Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tersmeden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TERSMEDEN, NILS
TETRAEDER
militär, konteramiral 1772. Var
Gustav III behjälplig vid revolutionen
s. å. Författade memoarer av stor
betydelse för frihetstidens
kulturhistoria.
2. Tersme’den, Nils (1795—1867),
diplomat och politiker,
legationssekreterare i Petersburg och därefter
förste sekreterare i kabinettet för
utrikes brevväxlingen 1832—37, en av
de konservativas främsta ledare på
riddarhuset. Bekämpade ivrigt
representationsreformen 1865.
Terstee’gen, Gerhard (1697—1769), tysk
författare av andliga sånger och
skrifter, reformert pietist med
inslag av katolsk mystik. Han är
representerad i svenska psalmboken
och flera av hans skrifter ha
översatts till svenska (Heliga själars liv,
1871—76), — 2397.
Ter’tia, lat., den tredje (feminin
form); tryckstilsgrad med kägel 16
punkter. Jfr Kägel, 3518.
Ter’tium non dat’ur, lat., »något
tredje gives icke», se Kontradiktorisk
motsats.
Ter’tius interven’iens, lat.,
mellankom-mande tredje part.
Tertiärlån, sådan fastighetskredit, för
vilken säkerhet lämnas i form av
»toppinteckningar» i fastigheten (i
regel inom 80 å 90 % av
fastighetsvärdet). T. beviljas icke av de
vanliga kreditinstituten. Som ett led
i sin bostadspolitik beviljar staten
T. till s. k. allmännyttiga och till
kooperativa bostadsföretag samt till
enskilda. T:s övre gräns är i dessa
fall respektive 100%, 95% och 85%
av fastighetens värde, 470, 2215. Jfr
Primärlån, Sekundärlån.
Tertiä’rperioden, geologisk period,
infallande efter kritperioden och före
kvartärperioden. kännetecknad bl. a.
av livlig bergskedjeveckning,
varunder Alperna, Himalaja och
Anderna bildades. Indelas i fem
avdelningar: paleocen, eocen, oligocen,
miocen och pliocen, 1374.
Tertullia’nus, Quin’tus Septim’ius
Flo’-rens (omkring 160—efter 220),
romersk kyrkofader och författare, en
mästare i paradoxalt tillspetsad
polemik. Efter att ha varit av
grundläggande betydelse för viktiga delar
av kyrkans dogmatik bröt han själv
med kyrkan och blev montanist,
2086, 2143, 2804.
Terzi’n (ital. terzina), strof form
sammansatt av tre femfotade jambiska
versrader, där l:a och 3:e
versraderna rimma med mittraden i
föregående strof. T. skapades av Dante
som bl. a. använde den i Divina
Commedia, 3677.
Tes (grek. thes’is), sats att bevisa eller
försvara. Jfr Antites.
Tesaure’ring (grek, thesauros, förråd).
Särskilt under oroliga tider
undanhållande av betalningsmedel. T får
numera vanligen formen av ökad
kassahållning hos enskilda och
företag. *
Tesch, Nils (f. 14/4 1907), arkitekt,
lärare i stadsplanekonst vid
Konsthögskolan sedan 1949. Hans främsta
verk är det tillsammans med L. H.
Giertz uppförda läroverket i Solna
(1945—47), vilket i sin uppbyggnad
och materialbehandling utgör ett
framstående exempel på svensk
arkitektur efter andra världskriget.
Teseus [-sevs], grekisk sagohjälte, son
till kung Aigeus i Aten. T. utförde
en mängd hjältedåd, bl. a. dödade
han odjuret Minotaurus i
labyrinten på Kreta. Härvid hjälptes han
av kungadottern Ariadne, vilken han
tog med sig, men övergav på ön
Naxos. Före avfärden från Aten
hade T. lovat fadern att om allt gått
lyckligt hissa vita segel i stället för
de tidigare svarta. Detta glömde
han, Aigeus störtade sig i havet och
T. blev Atens härskare. Jfr
Prok-rustes.
Tesla, Nikola (1856—1943),
kroatiskamerikansk uppfinnare, speciellt på
det elektrotekniska området. En av
de många samtidiga uppfinnarna av
asynkronmotorn, dock mest bekant
för sina experiment med högspända
högfrekvensströmmar
(Tesla-ström-mar), som han erhöll från
växel-strömsgnistgap i kombination med
avstämda transformatorkretsar.
Tes’pis (500-t. f. Kr.), grekisk
dramaturg. Enligt Horatius skall T. ha
uppfört sina skådespel på vagnar.
— Tespiskärran, ett uttryck för
kringresande teatersällskap, 1438.
Tespiskärran, se Tespis.
Tessa’lien, Thessalien, landskap i
mellersta Grekland, mellan Pindos och
Egeiska havet. 13 984 km2, 616 820
inv. 1951. Stor spannmålsproduktion,
765.
Tessaloni’kerbreven, två brev i N. T.,
skrivna av Paulus i Korint omkring
50 e. Kr. till församlingen i
Tessa-lonika. T. behandla bl. a. Herrens
återkomst och de dödas
uppståndelse.
Tessaloni’ki, officiellt namn på
Salo-niki, Grekland, 1442 K.
Tessenow, Heinrich (1876—1951), tysk
arkitekt. Fick genom sina radhus
och villor i Hellerau vid Dresden
med deras enkla, sakliga form och
rena odekorerade ytor stilbildande
betydelse inom arkitekturen.
Tessi’n, kanton i Schweiz, se Ticino.
1. Tessin, Nicodemus d. ä. (1615—81),
arkitekt av tysk börd, stadsarkitekt
i Stockholm 1661, jämte J. de la
Vallée sin tids främste arkitekt.
