Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tonus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TONUS
TORNFALK
ligt olika metoder delats upp på
skilda sätt, bl. a. genom den s. k.
na-turtonserien eller genom teoretiska
spekulationer (t. ex. Pythagoras
kvintgenerationsprincip ca 550 f.Kr.).
Den modernaste metoden är den
liksvävande temperaturen (se
Temperatur). I utomeuropeiska kulturer
beror T:s byggnad oftast på
inflytande från det religiöst-teoretiska
området.
To’nus (lat., spänning). 1. Inom
fysiologin beteckning för
muskulaturens spänningstillstånd, 1637. — 2.
Som psykologisk term anger T.
graden av andlig vakenhet och
spänstighet.
Topa’s, färglös eller gulaktig ädelsten,
bestående av fluorhaltigt
alumini-umsilikat. Genom försiktig
upphettning kan färgen ändras från gul
till röd.
TopeTius, Zachari’as (1818—88),
finlandssvensk författare, vann sällsynt
stor popularitet genom sin vackra
och idylliska poesi, Ljungblommor
(1845, 1850 och 1854) etc., sin
historiska romanserie Fältskäms
berättelser (1853—67) och sina
barnböcker, Läsning för barn (1865—96),
3499, 3500 B.
Topografi’ (grek. top’os, ställe, och
graf’ein, skriva), detaljerad
geografisk beskrivning av ett större eller
mindre område, med hänsyn till
dess terrängformer, bebyggelse,
kommunikationer m. m. — Ordet
användes även om ett områdes
yt-gestaltning, t. ex. jordtopografi,
Östergötlands topografi m. m. —
To-pogra’fisk, ortsbestämmande. —
To-pogra’f, person som utför
topografiska arbeten. Jfr Karta.
Topogra’fiska kåren, 1805—73
existerande militär kår med uppgift att
upprätta för militärt bruk avsedda
kartor över vårt land. Benämndes
1805—31 Fältmätningskåren, uppgick
1873 i Generalstaben som särskild
topografisk avdelning, 2129.
Topologisk psykologi, eller
vekt’orpsy-kologi, är en gren inom
gestaltpsykologien och utgör en dynamisk
beteendelära som vill förklara allt
psykiskt skeende genom »kraftfält»,
vilka verka i bestämda riktningar
alltefter de »vektorkrafter» som
göra sig gällande inom dem i form
av behov, drifter eller viljebeslut
(»kvasibehov»). — Upphovsman till
denna psykologi är Kurt Lewin
(se denne).
Topplösa, Lysimach’ia (Naumbur’gia)
thyrsiflo’ra, familjen viveväxter,
flerårig, 3—7 dm hög, ogrenad ört
med motsatta, lansettlika blad och
små, gula blommor i skaffade
klasar från bladvecken. Allmän i grunt
vatten och kärr Skåne—Lappland.
Toppventilmotor, fyrtaktsmotor vid
vilken ventilerna äro anordnade
direkt ovanför kolven, dvs. hängande
i ventilskaften. En motsats till T.
är sidventilmotorn.
Tor (fornsv. bor), forngermansk
åskgud, en av de främsta och mest
populära bland de nordiska asarna.
Hans främsta attribut var
hammaren Mjolner med vilken han
bekämpade jättar och andra onda
makter. Ännu i dag vittna många
nordiska ortnamn om den stora
utbredningen av hans kult, 2503, 2505 B.
To’rah, hebreiska »lagen», judisk
beteckning för Mose lag. —
To’rah-rullar, hoprullade
pergamenthandskrifter, innehållande den mosaiska
lagen, 1882.
Torakocente’s (grek. thor’ax,
bröstkorg, och kentei’n, sticka),
operativt ingrepp, varvid man med en
kanyl tappar ut vätska ur
lungsäcken.
TorakokaustiTt, elektrotermisk
avbränning av sammanväxningar i
lungsäcken.
Torakoplasti’k, operation, där man
delvis borttager revbenen, så att
bröstkorgen sjunker ihop.
Användes för operativ behandling av
tuberkulos i lungorna.
To’rax (grek. tho’rax), bröstkorg.
Torbjörntorp, församling i Gudhems
kommun i n.ö. Västergötland,
Skaraborgs län, 410 inv. 1954.
Torcello [tårtjäTlå], ö i Laguna
Ve-neta, n.ö. Italien, 9 km n.ö. om
Venedig. På T. låg under äldre
medeltiden en handelsstad, varav
numera återstår bl. a. en fornkristen
basilika från 600-talet med
märkliga bysantinska mosaiker från
troligen 1100-talet.
Tordenskjold, Peder (1691—1720),
norsk-dansk sjöhjälte, ryktbar för
sin våghalsighet och tapperhet.
Utmärkte sig i kriget mot Sverige,
intog 1719 Marstrands fästning och
erövrade en del av svenska
flottan. Ett djärvt anfall på Göteborg
blev emellertid resultatlöst. T.
dödades i Hamburg i en duell med
en svensk officer.
Tordmule, Al’ca tor’da, familjen
alk-fåglar, längd 42 cm, ovan svart,
under vit, näbb hoptryckt, hög, ojämn.
Lever av fisk. Häckar på Karlsöarna
och andra ställen vid Östersjön. Om
vintern allmän vid västkusten.
Arktisk flyttfågel.
Tordyvlar, Geotru’pes, skalbaggsläkte
av familjen dyngbaggar bland
blad-horningarna, vilka leva av spillning,
som de föra ned i lodräta gångar
i jorden, där larverna utvecklas.
Stora T., G. stercora’rius, längd 24
mm, är svartblå med räfflade
täck-vingar, 3038.
