Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sundberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SUNDBERG, HALVAR
SUPERFRONTALE
prästeståndets främste
representanter och en häftig motståndare till
vidgad religionsfrihet och till
representationsreformen. Var ledamot av
Svenska akademien från 1874.
Sundberg, Halvar (f. 19/8 1894),
jurist, kommunalpolitiker, professor i
stats-, förvaltnings- och folkrätt i
Uppsala 1935—36, 1938—39 och
sedan 1942. Var borgarråd i
Stockholm (drätselroteln) 1936—40. S. har
författat ett flertal
förvaltnings-rättsliga arbeten.
Sundberg, Nils (f. 12/6 1906),
nykter-hetsman, direktör för
Centralförbundet för nykterhetsundervisning
från 1941.
Sundblom, August Julius (1865—1945),
åländsk politiker och tidningsman,
svenskhetens främste talesman på
Åland. 1920 dömd härför som
landsförrädare men »benådad» och 1922
landstingets förste talesman.
Sundbom, kommun i s.ö. Dalarna,
Kopparbergs län. 1 935 inv. 1954.
Carl Larsson var bosatt i S. från
1901, hämtade ofta sina motiv
därifrån och ligger begravd på S:s
kyrkogård, 2139.
Sundby, församling i Kafjärdens
kommun i n.v. Södermanlands län, 281
inv. 1954.
Sundbyberg, stad i s. Uppland, n.v.
om Stockholm. 25 584 inv. 1954.
Samrealskola. Kabelverk, mekaniska
verkstäder, kemisk-tekniska
fabriker, chokladfabrik m. m. Blev stad
1927, — 3405 K, 3594.
Sundby sjukhus, statligt
sinnessjukhus på Tosterön vid Strängnäs.
Sundbärg, Gustav (1857—1914),
statistiker med världsrykte, professor i
Uppsala 1910. Sysslade främst med
befolknings- och jordbruksstatistik,
både svensk och utländsk. Ledde
emigrationsutredningen och
författade dess huvudbetänkande. Blev
mera allmänt känd genom sitt
starkt subjektiva, delvis kuriösa
arbete Det svenska folklynnet
(1911), 310.
Sundeli’n, Gustav (1880—1952),
jord-bruksforskare, tidigare professor och
föreståndare för Centralanstaltens
för försöksväsendet på
jordbruksområdet avdelning för jordbruk och
växtodling. Efter
försöksverksamhetens omorganisation 1948 chef för
Statens jordbruksförsök vid
lant-brukshögskolan.
Sundell, Stina (f. 24/1 1902), pianist,
har särskilt ägnat sig åt fransk och
rysk musik. S. har ofta framträtt
som solist med orkester. Hon blev
1930 överlärare vid Stockholms
privata konservatorium och 1933 vid
Lundholms musikinstitut.
Sundén, Anton (1828—1910), skolman
och språkman, lektor i Västerås.
Utgav flera läroböcker i
modersmålet och en Ordbok över svenska
språket.
Sunderland [san’daland], stad i n.ö.
England, vid Wears mynning i
Nordsjön. 181 800 inv. 1954. Viktig
exporthamn för stenkol. Stora
skeppsvarv, järnverk, glasbruk
m. m. Svensk sjömanskyrka,
tillhörig Svenska missionsförbundet,
3273 K.
Sundet, vardagligt namn på Öresund.
Sundhetsinspektör, läkare som
övervakar bekämpandet av
smittsamma könssjukdomar, i stad förste
stadsläkare, och på landet förste
provinsialläkaren.
Sundhetskolle’gium, före 1877 namn
på Medicinalstyrelsen.
Sundre, församling i Hoburgs
kommun på s. Gotland, med kyrka från
slutet av 1200-talet. Ruiner av en
rund kastal från 1100-talet.
Sundsjö, församling i Revsunds
kommun i s. Jämtland, Jämtlands län,
1476 inv. 1954.
Sundström, Frank (f. 16/1 1912),
skådespelare, producent. Efter
Dramatens elevskola 1931—34 (började
filma 1933) tillhörde han denna
scen till 1945, då han flyttade till
Hollywood. Har satt upp pjäser i
USA och England och själv spelat
i dem. Gästspel på Nya teatern i
Stockholm 1951 och 1954
konstnärlig ledare därstädes. Filmer bl. a.
Kanske en gentleman (1935), Bombi
Bitt och jag (1936) och Katrina
(1943).
Sundström, Johan Rudolf (f. 1874),
författare till de populära böckerna
om Janne Vängman.
Sundström, Kurt-Olov (2/4 1924),
skådespelare och regissör. S. har
varit anställd vid Dramatiska
teatern och Göteborgs stadsteater. Han
har även medverkat i filmer, bl. a.
Fröken Julie (1951), Karin
Månsdotter (1954).
Sundsvall, stad i ö. Medelpad,
Väs-ternorrlands län, innanför Alnön
mellan Indalsälvens och Ljungans
mynningar. 26 891 inv. 1954. Näst
Gävle Norrlands förnämsta
handelsstad. Läroverk,
handelsgymna-sium. Lasarett. Säte för Hovrätten
över Nedre Norrland.
Förläggningsort för Sundsvalls luftvärnskår
(Lv 5). Cellulosaindustri, mekaniska
verkstäder, sågverk m. m. Blev
stad 1621, — 2287, 3296 B.
Sundsvalls enskilda bank AB erhöll
sin första oktroj 1864. Huvudkontor
i Sundsvall.
Sundsvalls luftvärnskår (Lv 5),
Sundsvall, uppsatt 1942.
Sundsvalls-Posten, högertidning i
Sundsvall, grundad 1853. Erhöll sitt
nuvarande namn 1859. Chefredaktör
sedan 1944 Torsten Ljunggren, (f.
