Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Svaveloxid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAVELDIOXID
SVEG
Svaveldioxid erhålles vid
förbränning av svavel och röstning av
sul-fider. Färglös gas med stickande
lukt. Kan lätt kondenseras till en
vätska. Användes vid framställning
av svavelsyra samt såsom blek- och
desinfektionsmedel. I vattenlösning
ger S. svavelsyrlighet, vars salter
kallas sulfiter, 2108.
Svavelfärgämnen, en grupp
färgämnen, som framställas genom
smältning av vissa organiska föreningar
med svavel, alkalisulfider eller
-po-lysulfider. S. äro olösliga i vatten
och användas för kypfärgning av
bomull. Vanligast äro vidalsvart
och hydronblått.
Svavelhexafluori’d, en synnerligen
beständig gas, som erhålles genom
direkt förening av fluor och
svavel. Användes på grund av sin
höga dielektricitetskonstant såsom
isolator i högspänningsapparater.
Svavelkalkvätska, vattenlösning av
kalciumpolysulfider. Användes
såsom besprutningsmedel mot
växt-parasiter, 686.
Svavelkis eller pyrit, mässingsgult
metallglänsande mineral, som vid
upphettning utan lufttillträde
avgiver svavel. S. är det viktigaste
förekommande sulfidmineralet och
användes för framställning av
svavel, svavelsyra och rödfärg, 1901.
Svavelkloru’r, disvaveldiklorid, tung
vätska, som användes vid
vulkani-sering av kautschuk.
Svavelsyra, H2SO4. Koncentrerad S.
är en färg- och luktlös vätska med
en specifik vikt av 1,84. Upptager
med begärlighet vatten och
användes därför såsom torkmedel för
gaser. Verkar frätande och
förkolan-de på organiska ämnen (hud,
kläder, trä m. m.). S. framställes
tekniskt genom att en blandning av
svaveldioxid, luft och vatten får
reagera med varandra i närvaro av
kväveoxider
(blykammarförfaran-det) eller att svaveldioxid oxideras
med luft med tillhjälp av en
lämplig kontaktkatalysator av järnoxid,
vanadinsalter eller platinaasbest
(kontaktförfarandet) till
svaveltri-oxid, som sedan löses i
koncentrerad S. under samtidig utspädning
med utspädd S. Då S. utspädes med
vatten bildas stora värmemängder,
varför S. måste sättas till vattnet.
Vid omvänd ordningsföljd blir
värmeutvecklingen lokalt så stor, att
kokning inträder och syran stänker
omkring. S. är den tekniskt
viktigaste syran och användes för
framställning av gödselmedel
(superfosfat, ammoniumsulfat), färgämnen,
sprängämnen och av de flesta
övriga syror, för rening av
mineraloljor, såsom elektrolyt i
blyackumulatorer m. m. Salterna kallas
sulfater. — Rykande S. eller oTeum
erhålles genom upplösning av ett
överskott av svaveltrioxid i
svavelsyra, 3307.
Svavelsyrlighet, se Svaveldioxid.
SvaveltrioxFd bildas vid oxidation av
svaveldioxid. Ger med vatten
svavelsyra och utgör mellanprodukt
vid framställning av svavelsyra
enligt kontaktförfarandet.
Svavelväte, en giftig gas med lukt av
ruttna ägg. Användes inom den
kemiska analysen såsom
fällningsrea-gens, 3307.
Swasiland, se Swaziland.
Swazi [engelskt uttal soa’si],
kafferstam i Sydafrika.
Swaziland [engelskt uttal soa’siländ],
brittiskt protektorat i s.ö. Transvaal,
Sydafrika, 17 366 km2, 202 000 inv.
1952. Huvudstad Mbabane, 24 K.
Svea, gammal genitivform av svear,
förekommer i Svea rike, Svealand
osv. — Svea rike personifierades
under 1600-talet till ett kvinnligt
väsen, »Moder Svea».
Svea. 1. Tidskrift för vetenskap och
konst, utgavs i Uppsala 1818—32 av
fosforisterna. — 2. Litterär
kalender, 1845—1908 samt 1925, utgiven
hos A. Bonnier.
Svea artilleriregemente (A 1),
Stockholm. Uppsatt 1794, kallades 1893
—1904 Första Svea
artilleriregemente.
Sveabolaget, se Stockholms Rederi AB,
3278.
Sveaborg (fi. Su’omenlinna),
historiskt ryktbar fästning i s. Finland,
på flera öar utanför Helsingfors.
Uppförd av Augustin Ehrensvärd
1748—72. Kapitulerade utan
militär nödvändighet 3 maj 1808 för
ryssarna. Vissa av de äldre
fästningsverken äro sedan 1919
skyddade som fornminnen, 3308 B.
Svea flygflottilj (F8), förlagd till
Barkarby, nordväst om Stockholm,
uppsatt 1937.
Sveagruvan, förr svensk
stenkolsgruva vid Bellsund, v. Spetsbergen.
1934 såld till Norge, 3190, 3191 B.
Svea hovrätt, allmän domstol i andra
instans med jurisdiktion över
Svealand och säte i Stockholm. Jfr
Hovrätt, 731 B.
Svea ingenjörkår (Ing 1), Solna.
Leder sitt ursprung från det 1855
uppsatta Sappörkompaniet, fick 1901
sitt nuvarande namn (1867—1901
Svea ingen j örbatalj on).
Svea kanal, en länge påtänkt
kanalväg från Vänern över Hjälmaren
till Mälaren och Östersjön.
Svealand, svearnas land vid Mälaren,
i nyare språkbruk Sveriges
mellersta huvuddel, omfattande
landskapen Dalarna, Värmland, Närke,
Västmanland, Södermanland och
Uppland. Landareal 80 368 km2,
2 550 237 inv. 1954, — 3352 K.
