Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Superheterodyn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SUPERHETERODYN
von SUTTNER, BERTHA
Superheterody’n, »super»,
radiomottagare där inkommande högfrekventa
svängningar överlagras med
svängningar från ett oscillatorrör så att
långsammare men alltjämt
högfrekventa svängningar bildas genom
interferens. Denna mellanfrekvens
hålles konstant, dvs. oberoende av
stationsinställningen och förstärkes
vanligen i flera steg medelst fasta,
avstämda kretsar, varigenom varje
önskad grad av selektivitet kan
erhållas, 2785 B.
Superintendent (lat. inten’dere,
spänna), överuppsyningsman. I
Tyskland titel på kyrkliga ämbetsmän,
som i viss mån ersatte de katolska
biskoparna vid reformationen. I
Sverige bars titeln under 1600-talet
av cheferna för nyupprättade stift.
Supe’rior (lat., högre, övre),
föreståndare för ett kloster eller ett
religiöst ordenssällskap. — Superiorite’t,
överlägsenhet, överhöghet.
Su’perlativ (lat. superlati’vus, den
högsta), sista (högsta)
jämförelsegraden vid komparation av adjektiv
och adverb, t. ex. sötast. — I
överförd bemärkelse utomordentlig,
översvallande; översvallande uttryck,
högsta beröm.
Supemova [-nå’va], plötsligt
uppflammande stjärnor, novor, med
särskilt stor ljusstyrka.
Superoxi’der, äldre benämning på
peroxider.
Supi’num, i svenskan verbform som
anger fullbordad handling. S.
bildas av perfekt particip och förbinds
vanligen med hjälpverbet hava,
t. ex. Jag har löst, varvid S. till
skillnad från participet är oböjligt.
I latinet är S. ett verbalnomen
(ändelse -u och -um).
von Suppé, Franz (1819—95),
österrikisk kompositör av huvudsakligen
operetter, teaterkapellmästare. Till
hans mest kända operetter höra Den
sköna Galathea (1865) och
Boccac-cio (1879), 2582.
Suppleant’ (fr., suppléant, av lat.
supple’re, fylla ett tomrum),
ersättare, person som utses att träda i
en annans ställe om denne skulle
få förhinder.
Supplement’ (lat. supplemen’tum),
tillägg.
Supple’ra, ut- eller ifylla.
Supplice’ra (lat. supplica’re, knäböja),
bönfalla, ingiva böneskrift. —
Suppli’k, böneskrift. — Supplikant’,
inlämnare av böneskrift.
Suppone’ra (lat. suppon’ere),
förutsätta, förmoda. — Suppositio’n,
förmodan.
Supposito’rier, detsamma som
stolpiller.
Supprime’ra, undertrycka, förhindra
offentliggörandet av.
Suppuratio’n, varbildning.
Sup’ra, lat., ovan, över. Användes
även i sammansättningar, jfr
nedan.
Suprakrusta’la bergarter, bergarter,
som bildats på eller nära jordytan,
dvs. alla sediment och ytbergarter
av eruptivt ursprung. — Motsats:
infrakrustala eller djupbergarter.
Su’praledning, den oändligt stora
elektriska ledningsförmåga som vissa
metaller erhålla om de avkylas till
i närheten av den absoluta
nollpunkten belägna temperaturer.
Fenomenet upptäcktes 1911 av H.
Ka-merlingh-Onnes och studerades av
denne särskilt för bly, 3759.
Supremati’ (lat. supre’mus, överst),
överhöghet (i synnerhet påvens över
de katolska biskoparna).
Sura, kommun i ö. Västmanland,
Västmanlands län, 6 225 inv. 1954.
Suraba’ja [so-], se Soerabaja.
Surahammar, brukssamhälle i
mellersta Västmanland vid Kolbäcksån,
n.v. om Västerås, 4 836 inv. 1951.
Järn- och stålverk, mek. verkstäder
m. m., tillhörande ASEA.
Surakar’ta [so-], se Soerakarta.
Surbrunn, äldre ord för hälsobrunn.
Surdeg, deg från ett föregående bak
som användes i stället för jäst vid
nybak och som genom blandning
av olika jästsorter samt bakterier
ger brödet en syrlig smak. —
Ordet brukas ofta i bildlig bemärkelse
om något (ont eller gott) som
genomsyror ett samhälle eller en
samhällsgrupp.
Surf [saf], eng., strandbränning.
Surfing [sa’fing], badsport,
ursprungligen från Stilla havets ögrupper.
Man står på en bräda, som bogseras
av en båt eller drives mot
stranden av en våg.
Surina’m, annat namn på
Nederländska Guayana.
Surkål, tysk och rysk nationalrätt,
finhackad vitkål, som lägges
varvtals med salt och ättika i en tunna
och får jäsa med en tyngd på och
surna.
SurmjölksbacilT, surmj ölksbakterie,
odlas i särskilda kulturer för bl. a.
framställning av surmjölk eller
filmjölk.
Surpri’s (fr. surprise), överraskning.
Surrealis’m [syr-] (fr. surréalisme,
öververklighet), en vid slutet av
1910-talet inom konst och litteratur
framträdande riktning, vars
program formulerades av författaren
André Breton 1924. S. hävdade
under starkt inflytande från
psykoanalysen det icke vilje- och
med-vetenhetskontrollerade undermedvetnas och instinktmässigas
betydelse för konstskapande. Bland S:s
litterära företrädare märkas Eluard,
Tzara, Arthur Lundkvist och
Gunnar Ekelöf, bland dess företrädare
inom måleriet Dali, Miro, Ernst,
Arp, Chirico samt den svenska
Halmstadgruppen, 1176, 2402, 3187.