1897).
Sundsvalls Tidning, folkpartitidning i
Sundsvall, grundad 1841. Erhöll sitt
nuvarande namn 1880. Chefredaktör
är sedan 1950 Yngvar Alström (f.
1907).
Sundvall, Carl Fredrik (1754—1831),
arkitekt, direktör för
Konstakademiens arkitekturskola från 1824, en
av den svenska nyklassicismens
främsta företrädare. Uppförde bl. a.
Stjärnsund i Närke (1798—1801) och
Skottorp i Halland (1816—24) samt
Uppsala universitetsbibliotek,
Carolina rediviva (1819—41), fullbordat
med vissa ändringar i S:s
ritningar, 33ro.
Suner [sonjä’r], Serrano (f. 1902),
spansk politiker. Falangens ledare
1939—42, inrikesminister 1938—42
och även utrikesminister 1940—42.
Svåger till Franco. Har utgivit
Entre les Pyrénées et Gibraltar (1948).
Sung, kinesisk dynasti som regerade
960—1280, — 1985.
Sun’gari, högerbiflod till Amur, ö.
Asien, Mansjuriets huvudflod. Ca
1 800 km lång. Segelbar till Kirin.
AB Sunlight [sunTajt], Stockholm,
grundat 1911 under namnet AB
Bröderna Lever, tillverkar vid fabrik i
Nyköping tvål, såpa o. a.
toalettartiklar. Kontrollerar även ett par
svenska margarinfabriker.
Aktiekapital ca 1,5 milj. kr. S. är
dotterbolag till den engelsk-holländska
världskoncernen Lever Brothers &
Unilever.
Sunnanskog, medeltida namn på
landet s. om Kolmården och Tiveden.
Jfr Nordanskog.
Sunnanå, municipalsamhälle i
Västerbottens län. mellersta Västerbotten,
förort till Skellefteå, 2 357 inv. 1954,
— 3771.
Sunne. 1. Församling i Hackås
kommun i mellersta Jämtland,
Jämtlands län, 1145 inv. 1954. — 2.
Församling i Stora Sunne kommun
i mellersta Värmlands län, 6 843 inv.
1954. — 3. Köping i Värmlands län,
mellan övre Fryken och
Mellan-fryken, 3 052 inv. 1954. Fryksdalens
huvudort, handels- och
trafikcentrum. Turistort. Samrealskola.
Sunnemo, församling i Norra Råda
kommun i mellersta Värmland,
Värmlands län, 1 234 inv. 1954.
Sunnersberg, församling i Norra
Kållands kommun i n. Västergötland,
Skaraborgs län, 768 inv. 1954.
Sunnhampa, bengalisk hampa,
Cro-tala’ria jun’cea, familjen ärtväxter,
vild på Sundaöarna, odlad där och
i Främre Indien. Basttågorna
användas till tåg, säckar m. m.
Sunni’ter, anhängare av
muhamme-danismens ortodoxa tradition i
motsats till sjiiterna, 1789.
Sun’tak, församling i Dimbo
kommun i ö. Västergötland, Skaraborgs
län, 191 inv. 1954, med romansk
absidkyrka från 1100-talet.
Sun Yat-sen (1866—1925), kinesisk
revolutionär politiker och
koumin-tangpartiets grundare. Efter
revolutionen 1911 den nya republikens
president. S. tog djupt intryck av
Lenins lära om kolonialfolkens
befrielse och bildade efter
republikens splittring i kampen mot
Nord-kina en självständig regering i
Kanton, som blev utgångspunkten för
Kinas erövring genom
kuomintang-partiet under ledning av Chiang
Kai-shek, S:s efterföljare, 605, 2001.
Suomenlinna [so’å-J, finska namnet
på Sveaborg.
Su’omen SosTalidemokraatti, Finska
socialdemokraten, Finlands ledande
socialdemokratiska tidning, grundad
1895 med namnet Työmies,
nuvarande namn 1918. Chefredaktör
sedan 1952 är A. Pohjanmaa (f. 1903).
Suomi [so’å-], finska namnet på
Finland.
Suomis sång, fi. Suomen laulu,
finländsk fosterländsk sång,
komponerad 1854 av F. Pacius till svensk
text av E. von Qvanten.
Su’omussalmi, kommun i ö. Finland
i Uleåborgs län, där i december
1940 general Siilasvuo ledde ett
förintelseslag mot ryssarna.
Su’o tempore, lat., i sinom tid.
Suparlever, genom alkoholmissbruk
skrumpen lever.
Supé (fr. souper), (finare)
aftonmåltid.
Super, lat., över, ovanför, utöver.
Förekommer i sammansättningar, jfr
nedan.
Superb’ eller syperb’ (fr. superbe),
ypperlig, präktig.
Superfosfat, ett gödselmedel som
framställes genom
svavelsyrabehandling av mineraliskt råfosfat
(trikalciumfosfat), vilket eljest ej
kan tillgodogöras av växterna.
Härvid bildas ett vattenlösligt
monokal-ciumfosfat jämte olösligt
kalciumsulfat. Jfr Handelsgödselmedel.
Superfosfatfabriker, AB Förenade S.,
äger superfosfatfabriker i
Landskrona, Limhamn och Malmö,
Norrköping och Stockholm samt
arrenderar Kooperativa superfosfat AB:s
fabrik vid Gäddviken, Stockholm.
Huvudkontor i Hälsingborg.
Tillverkningsvärde pr år ca 75 milj,
kr.
SuperfrontaTe (lat. sup’er, över och
frons, panna, framsida), en vid
altarbordets bortre långsida anbragt
altarprydnad, bestående av en låg
skärm eller vägg, vanligen smyckad
med reliefer, 65 B.
4876
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
