Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tornister ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TORNISTER
TORSSLOW, OLOF ULRIK
lor, insekter. Häckar i gamla
kråk-bon, torn, klippor.
Skåne—Lappland. Flyttfågel. Fridlyst, 2877.
Tornis’ter (tjeck, tanystra),
proviant-och foderpåse.
Tornsvalor, CypseFidae, familj av
skärrfåglarna med brett gap och alla
4 tårna framåtriktade. —
Tornsvalan, Cyp’selus (Ap’us) ap’us, längd
18 cm, svartaktig, lever av insekter,
som den fångar i flykten. Kan ej
lyfta från marken. Når en hastighet
av 80 m pr sekund. Häckar i hål
och skrevor i hela landet.
Flyttfågel. — Hit hör salanganen, 719,
1277, 3297.
Tornuggla, Strix flam’mea, familjen
ugglor, längd 32—34 cm, ovan
askgrå med små, vita fläckar, under
rostgul med små, svarta fläckar.
Lever av smågnagare. Häckar i
kyrktorn, hos oss sällsynt i s. Skåne.
Stannfågel. Fridlyst, 719, 3579.
Toroi’d, ringformig kropp, tänkt
alstrad av en cirkel, vilken får rotera
kring en utanför densamma men i
dess plan liggande rät linje.
Toro’n eller toriumemanation,
radioaktivt grundämne, kemiskt tecken
Tn eller ThEm, atomvikt 220,
atomnummer 86. Bildas ur torium X och
övergår under alfastrålning till
torium A.
Toronto [tarån’tåo], huvudstad i
provinsen Ontario, s.ö. Canada, vid
On-tariosjön. 675 754 inv. 1951.
Universitet m. fl. vetenskapliga institut
och högskolor. En av landets
förnämsta handels- och industristäder.
Utmärkt hamn. Masugnar, varv,
slakterier. Järnvägsknut, 579, 584.
Torp. 1. Församling i Myckelby
kommun i mellersta Göteborgs och
Bohus län, på Orust. 1022 inv. 1954.
— 2. Kommun i mellersta Medelpad,
Västernorrlands län. 8 927 inv. 1954.
3835 K. — 3. Församling i ödeborgs
kommun i s. Dalsland, Älvsborgs
län. 507 inv. 1954.
Torpa. 1. Församling i Lindberga
kommun i n. Hallands län, 532 inv. 1954,
med romansk tegelkyrka från
1200-talet. — 2. Församling i Annerstads
kommun i s.v. Småland, Kronobergs
län, 855 inv. 1954. — 3. Församling
i Kung Karls kommun i n.ö.
Södermanland, Västmanlands län, 678 inv.
1954, med medeltida kyrka. — 4.
Församling i Ydre kommun i s.v.
Östergötlands län, 1041 inv. 1954, med
medeltida kyrka, 3880 K. — 5.
Förutvarande kommun, sedan 1920
införlivad med Borås. — 6. Gods
i Länghems kommun, s.
Västergötland, 18 km s.v. om Ulricehamn.
»Torpa stenhus» byggdes i slutet
av 1400-talet som ett fäste mot
danskarna, om- och tillbyggdes under
1500- och 1600-talen. Tillhörde in på
1700-talet ätten Stenbock, 3787, 3790.
Torpe’d (lat. torpe’do, darrocka),
»självgående mina», projektil, som
utskjutes från fartyg eller fälles
från flygplan för att medelst
fram-drivning under vattenytan träffa
fientligt fartygs skrov och genom
utlösning av en sprängladdning
sänka fartyget.
Torpedbåt, mindre, torpedbärande
ör-logsfartyg, i allmänhet motordrivna
och benämnes då motortorpedbåt.
Torpedflygplan, numera ganska sällan
förekommande flygplanstyp avsett
för avskjutning av torpeder.
Torpedkryssare, miniatyr av
pansarkryssare, liksom denna med svagt
pansarskydd för manövertorn och
maskiner samt artilleri av liten
kaliber. Byggdes i Sverige 1896—1900.
Torpednät, nät till skydd mot
torpeder, placeras kring större fartyg,
då torpedanfall kunna väntas.
Nu
mera användas T. även som skydd
för hamninlopp mot röj dykare.
Torpe’do, se Darrocka.
Torpedtub, anordning för utskjutning
av torpeder, anbringas på däck
eller under vattenlinjen, i förra
fallet såsom fyr- eller femdubbla
tuber på jagare och större fartyg.