Toreador [-då’r], äldre benämning på
tjurfäktare, numera tore’ro.
Torekov. 1. Församling i Västra Bjäre
kommun i n.v. Skåne, Kristianstads
län. 489 inv. 1954. — 2. Till 1952
municipalsamhälle i T. 1, ytterst på
Hallandsås mittemot Hallands
Vä-derö. 456 inv. 1951. Fiskeläge,
lotsstation, stor badort, 3089 K.
Torell, Hjalmar (f. 16/3 1884),
musikpedagog, lärare vid musikhögskolan
1934—49, Tonika-Do-metodens
främsta företrädare i Sverige. T. har
skrivit en mängd musikpedagogiska
arbeten.
Torell, Otto Martin (1828—1900),
geolog, zoolog, polarforskare, chef för
Sveriges geologiska undersökning
1871—97. Företog 1857—61 flera
forskningsfärder till Spetsbergen,
Island och Grönland, som blevo
grundläggande för modern
polarforskning, en av pionjärerna vid
utforskandet av den kvartära
nedisningen, 1809, 3191.
Torén, Märtha (f. 21/5 1926),
skådespelerska, upptäcktes av
amerikanska talangscouter redan då hon bara
gått ett år på Dramatens elevskola.
Har sedan filmat i Amerika och
Italien. Filmer bl. a. Casbah (1948),
Med människor i lasten (1949),
Puc-cinis liv (1953).
Torestorp, församling i Svansjö
kommun i s. Västergötland, Älvsborgs
län. 1017 inv. 1954.
Toresund, församling i Stallarholmens
kommun i n. Södermanlands län,
1 089 inv. 1954, med medeltida kyrka
från slutet av 1100-talet och senare
delen av 1400-talet.
Torgau [tår’gao], stad i delstaten
Sachsen-Anhalt, mellersta Tyskland,
vid Elbe n.ö. om Leipzig. 18 455 inv.
1946. Berömt renässansslott, uppfört
1533—44, med Tysklands äldsta
protestantiska kyrka, invigd av Luther
1544. I T. utarbetades 1530 de s. k.
Torgauartiklarna, som lågo till grund
för den Augsburgska bekännelsen,
269, 3752.
Torgny lagman, enligt Snorre en
lagman i Tiundaland, som hotade att
låta bönderna dräpa Olof
Skötkonung om denne ej slöt fred med
norske konungen och gav honom
sin dotter Ingegerd till gemål. T:s
historiska existens är ej bevisad.
Torgskräck, se Agorafobi.
Torhamn, församling i Jämjö kommun
i s.ö. Blekinge län, 2153 inv. 1954.
Torhamns udde är den sydöstligaste
i Sverige.
Tories [tår’is] och whigs [oigs’],
under Jakob II mot slutet av
1600-talet i England bruklig benämning
på de två politiska partierna, de
konservativa, kungatrogna, och de
radikala. Uttrycken begagnas ännu
i dagligt tal om den engelska
högern och vänstern, 2706, 3281.
Torino [tåri’nå], italienska namnet på
Turin.
Tori’t, svart eller mörkbrunt mineral
av toriumsilikat.
Torium, radioaktivt metalliskt
grundämne, kemiskt tecken Th, atomvikt
232,12, atomnummer 90. T., som bl.
a. förekommer i mineralen
mona-zit och torit, upptäcktes av
Berze-lius 1828.
Torkande oljor, feta oljor av
omättade fettsyror. Hårdna i luften
genom oxidation. Vanligast är
linolja.
Torn, kommun i Malmöhus län. 2 653
inv. 1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Håstad, Igelösa och
Odarslöv, Norra Nöbbelöv, Stångby,
Vallkärra och Västra Hoby.
Torn, lat. spi’na, koniskt tillspetsat,
hårt, förvedat, stickande organ hos
växter, bestående av ombildade
skott eller blad. — Rosornas
taggar äro ej T. utan endast
överhuds-bildningar.
Toma’do (sp. torna’r, vrida), större
tromb, stormvirvel, skydrag,
särskilt i Nordamerika, 1312.
Torne lappmark omfattar Kiruna stad
(före 1948 Jukkasjärvi kommun)
och Karesuando kommun, 19 447
km2, 22 264 inv. 1954.
Torneträsk, Sveriges till storleken
sjätte insjö, i n. Lappland nära
norska gränsen, källsjö till Torne
älv. 322 km2, 341 m ö. h., största
djup 168 m, 2134, 2135 K, 3571.
Torneå [tå’-], fi. Tor’nio, stad i n.v.
Finland vid Torne älv, på en ö
strax n. om Haparanda och genom
uppgrundning förbunden med
svenska landet. 3 400 inv. 1947. Staden
anlades 1621 och var länge
huvudorten i Torne älvdal. Stor
trävaruexport. Uthamn Röyttä, 2135 K.
Torne älv, den nordligaste av de
lappländska älvarna, från norska
gränsen v. om Torneträsk, där dess
käll-floder samlas, flodområde 40 180
km2, varav 14 870 km2 i Finland
och Norge, till Bottenviken. 510 km
lång. Bifloder Rautasätno, Vittangi,
Lainio och Muonio älvar, varav den
sistnämnda med sitt tillflöde
Kön-gämä älv från sjön Kilpisjärvi
bildar gräns mot Finland. Genom
Tä-rendö älv föres mer än hälften av
älvens vatten till Kalix älv. T. är
en viktig flottled. Stort laxfiske,
953, 2135 K.
Tornfalk, Fal’co tinnun’culus,
dagrovfågel, längd 35—40 cm, ovan
brunröd med svarta fläckar, stjärt lång
med brett, svart band innanför
spetsen. Lever av smågnagare,
öd
4921
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