Surrey [sar’i], grevskap i s.ö. England,
s. om Thames. 1 963 km2, 1 635 000
inv. 1954. Huvudstad Kingston.
Surroga’t (lat. surroga’re, välja i
stället för), (sämre) ersättningsmedel;
nödfallsmedel.
Surstek, maträtt, bestående av
späckat oxkött, som före stekningen
legat i en lag av ättika, dricka och
kryddor eller i mjölk, som fått
surna.
Surströmming, maträtt, starkt
illaluktande norrländsk specialitet.
Bere-des genom saltning och jäsning efter
visst recept. S. saluföres numera
även konserverad.
Surt, i Voluspa och Snorreeddan en
jätte som vaktar eldens värld,
Mus-pelhem.
Surte, industriort i v. Västergötland,
vid Göta älv, 14 km n. om
Göteborg. 2 515 inv. 1951. Stort
glasbruk. Ett katastrofalt jordskred
inträffade i S. hösten 1950, varvid ett
flertal byggnader förstördes och
såväl Göta älv som Bergslagsbanan
avspärrades för trafik en tid, 1855 B.
Surteby-Kattunga, församling i Västra
Marks kommun i s.v. Västergötland,
Älvsborgs län, 1111 inv. 1954.
Suruku’er, detsamma som
trogonfåg-lar.
Susa (nu Schusch), ruinstad i v. Iran,
fordom huvudstad i Elam, förstörd
av Assurbanipal 640 f. Kr.,
återuppbyggdes och blev en av
huvudstäderna i perserriket. Bland de fynd
som gjorts i S. märkas Naram Sins
segerstele och Hammurabis lagstele,
38, 243 K.
Susanna, Joakims hustru, hjältinna i
det apokryfiska
gammaltestamentliga tillägget till Daniels bok, som
gett uppslaget till Bellmans sång
»Joakim uti Babylon».
Suscepti’bel, mottaglig, känslig. —
Susceptibilite’t, mottaglighet,
känslighet.
Suso [so’så] eller Seuse, Heinrich
(omkring 1295—1366), tysk mystiker och
dominikanmunk, lärjunge till
Eck-hart. Hans Büchlein der ewigen
Weisheit är en av medeltidens
förnämsta uppbyggelseböcker och
översattes mot slutet av 1400-talet till
svenska (utgiven 1868—70). Bland
hans övriga skrifter må nämnas
Büchlein der Wahrheit, en
framställning av den teoretiska
grundvalen för hans mystik, 2347, 3566.
Suspekt (lat. suspic’ere, misstänka),
misstänkt.
Suspensio’n [suspangsjo’n] (lat.
sus-pen’dere, avbryta, upphänga). 1.
Skiljande av befattningshavare från
hanS ämbete för viss tid som straff
för ämbetsbrott eller försummelse
i tjänsten, 2080. — 2. Inom kemin:
uppslamning av fasta partiklar i en
vätska. — Suspende’ra, ge
suspension.
Suspensi’vt veto, rättighet att för viss
tid hindra verkställighet av beslut.
Suspensoa’r (fr. suspensoir),
pungskydd av tyg som användes vid
sjukdomar i testiklarna eller vid
vissa idrotter.
Sussex [sas’iks], två grevskap i s.ö.
England vid Engelska kanalen. 1.
East S. [i’st], 2 147 km2, 618 300 inv.
1954. Huvudstad Lewes, 3273 K. —
2. West S. [oest], 1 626 km2, 338 500
inv. Huvudstad Chichester, 992.
Suta’n (ital. sottana, underkläder),
lång fotsid katolsk prästrock, knäppt
ända ner. Påven bär vit,
kardinaler röd, biskopar violett och övriga
präster svart S.
Su’tare, Tin’ca tin’ca, familjen
karp-fiskar, längd 25—60 cm, liten
skäggtöm i munvinkeln, små fjäll, kort,
bred stjärtfena, ovan mörkgrön,
Lever av smådjur. Välsmakande.
Förekommer i grunda sjöar med
mjuk botten upp till Hälsingland
samt i skärgårdsvikar på ostkusten,
981 B.
Sutenö’r (fr. soutenir, underhålla),
man som uppträder som
beskyddare åt prostituerad kvinna och
lever på hennes bekostnad. —
Sute-ne’ra, underhålla, understödja.
Sutermeister [so’termaistar], Heinrich
(f. 12/8 1910), schweizisk
tonsättare. Har skrivit flera operor, bl. a.
Raskolnikov (1948) och Den röda
stöveln (1951, bägge urpremiär i
Stockholm) samt kammar- och
vokalmusik.
Sutherland [saSäland], grevskap i n.
Skottland, mellan Atlanten och
Nordsjön. 5 253 km2, 13 670 inv.
1954. Huvudstad Dornoch, 3273 K.
Sutlej [engelskt uttal satTidj],
Sat-ledj, den östligaste av Indus’
bifloder, n.v. Främre Indien, upprinner
i Tibet nära Bramaputras källor och
genombryter Himalaja. Ca 1 500 km
lång, därav 600 segelbara. Stora
konstbevattningsanläggningar, 1727 K.
Sutt, suttgro, gulkämpar, Planta’go
maritima, familjen Plantagina’ceae,
flerårig, 5—40 cm hög ört med
jämnbreda, köttiga blad i rosett
och trind stjälk med 1—15 cm
långt ax. Gula ståndarknappar.
Allmän på havsstränder Bohuslän—
Västerbotten.
von Suttner [sot’ner], Bertha (1843—
1914), österrikisk författarinna.
Hennes pacifistiska tendensroman
Die Waffen nieder (1889, Ned med
vapnen, sv. ö. 1890), väckte på sin
4877
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
