Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Terminus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TERMINUS TECHNICUS
TERSMEDEN, CARL
det än i Sverige, 568. Jfr
Arbitrage-verksamhet.
Ter’minus tech’nicus, lat., teknisk
term, fackuttryck.
Ter’misk (lat. termo’s, varm), något
som sammanhänger med temperatur
eller värme, t. ex. termisk
utvidgning, värmeutvidgning.
Ter’misk säkring, en elektrisk
säkerhetsapparat, som utlöses genom den
passerande strömmens värmeverkan.
De vanliga elektriska
smältsäkring-arna (»propparna») utgöra exempel
på T.
Termisk verkningsgrad (vid t. ex.
ångturbinanläggningar), förhållandet
mellan den av turbinen alstrade och
i värmemått uttryckta effekten och
den i ångpannan förbrukade
värmeeffekten hos bränslet.
Tcrmi’t, blandning av järnoxid och
aluminium, som vid antändning
brinner under stark
värmeutveckling. Järnoxiden reduceras härvid
till järn, som erhålles i flytande
form till följd av den höga
temperaturen. T. användes för svetsning
av spårvägsspår etc. samt såsom
fyllning i brandbomber. Jfr
Alu-minotermi, 67.
Termi’ter, Isop’tera, Corroden’tia,
ordning av myrliknande insekter med
ofullständig förvandling, bitande
mundelar och 2 par långsmala,
genomskinliga vingar. De leva i
samhällen bestående av kung, drottning,
arbetare och soldater. Boet är av
fast byggnad och flera meter högt.
T. förekomma i tropikerna och s.
Europa. De gnaga sönder
byggnader, möbler, böcker m. m., 3439 B.
Termmuseet, antikmuseum i Rom,
grundat 1886, delvis inrymt i
lämningar av Diocletianus’ termer. I T.
förvaras flera av antikens främsta
skulpturer.
Ter’mo (grek. termo’s, värme),
värme-, varm-, användes i
sammansättningar, jfr nedan.
Termodynami’k, den del av fysiken,
som behandlar omvandlingar
mellan värme och andra energiformer,
t. ex. mekaniskt arbete. — Enligt
T:s första huvudsats existerar
ekvivalens mellan värme och övriga
slag av energi. Enligt dess andra
huvudsats kan ej värme »av sig
självt» övergå från en kallare till
en varmare kropp. Härav följer att
en ångmaskin e. dyl. ej kan arbeta
annat än i samband med att värme
övergår från en högre till en lägre
temperatur, 826, 1257.
Termoelement, en kombination av två
(särskilt utvalda) metaller i en
strömkrets. Inkopplas en känslig
galva-nometer mellan de fria ändarna, ger
instrumentet utslag när
föreningspunktens (lödställets) temperatur
ändras gentemot instrumentets. —
En för måttliga temperaturer
vanlig metallkombination är
koppar-konstantan, 804.
Termofärger, temperaturfärger,
värmefärger, ämnen som ändra färg
med temperaturen, användes bl. a.
för kontroll av maskindelars
temperatur. En sedan gammalt känd T.
är koboltklorur, som normalt är
svagt blå men som vid avdrivning
av kristallvattnet blir röd. En
annan typ av T. utgöres av
dubbel-jodider av kvicksilver och silver, med
omslag från gult till rött vid 40 å
50° C.
Termograf (grek. graf’ein, skriva),
termometer, som registrerar
temperaturen på en medelst urverk
framdriven pappersremsa eller cirkulär
pappersskala. Som termometer
användes i regel en bourdonfjäder som
är delvis fylld med t. ex.
metyl-klorid.
Termokemi’, den del av kemin som
behandlar värmeförhållanden vid
kemiska förlopp.
Termome’ter (grek, metron, mått),
temperaturmätare. Består vanligen
av ett kapillärrör av glas, i ena
änden uppblåst till en kula och
fyllt med en vätska, vars
utvidg-ningskoefficient är större än hos
glas (sprit, toluol, kvicksilver osv.).
— Vid gastermometern utgöres
fyllningen av en gas, som är avspärrad
med en vätskedroppe. —
Bimetall-termometern har som
temperatur-känsligt organ en vanligen
spiral-formigt upplindad strimla av
bimetall, 3758.
Termoplast, plaster, som bli
uppmjukade vid upphettning. — Motsats:
duroplast, som härdar sig och blir
hårdare genom upphettning.
Termosflaska, dubbelväggigt
isola-tionskärl av glas. De inåtvända
ytorna äro försilvrade för reduktion av
värmestrålningen och
mellanrummet evakuerat till minskning av
värmeledningen. Evakueringen gör
ej någon märkbar nytta förrän den
drivits under 0,1 mm
kvicksilverpelares tryck. — T. kallas efter
uppfinnaren även Dewars-kärl [djo’ars-].
Termosta’t, apparat för hållande av
konstant temperatur. Förekomma i
skilda utföringsformer vid bakugnar,
kylskåp, centralvärmeanläggningar,
strykjärn osv. Alla T. kännetecknas
av en s. k. differential, dvs. av ett
visst intervall mellan tillslags- och
frånslagstemperatur.
Termoterapi’, sjukdomsbehandling med
värme.
Ter’ni, huvudstad i provinsen med
samma namn i Umbrien, mellersta
Italien, vid floden Nera. 84 403 inv.
1951. Berömda, numera utbyggda
vattenfall. Järn-, stål-, textil- och
kemisk industri.