Bland hans arbeten, som
huvudsakligen ansluta till fransk, holländsk
och italiensk klassicism märkas
Drottningholms slott, Ericsberg,
Mäls-åker, Sjö m. fl. slott samt Bååtska
palatset och Södra stadshuset i
Stockholm. Till romersk barock
ansluta Gamla riksbanken i Stockholm
och Kalmar domkyrka, 3442.
2. Tessin, Nicodemus d. y. (1654—
1728), son till Nicodemus T. d. ä.,
greve, arkitekt, politiker, den
svenska stormaktstidens mest betydande
konstnärspersonlighet. T., som
studerade i Rom 1673—78 och i Paris
1678—80, ansluter sig i sina verk till
italiensk barock och fransk
klassicism. Hans främsta verk är
Stockholms slott, vars uppförande han
ledde från 1690. Bland hans övriga
verk märkas hans eget palats vid
Slottsbacken, samt en rad lantslott,
Steninge, Sturefors m. fl.,
kyrkobyggnader, t. ex. Drottningholms
kyrka, Trefaldighetskyrkan i
Karlskrona. Berömt är även T:s förslag
till omdanande av
slottsomgivning-arna. T. var även sysselsatt med
utländska byggnadsprojekt, bl. a. i
Paris, Köpenhamn och Moskva,
3443 B.
3. Tessi’n, Carl Gustaf (1695—1770),
son till Nicodemus T. d. y., greve,
politiker, diplomat och
kulturfräm-jare. Anslöt sig på 1720-talet till
holsteinska partiet, senare till
hattpartiet, till vars mest framträdande
gestalter han hörde. T. var 1739—
42 minister i Paris och blev efter
hemkomsten den ledande vid hovet
och 1747 guvernör för prins Gustav.
Efter brytning med hovet 1751 levde
T. i tillbakadragenhet på Åkerö.
Som konst- och kulturfrämj are
gjorde T. en utomordentlig insats.
Han införde som ledare för
slotts-bygget, jämte Hår leman, den
fran
ska rokokon i Sverige, stiftade
Kongliga Ritarakademien, samt
hop-bragte en enastående konst-, grafik
-och teckningssamling, vilken utgör
huvuddelen av Nationalmuseum,
3443 B.
Tessininstitutet, en 1933 i Paris
grundad institution för stärkande av
förbindelserna mellan svenskt och
franskt kultur- och konstliv. T:s
grundare och chef är Gunnar W.
Lundberg.
Tessinska medaljen, en av J. C.
Hed-linger präglad minnesmedalj över
N. Tessin d. y. T. utdelas av
Konstakademin som utmärkelse för
betydande konstnärlig verksamhet.
Tessi’nska palatset, nuvarande
över-ståthållarpalatset, vid Slottsbacken
i Stockholm, uppfört av N. Tessin
d. y. för eget bruk 1696—omkring
1700 i romersk barock. T. har en
rik gårdsanläggning med en för vårt
land enastående skenperspektiviskt
ordnad fondbyggnad. Sedan 1773 är
T. ämbetsbostad åt överståthållaren.
Test, se Testning.
Testamen’te. 1. Den juridiska
handling, varigenom en person
bestämmer hur hans förmögenhet skall
disponeras efter frånfället. T. kan när
som helst återkallas av den som
upprättat det och skall göras
skriftligen med två vittnen, dock att dessa
fordringar kunna eftergivas för den
som är förhindrad på grund av
sjukdom eller annat nödfall. Regler
i lag 25 juni 1930. — 2. Benämning
på Bibelns båda huvuddelar, Gamla
och Nya T.
Testamenta’risk (lat. testa’ri, intyga),
som tillhör eller avser ett
testamente.
Testatio’nsfrihet, rätt att genom
testamente disponera över
kvarlåten-skap. Är i svensk rätt inskränkt
genom regler om laglott.
Testa’tor, den som upprättat ett
testamente.
TestikTar, två till mannens könsorgan
hörande körtlar, »stenar», i vilka
sädescellerna produceras. T. äro
nedsänkta i en utstjälpning av
bukhålan (pungen), 1109 B, 1650 B.
Testimonium, lat., intyg, betyg,
vitsord.
Test-match, en av de fem matcher,
som ingå i en landskamp i cricket.
Testning, (eng. test, prov), försök som
går ut på att fastställa en persons
individuella psykiska beskaffenhet
och prestationsförmåga på olika
områden. Termen kan även användas
i fråga om andra prövningar t. ex.
i fråga om motorer, 3015, 3444.
Testosteron [-å’n], manligt
könshormon, 1653.
Tetani’, sjukdomstillstånd som
utmärkes av svåra krampanfall i
muskulaturen. Kan orsakas av en
underfunktion av bisköldkörtlarna (t. ex.
efter strumaoperationer, då
bisköldkörtlarna kan ha avlägsnats). T. kan
förekomma vid graviditet och hos
barn i samband med
näringsrubb-ningar, 1652, 3094.
Te’tanus, se Stelkramp, 3232.
Tète-å-téte [tätatä’t], fr., »huvud vid
huvud», förtroligt möte på tu man
hand.
Te’thys, Tethyshavet, ett väldigt
medelhav, som existerade från
karbon-perioden till början av tertiärtiden
och ur vilket Gamla världens stora
tertiära bergskedjor, bland dem
Alperna och Himalya, uppveckades, 62.
Te’tis, i den grekiska mytologin en
havsgudinna, Akilles’ moder.
Tetra-, grek., fyra-, fyr-. Användes i
sammansättningar, jfr nedan.
Tetraeder, av fyra triangelformade
sidoytor begränsad kropp, dvs. en
4908
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
