abraham Stenbock, Erik Sture och
Ivar Ivarsson (Liljeörn), 853, 3293 B.
Sturkö, kommun i s.ö. Blekinge län,
1 448 inv. 1954. Omfattar bl. a.
Stur kön (20 km2; stenhuggerier),
s.ö. om Karlskrona, 407.
Sturlungasagan är en av de
omfångsrikaste isländska sagorna och
skildrar öns historia 1117—1284. Litterärt
är den föga betydande men viktig
som historisk källa.
Sturm und Drang [sjtorm ont drang]
(ty., storm och trängtan),
benämning på en förromantisk, av
revolutionärt patos präglad strömning i
tysk litteratur på 1770-talet,
företrädd av en rad författare i kretsen
kring den unge Goethe. Dess
främsta litterära verk är Goethes och
Schillers ungdomsarbeten. — I
överförd bemärkelse: obalanserat skede
i en persons ungdomsutveckling,
3568.
Sturzen-Becker, Oskar Patrik (1811—
69), författare och liberal
journalist under signaturen Orvar O dd, en
av skandinavismens ivrigaste
förespråkare. S. var medarbetare i
Aftonbladet 1834—43 och känd som
skicklig kåsör. Hans lyrik omfattar
versberättelser, politiska och
fosterländska sånger etc.
Stut, kastrerat handjur av nötkreatur
upp till ca 3 år, därefter kallas det
oxe.
Stuteri’, anstalt för uppfödning av
hästar.
Stuttgart [sjtot’-], huvudstad i
delstaten Baden-Württemberg, i
Neckar-dalen, s. Tyskland. 539 300 inv. 1952.
Kulturcentrum med bl. a.
konstakademi, musik- och teknisk
högskola. Centrum för sydtyska
bokhandeln. Stora boktryckerier.
Sen-gotisk kyrka från 1400-talets mitt,
slott i italiensk renässans, uppfört
1553—78. Maskin- och elektroteknisk
industri. S. ödelädes till stora delar
genom allierade flygbombardemang
under andra världskriget, 3559 K.
Stuva, att på ändamålsenligt sätt
placera in last på fartyg. — Stuvare,
person som utför detta arbete.
Stuvsta, förutvarande
municipalsam-hälle och villaförort s.v. om
Stockholm, i Huddinge kommun.
Stycke, gammal benämning för kanon.
Styckebruk, äldre benämning på
ka-nongjuteri, 3645.
Styckegods, il- eller fraktgods som
kan samlastas och som vid
järnvägstransport ej uppgår till en vikt av
sammanlagt 2 500 kg. Vid större
vikter kallas godset vagnslastgods.
— Oförpackat gods av typen kol,
sand osv. kallas störtgods.
Styckeport, kanonport på äldre
krigsfartyg.
Styckjunkare, underofficersgrad vid
artilleriet och luftvärnet
(motsvarande fanjunkare vid övriga
truppslag).
1. Styffe, Carl Gustaf (1817—1908),
historiker, universitetsbibliotekarie i
Uppsala 1864—82. Utgav
urkunds-samlingar och det stora
topografiska verket Skandinavien under
unionstiden (1867).
2. Styffe, Knut (1824—98), bror till
Carl Gustaf S., bergsingenjör,
överdirektör och föreståndare för
Teknologiska institutet (nuvarande
Tekniska högskolan) 1856—90, vilket
under hans ledning erhöll nya
lokaler och i betydlig grad utvidgades.
Stipendiedonator.
Stüler, Friedrich August (1800—65),
tysk arkitekt, betydande företrädare
för den tidigare historiserande
stilarkitekturen. Uppförde i anslutning
till Schinkels nyklassicism Neues
Museum i Berlin (1843—59). Bland
hans övriga verk märkas
Nationalmuseum i Stockholm (1850—66) i
anslutning till italiensk renässans.
Styli’t (grek. styl’os, pelare),
detsamma som pelarhelgon.
von Stülpnagel, Heinrich (1886—1944),
tysk general. 1940—44 chef för tyska
militärförvaltningen i Paris och
ansvarig för avrättningen av som
gisslan tagna fransmän. Hängd 1944 som
delaktig i Hitlerattentatet s. å.
Stymfali’der, människoätande fåglar
vid Stymfaliska sjön i Arkadien,
som enligt myten dödades av
He-rakles.
Styngflugor, de i varmblodiga djur
parasiterande underfamiljerna
Oest’-ridae och GastrophiFidae av
familjen parasitflugor bland tvåvingarna,
stora, klumpigt byggda, håriga
flugor med förkrympta mundelar. S.
äro mycket skadliga. Hit höra får-,
häst-, ox- och renstyng.
Styp’tica, blodstillande medel.
Styrbjörn eller Styrbjörn Starke
(slutet av 900-talet), tronpretendent i
Sverige, enligt de norsk-isländska
sagorna brorson till Erik Segersäll.
