Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stålbandsupptagning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÅLBANDSUPPTAGNING
STÖDJEVÄVNAD
Stålbandsupptagning, en numera
föråldrad metod för magnetisk
upptagning av radioprogram, som på grund
av sin längd eller av andra skäl ej
lämpa sig för registrering på
grammofonskiva. Har numera till stor del
ersatts av magnetofoner, som bygga
på liknande princip men utnyttja
hanterligare apparater och ge bättre
ljudkvalitet.
Stålhandske, Torsten Torstensson (1594
—1644), svensk-finsk krigare.
Utmärkte sig som befälhavare för
finska rytteriet i trettioåriga
kriget och gjorde stora insatser i
segrarna vid Breitenfeld 1631,
Witt-stock 1636 och Chemnitz 1639.
Stålsand, krossat (granulerat)
tackjärn eller stål. Användes i stället
för el. i kombination med sand för
blästring av metallföremål.
Stålstick, grafisk djuptrycksmetod, en
variant av kopparsticket, där stål,
järn eller zink användes som
tryckmaterial. Deras hårdhet möjliggör
större detalj noggrannhet och större
antal avtryck. Användes numera
huvudsakligen för framställning av
sedlar, frimärken, värdepapper o.
dyl., 438.
Ståltryck, se Stålstick.
Stånd. 1. Samhällsklass, speciell
samhällsgrupp, i särskild bemärkelse
de fyra grupperna i gamla
riksdagen: adel, präster, borgare och
bönder, 6. — 2. Marknadsstånd,
flyttbar salubod. — 3. Som jaktterm:
villebrådets uppehållsort. Även om
villebråds uppehållande av
skällande (»ställande») hund.
Ståndare, ståndarblad, i
fanerogam-blommor, bestå av sträng och knapp,
den senare med två rum, i vilka
alstras pollen. S:s antal, längd och
gruppering i blomman ligger till
grund för växtrikets indelning i
klasser enligt Linnés system, pl. vid
art. Blommor.
Ståndarmjöl, se Pollen.
Ståndrätt, domstol som under krig
eller vid utomordentliga tillfällen
skipar summarisk rättvisa. Ofta är
straffet döden.
Ståndscirkulation, vid mitten av
1800-talet av T. Rudenschiöld infört
begrepp, vars innebörd är att ett för
samhället gagnelikt urval och ombyte
av de olika samhällsskiktens
människor kommer till stånd genom
att varje barn ges möjlighet att
vinna den utbildning och den
samhällsställning, som svarar mot dess
anlag.
Ståndsdragoner, adligt rytteri under
Karl XII.
Ståndsperson, äldre benämning på
oadlig medlem av en högre
samhällsklass.
Ståndsrepresentationen, den norm
efter vilken Sveriges riksdag var
utformad före
representationsreformen 1866, — 460 B.
Stång. 1. På segelfartyg med delad
mast, den undre, fasta mastens
förlängning uppåt. Jfr Bramstång. —
2. Ett landfast sjömärke
(stångmärke). — 3. Gammalt längdmått
= 10 fot = 2,øcø m. — 4. De för
tyglarnas fästande avsedda, med
öglor försedda sidostyckena på ett
betsel.
Stånga, kommun pä mellersta Gotland,
2 163 inv. 1954. Kyrka från 1200—
1300-talen med reliefer, dopfund
från 1100-talets början och
triumfkrucifix från 1200-talets slut.
Kommunen bildad 1952 genom
sammanslagning av Burs, När och
Stånga.
Stångby, församling i Torns kommun
i v. Skåne, Malmöhus län, 312 inv.
1954.
Stångebro, förr bro och vägknut i
Linköping. Vid S. besegrades 1598
Sigismund, 1946, 2169.
Stångenäs, kommun i Göteborgs och
Bohus län. 4 708 inv. 1954. Bildad
1952 genom sammanslagning av
Brastad och Bro.
Stångenäset, halvö i mellersta
Bohuslän, mellan Gullmarsf jorden och
Abyfjorden. På gården Röe i
Stångenäs kommun påträffades 1843
två människoskelett som daterades
till ancylustid (8000—5000 f. Kr.)
och äro det äldsta kända fyndet av
den nordiska rasen, 641 K.
Stångjärn, det vid välljärnsmetoderna,
t. ex. lancashiresmidet, efter
bearbetning under stång järnshammar en
erhållna järnet. Innehåller något
slagg men är eljest segt och av hög
renhetsgrad.
Stångryttare, lättrökt korv av gryn
och oxkött.
Stångstörtning, urgammalt skotskt
och gotländskt kraftprov, varvid en
stång på 25—28 kg vikt och
omkring 4,5 m längd stötes framåt
från axeln. Största kastlängd
avgör.
Stångån, å i Östergötland och
Småland, utfaller i Roxen vid
Linköping. 185 km lång, flodområde 2 450
km2, 3111 K.
Ståthållare (lågty. Statholder,
ställföreträdare), från 1500-talet titel för
konungens representanter i olika
landsändar. De efterträddes av
landshövdingar enligt 1634 års
regeringsform. Under Svensk-norska
unionen benämndes konungens
ställföreträdare i Norge tiden 1814—73
S. Ämbetet avskaffades genom den
s. k. ståthållarstriden. Numera är
S. benämning på förvaltningschefen
för vissa slott, t. ex. Gripsholms.
Stäck, Josef Magnus (1812—68),
målare. S. begav sig 1842 till Italien
och skildrade i den tysk-romerska
landskapsskolans idealiserande anda
det italienska landskapet, främst
höjderna kring Rom, senare även
holländska och svenska landskap.