Terpe’ner, omättade, cykliska
kolväten. Flyktiga, aromatiskt luktande
oljor. De ha ett visst samband med
kamfer och kautschuk. Exempel på
terpener äro pinen, kamfen (i
ter-pentinolja), dipenten, limonen och
karen.
Terpenti’n, i barrträden förekommande
hartslösningar. Genom destillation
erhållas terpentinolja och ett harts,
kolofonium. Oljan användes till
fernissor och i oljefärg.
Terpsik’ore, korlyrikens och dansens
beskyddarinna, en av de nio
mu-serna, 1430.
Ter’ra, lat. jord. — T. fir’ma, fast
mark, fasta landet. — T. inco’gnita,
okänt land. — T. nulli’us, ingen
mans land.
Terra di Sie’na, jordfärg, där det
färgande ämnet är järnoxid. Obränd T.
är gul, bränd är röd (bränd Siena).
Terrakotta (ital., bränd lera), bränt
oglaserat lergods, redan under
antiken, främst av grekerna, använt för
konstnärligt ändamål, såsom vaser,
statyetter o. dyl., 3452.
Terrama’rekulturen, italiensk
bronsål-derskultur omkring 2000—700 f. Kr.,
främst lokaliserad till Emilien.
Uppkallad efter låga kullar (ital. terra,
jord, och mara, märgel) med
lämningar efter pålbyggnadsbyar
uppförda på torra land. Fynden bestå
bl. a. av grov keramik, redskap,
prydnadsföremål m. m.
Terramycin, ett av de mest använda
moderna antibiotika, närmast
jämför-bart med aureomycin. Jfr
Antibiotika.
Terranova di Sicilia [-nå’va di sitji’-],
till 1928 namn på Gela.
Terra’rium, anordning för studium av
levande, mindre landdjur, såsom
insekter och kräldjur, i möjligast
naturliga omgivning. T. uppbygges
av glas och trådnät och förses med
en inredning, lämpad för djuren.
Stundom förekommer uppvärmning,
1927.
Te’rra rossa [rås’a], en röd
vittrings-återstod av dolomit, sedan
kalcium-karbonatet (kalkspaten) upplösts.
Finnes bl. a. i Sydeuropas
dolomit-och karstområden.
Terrass’ (fr. terrasse), trappformig
avsats, plan trädgårdsanläggning.
Terrassdynamik, musikterm, som
avser den under barocken vanliga
dynamiken med plötsliga skiftningar
i tonstyrkan i stället för
kontinuerlig övergång från en tonstyrka till
en annan, något som i större
utsträckning odlades efter ca 1750 (jfr
Mannheimskolan).
Terrass’kultur, odling på terrasserad
mark, typisk för kuperade trakter
i medelhavs- och monsunländerna
och avsedd att i det förstnämnda
området förhindra åkerjordens
bort-spolning, i det senare möjliggöra
risfältens försättande under vatten.
Terres’ter, det som tillhör jorden. —
Terres’terkikare, rak kikare som
genom ett omvändningssystem visar
rättvänd bild (numera undanträngd
av prismakikaren), 1992. —
Terres’-ter navigation är den del av
navigationen som grundar sig på
observationer av geografisk art, detta till
skillnad mot astronomisk navigation,
2448.
Terrier (eng., av lat. terra, jord),
grupp av små till medelstora
engelska hundraser, omfattar omkring
20 former av mycket olika utseende
och hårbeklädnad, ofta
korsnings-produkter. Ursprungligen använd vid
jakt under jorden är T. numera
främst sällskapshund, 1668 B.
Terrige’n, lat., »landfödd», från land
stammande. Ordet brukas i geologin.
— Motsats: pelagisk.
Territorialgräns, se Sjöterritorium.
Territorialvatten, se Sjöterritorium.
Territoriellt luftvärn, se Luftvärnet.
Territo’rium, lat., landområde. 1. En
stats land- och vattenområde jämte
däröver befintligt luftområde, inom
vilket staten i fråga utövar full
suveränitet. Jfr Territorialgräns. — 2.
Engelska territory, fr. territoire,
beteckning på sådana områden inom
en förbundsstat, t. ex. USA, som ej
fått ställning som delstat utan
förvaltas direkt av centralstyrelsen.
Terr’or, lat., skräck; skräckvälde;
skräckperiod. — Terrorism’,
skräckvälde, skräcksystem. — Terrorise’ra,
utöva skräckvälde. — Terrori’st,
anhängare eller utövare av
skräckvälde.
Terräng’ (fr. terrain), marker,
jordstycke, obanad mark. — Vinna T.,
gå framåt, göra framsteg.
Terränglöpning, i England 1837
lanserad tävlingsform, i Norden
vanligen på 3—8 km, i övriga länder
(på lättare banor än i Norden)
vanligen på 8—15 km. Sveriges största
tävling, utom SM, är Sleipners
terräng, 2329.
Ters (lat. tertius, den tredje). Den
diatoniska skalans tredje ton. T. har
en särskild betydelse inom harmo
-niken, eftersom den i treklangen
har den viktiga funktionen att
bestämma dur (stor T.) eller moll
(liten T.), 2181. — 2. Parad i fäktning.
Tersero’n, terzeron, avkomling av
mulatt och vit.
Tersett’, komposition för tre
vokalstämmor, ofta med
instrumentalackompanjemang. Jfr Trio.
1. Tersme’den, Carl (1715—97), sjö-
4907
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