Blev Jomsborgsvikmgarnas ledande
man och ledde ett väldigt härtåg
mot farbrodern i Sverige men
besegrades och stupade i den stora
drabbningen på Fyrisvallarna nära
Uppsala.
Styrbord, högra sidan av ett fartyg
eller flygplan då man står vänd
föröver. Ordet kommer därav att
styråran vid äldre tiders skepp var
anordnad på högra låringen, 2972.
Styrbords halsar. Ett seglande fartyg
säges ligga för styrbords halsar, när
vinden kommer in från styrbords
sida.
Styrbordslanterna, den gröna lanterna,
som under mörker skall föras på
styrbords sida av fartyg och
flygplan under gång. Ljusvinkeln skall
— liksom vid babordslanternan —
sträcka sig från fartygsmittlinjen till
22’lt° akter om tvärs.
Styrgaller, det närmast katoden
belägna gallret vid tetroder, pentoder
osv.
Styrman. 1. Underofficer vid flottan.
— 2. Befälhavarens närmaste man
på handelsfartyg.
Stürmer, Der S., se Streicher, Julius.
Styrnäs, församling i Boteå kommun
i s. Ångermanland, Västernorr lands
län, 1 042 inv. 1954.
Styren, detsamma som vinyTbensen,
omättat kolväte, som lätt
polymeri-seras till plasten polystyren.
Styrstad, Styrestad, församling i
Norrköping. 703 inv. 1954.
Styrsändare, del av en radiosändare,
som bestämmer bärvågens frekvens.
Se Radiosändare.
Styrsö. 1. Kommun i v. Västergötland,
Göteborgs och Bohus län, 2 753 inv.
1954, därav i municipalsamhällena
Asperö 196, Styrsö 970, Donsö 1 000
och Vrångö 343. Stort havsfiske,
många badorter. Gammal
karantänstation på Känsö. Lots- och fyrpalats
på Vinga. Stort kustsanatorium på
s. Styrsö. — 2. Municipalsamhälle i
S 1, Göteborgs s. skärgård, 970
inv. 1954. Stort fiskeläge, livligt
besökt badort.
Styver, gammalt svenskt mynt, från
början av 1700-talet benämning på
1 öre av silver, från 1776 på */*
skil-ling, motsvarande Visa riksdaler (1
öre silvermynt), från 1830 på Ve
skilling.
Styvmorsviol, Vi’ola tric’olor, familjen
Viola’ceae, 10—25 cm hög, ett- eller
flerårig ört med ovala lansettlika
blad och stora, parflikiga stipler.
Krona violett, gul och vit. Fyra av
dess blad äro uppåtriktade. Allmän
på betesmarker, berg och backar i
hela landet. — Hybrider av denna
och utländska arter benämnas
pen-se’er.
Styx, i den grekiska myten en flod i
underjorden, över vilken färjkarlen
Karon fraktade de döda på vägen
till Hades.
Stående här, här som är uppsatt och
organiserad i fredstid. Kan vara
yr-keshär eller värnpliktshär med lång
tjänstgöringstid och fast kader, 153.
Stående höjdhopp, hopp över ribba
utan anlopp, där upphoppet måste
göras jämfota. Förekommer i
Sverige numera blott inomhus,
världsrekord noteras inte längre.
Inofficiellt världsrekord för män 167,8 cm
L. Goehring, USA, kvinnor 132 G.
Gottlieb, Österrike. Svenskt rekord
för män 163 A. Gustafsson. Finns ej
för kvinnor.
Stående lån, amorteringsfritt lån.
Ofta detsamma som genom
omsättning kvarstående lån.
Stående längdhopp, jämfotahopp utan
anlopp. Svenska tävlingar försiggå
numera endast inomhus,
världsrekord noteras inte längre.
Inofficiella världsrekord (nådda utomhus) för
män 347 cm G. Ewry, USA, för
kvinnor 262,5 D. Lyford, USA.
Svenska rekord respektive 341 K.-E.
Ekman och 273 A. Happach.
Ståhlberg, Kaarlo Juho (1865—1952),
finsk jurist och politiker, professor
i förvaltningsrätt i Helsingfors 1908
—18, Finlands förste president 1919
—25. Åter presidentkandidat 1931,
då han erhöll två röster mindre än
Svinhufvud. S. sökte genom en
försonlig politik överbrygga
motsättningarna mellan vita och röda.
Stål, härdbart järn, innehållande högst
1,8 % kol. Efter det engelska och
amerikanska »steel», som betyder
både stål och mjukt järn (till
skillnad från gjutjärn) börjar det
svenska ordet S. få motsvarande
användning, 1902, 2937 B.
Stålarm, Arvid Eriksson (omkring 1549
—1620), ståthållare i Finland,
anhängare av Sigismund. Försvarade
Finland mot hertig Karl och företog
1598 en misslyckad expedition till
Roslagen. S. dömdes till döden men
benådades och slutade som
livstidsfånge på Gripsholm. Jfr Korvtåget.
4871
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