Städ, underlag för arbetsstycket vid
smidning, bestående av ett
smidesjärnstycke med plan yta och två
s. k. horn.
Städernas allmänna brandstodsbolag,
Stockholm, grundades 1828 för
brandförsäkring av fast egendom.
Äger ett flertal dotterbolag, bl. a.
Städernas ömsesidiga
lösöresförsäkringsbolag.
Städet, ett av de små hörselbenen.
Städj an, fjäll i nordligaste Dalarna,
ca 10 km n.ö. om Idre kyrkby.
1131 m ö. h., 3352 K.
Stäket, se Almarestäket och
Baggens-stäket.
Ställbergsfältet, järnmalmsfält i
Ljus-narsbergs kommun, n.v.
Västmanland, Örebro län.
Ställdalen, industriort i Ljusnarsbergs
kommun, n.v. Västmanland, vid
Hörksälven, 1 288 inv. 1951. —
Kraftverk, masugn, sågverk,
sulfitfabrik och pappersbruk, 641 K.
Ställningskrig, en krigföring som
karakteriseras av att de rörliga
operationerna till lands stelna i fasta
fronter, som under en längre tid
bli oförändrade. S. är mest känt
från första världskriget, då
fronterna i Nordfrankrike stelnade
efter slaget vid Marne.
Stäm, Leucis’cus grisla’gine,
karp-fisk av mörtsläktet, längd 3 dm,
långsträckt, med silverfärgad
regn-bågshinna. Strömfisk, som lever av
insektslarver och smådjur.
Förekommer i ö. Sverige ned till
Dalälven samt i Vänernsystemet.
Stämband, två läppformiga organ i
struphuvudets inre, vilkas
sväng
ningar ge upphov åt ljudet.
Springan mellan dem kallas röstspringa.
Stämgaffel, U-formig stålstav, som,
då skänklarna sättas i svängning,
avger viss ton, i regel ettstrukna
a, 2181.
Stämma, självständig, vokalt eller
instrumentalt utförd tonföljd i ett
musikstycke. — I orgeln betyder S.
detsamma som register. Jfr
Stämning.
Stämning. 1. Av myndighet utfärdad
kallelse att inställa sig inför rätta.
Stämningsman, den person som
överbringar S. Delgivning av
domstols S. sker numera i regel med
posten enligt 33 kap. nya
rättegångsbalken. Närmare föreskrifter
i kungörelse 10 juli 1947. — 2.
Fastställande av enhet i instrumentens
tonhöjd. Sker medelst stämgaffel.
Stämpelskatt, skatt i form av likvid
för t. ex. lagfarts- eller
fondstämpel.
Stämpling. 1. Stöd av timmer för att
förebygga gruvras eller träschakt
vid t. ex. grundgrävningsarbeten. —
2. Märkning av träd för fällning.
Stämsväng, en fartuppstoppande sväng
på skidorna med dessa i
stäm-(plog-) ställning.
Ständchen [sjtänd’tjen], tysk
benämning på serenad.
Stäpp (ry. step), större, trädlöst,
gräsbevuxet område, utmärkande för s.
Sovjetunionen, motsvaras i
Nordamerika av prärierna och i
Sydamerika av pampas, 3798.
Stäppantilop, se Saigaantilop.
Stäpphöns, Pteroc’les, sandfärgade,
duvstora hönsfåglar levande i
öknar och på stäpper. — Stäpphönan,
Syrrhap’tes paradox’us, bebor
stäpperna från Kaspiska havet till n.
Kina, men har företagit
massflytt-ningar till Mellaneuropa.
Stäppräv, ökenräv, Can’is (Alo’pex)
co’rsac, hund- eller fjällrävssläktet,
längd 95 cm, varav svans 35, om
sommaren rödaktig, om vintern
askgrå. Lever av pipharar och
sorkar. Förekommer från Kaspiska
havet till Mongoliet. Jagas av
kir-giserna för skinnets skull.
Stärbhus, sterbhus (ty. sterben, dö),
detsamma som dödsbo.
Stärkelse (lat. a’mylum), i flera
växter rikligt förekommande kolhydrat,
t. ex. i potatisens rotknölar (16—
19 %) och i vetekornet (50—70 %).
S. bildas vid koldioxidassimilation i
de gröna bladen. Stärkelsekornen
svälla och sönderspricka i varmt
vatten under bildning av
stärkelse-klister. Omvandlas under
upphettning till 160°—200° till dextrin.
Spjälkas med syror eller enzymer
till druvsocker. S. utgör ett av våra
främsta födoämnen, användes även
för framställning av etylalkohol,
maltdrycker m. m., 48.
Stärkelseenhet, den fodermängd som
håller lika mycket näring som 1
kg smältbar stärkelse.
Stärkelsesocker erhålles genom
hyd-rolys av stärkelse.
Huvudbeståndsdelen däri är druvsocker (glykos),
därjämte ingå dextrin och
maltsocker (maltos).
Stäv, fartygs för eller akter. — Stäva,
om förens riktning vid ett
fartygs gång.
Stävie, församling i Furulunds
köping i v. Skåne, Malmöhus län, 743
inv. 1954.
Stöde, kommun i mellersta Medelpad,
Västemorrlands län, 4 465 inv. 1954.
Stödjeblad, blad i vars veck en
blomma eller blomställning sitter.
Stödjerötter, se Luftrötter.
Stödjevävnad, samlingsnamn för
bindväv, broskväv och benväv hos
människan.
4872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