Svea livgarde (I 1), Solna. Räknar
sina anor från Gustav Vasas
livvakt under befrielsekriget, som 1526
bildade drabantkåren. 1645
ombil-dade drottning Kristina det
dåvarande gardeskompaniet till
Livgardet, som 1674 blev Kungliga gardet.
Nuvarande namn 1792.
Svear, den germanska folkstam, som
från Mälarlandskapen utsträckte sitt
välde över hela nuvarande Sverige.
Omnämnd första gången av
Taci-tus, första århundradet e. Kr., 3361.
Svea trängregemente (TI),
Linköping. Uppsatt 1885. Kallades 1891—
1902 Svea trängbataljon och 1902—
04 Första Svea trängkår.
Svea älv, forntida älvfåra nära
De-gerfors i s.ö. Värmland, förr ansedd
som avlopp för Ancylussjön, torde
dock tillhöra ett betydligt äldre
postglacialt skede, eventuellt den
tid, då Närke blev isfritt, 1809.
Sve’ber, västgermansk stam, grundade
ett rike i Spanien, som störtades
av västgöterna 585, — 1089.
SvebiTius, Olof (1624—1700), teolog,
ärkebiskop 1681, Karl XI :s lärare
och sedermera rådgivare i alla
kyrkliga frågor. Utarbetade en katekes
(1689), som gällde till 1810.
Sve’ciaost, prästost, en ursprungligen
i de småländska prästhemmen
tillverkad stark, grynpipig, hård ost,
nu vår vanligaste ostsort, 3118.
Svecis’m, svensk språkegendomlighet,
som förekommer i ett annat språk.
Sve’dala, köping i Malmöhus län, 18
km s.ö. om Malmö. 5 183 inv. 1954.
Samrealskola. Betydande handel
och industri (mek. verkstad,
råsockerbruk, tegelbruk), 3089 K.
Svedberg, Jesper (1653—1735),
kyrko
män och psalmdiktare, biskop i
Skara från 1702. Framlade 1694 ett
psalmboksförslag, som mötte starkt
motstånd från ortodoxt håll, men
kom att bilda grundvalen för
1695-års psalmbok. S. ivrade för
språkvård och rättstavningsreformer,
bl. a. Schibboleth (1716), arbetade
på en ny bibelöversättning,
opponerade mot den ortodoxa »stortron»
och skrev en intressant
självbiografi (utgiven 1941), 3309 B.
Svedberg, Rudolf (f. 19/8 1910),
brottare. Vann 1936 vid OS
guldmedalj i weltervikt, segrade i EM 1935,
och har 10 SM. Efter 1947 har han
verkat som instruktör.
Svedberg, Theodor (The) (f. 30/8*
1884), professor i fysikalisk kemi i
Uppsala sedan 1912. Mest känd
genom sina kolloid-kemiska
undersökningar, speciellt bestämningen av
äggviteämnens medelmolekylvikt
genom sedimentation i en av honom
konstruerad ultracentrifug. Erhöll
nobelpriset i kemi 1926, — 1262,.
1263 B.
1. Svedelius, Wilhelm Erik (1816—89),
professor i historia i Lund 1856,
skytteansk professor i Uppsala 1862:
—81. S. var en berömd talare och
en originell personlighet.
2. Svede lius, Carl (1861—1951).
skolman, idrottsledare. Verkade som
rektor i Högre realläroverket å
Norrmalm i Stockholm 1906—26
ivrigt för skolidrottens utveckling.
Under många år sekr. i
Riksidrotts-förbundet och v. ordf, i
Turistföreningen, 994.
3. Svedelius, Julia (1870—1955),
författarinna, gift med Carl Svedelius.
Har varit livligt socialt verksam,
bl. a. för arbetsstugor i Norrbotten,
samt författat läseböcker och
utgivit historiska romaner.
Sweden [soi’dn], engelska namnet på
Sverige.
Swedenborg, Emanuel (1688—1772),
naturforskare, teolog och mystiker.
Efter grundliga naturvetenskapliga
forskningar, som ledde till flera
geniala upptäckter, genomgick S. en
religiös kris och ägnade sig sedan
åt teologiskt författarskap. Hans
viktigaste arbeten på detta område
äro Arcana coelestia (1749—56) och
Vera christiana religio (1771). Hans
anhängare, swedenborgarna, bildade
efter hans död församlingar, den
första i London 1787. I Sverige
finnas nu tre små församlingar, men
i utlandet, särskilt i de
anglosaxiska länderna, är hans inflytande
alltjämt betydande, 3310 B, 3334.
Svedjebruk, primitivt åkerbruk,
varvid skog fälldes och antändes, så
att askan gödslade jorden. Efter
några skördar övergavs den
utsugna jorden och ett nytt svedjeland
utsågs.
Swedlund, Nils (f. 19/12 1898),
general, från 1 april 1951 på sex år
förordnad som överbefälhavare för den
svenska krigsmakten.
Svedvi, förutvarande kommun i
Västmanland, 1943 införlivad med
Hall-stahammars köping.
Sweelinck [sve’-J, Jan Pieters (1562—
1621), holländsk tonsättare, organist
i Amsterdam 1580. Skrev berömda
orgelverk och bidrog genom sin
lä-rarverksamhet i hög grad till den
italienska och den engelska
musikens spridande på tyskt
kulturområde, 2380.
Sweepstake [soTpsteik], eng., lotteri,
kombinerat med tippning av en
kapplöpning. Se Irish sweepstake.
Sweet jazz [soi’t], eng., välklingande
och melodiös. — Motsats: hot jazz.
Sveg. 1. Kommun i s.ö. Härjedalen,
488O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