På motortorpedbåtar användas ofta
flera enkeltuber. Moderna ubåtar
ha förutom stäv- och däckstuber
även sådana under ytterskrovet.
Drivkraft för utskjutningen är
vanligen krut eller komprimerad luft.
Torquay [tå’ki], hamnstad i
Devon-shire, s.v. England. 50 260 inv. 1954.
Livligt besökt bad- och
vinterkurort. Segelsportcentrum.
Torrdestillation eller pyrolys,
upphettning av ett i huvudsak fast,
gasavgivande ämne i ett slutet kärl,
dvs. utan lufttillträde, 90.
Torre Annunziata [tår’e anontsia’ta],
stad i Kampanien, s. Italien, vid
Neapelbukten och foten av
Vesu-vius. 51 979 inv. 1951. Stort järnverk.
Torre del Greco [tår’e del grä’kå],
stad i Kampanien, s. Italien, vid
Neapelbukten och foten av
Vesu-vius. 64 395 inv. 1951. Bad- och
vinterkurort.
Torrelement, elektriskt primärelement
vid vilket elektrolyten har
gelé-konsistens eller hålles uppsugen av
t. ex. tyg e. dyl., samtidigt som den
är skyddad mot uttorkning, 802.
de Torres, Lu’is de Våez de T. [de
va’e£ de tår’es], spansk sjöfarande,
den förste som genomseglade
Torres’ sund (1606), 230.
To’rres’ sund, det 185 km breda, av
öar och korallrev uppfyllda sundet
mellan Austr alkontinent en och Nya
Guinea, jfr ovan, 232 K.
Torrhoppning, metod att träna
sim-hopp på land, varvid den
hoppande är iförd en gördel med på fast
ställning monterad säkerhetslina,
som av tränaren kan »bromsas in».
Nedslag sker i en sand- eller
såg-spånshög.
Torricelli [tåritjäVi], Evangelista (1608
—47), italiensk fysiker,
matematiker, Gallileis efterträdare som
professor i Florens. T. visade genom
experiment med ett kvicksilverfyllt
glasrör, att något »naturens avsky
för tomrum» (horror vacui) ej
existerade och hade härigenom
uppfunnit barometern. Enheten torr,
som är uppkallad efter T., är
detsamma som millimeter
kvicksilverpelare, 201.
Torris, till fasta stycken hoppressad
koldioxidsnö.
Torrlösa, församling i Marieholms
kommun i v. Skåne, Malmöhus län.
1206 inv. 1954.
Torrmjölk, mjölkpulver, pulver som
framställes genom intorkning av
mjölk antingen på uppvärmda
valsar i vakuum eller genom
spray-torkning. T., som är mycket
hållbar, kan användas vid matlagning
eller återföras till mjölk för direkt
konsumtion, 2324.
Torrnålsgravyr, torrnålsradering,
grafiskt förfarande, varvid bilden på
kopparplåten ristas med mycket
fin nål eller diamant. Även
benämning på själva avtrycket. T.
användes förr ofta för att komplettera en
etsning i fråga om finare detaljer
och nyanser. Från mitten på
1800-talet har T. använts som en
självständig metod, 1417 B.
Torrskog, församling i Lelångs
kommun i n. Dalsland, Älvsborgs län,
1 046 inv. 1954, — 231 B.
Torrsubstans, den del av ett ämne,
som återstår, sedan vatten i
det
samma avlägsnats genom
upphettning till något över 100° C.
Torsburgen, Sveriges största fomborg,
i Kräklinge socken, Gotland,
uppförd troligen under
folkvandrings-tid, belägen på ett kalkberg 68 m
ö.h. I söder är berget befäst med
1 500 m långa kalkstensmurar och
stenvallar, av upp till 12 m höjd och
vid basen 18—24 m bredd, 1100,
1412 K.
Torsby. Församling i Hermansby
kommun i Göteborgs och Bohus län.
1 213 inv. 1954. — 2.
Municipalsam-hälle i n.v. Värmland vid övre
Fry-kens nordända. 1 245 inv. 1954.
Viktig handelsplats för trafiken på
Fry-kensjöama. Länslasarett,
Samrealskola, 3763 K.
Torsdag, veckans femte dag, Tors dag,
motsvarande romerska Jupiters dag,
lat. dies JovTs.
Torshälla, stad i n.v. Södermanland,
vid Eskilstunaån 3 km från dess
mynning i Mälaren. 5 014 inv. 1954.
Kyrka från 1100-talet med
märkliga kormålningar från omkring
1460. Gjuteri och mekanisk
verkstad. T:s första stadsprivilegier
utfärdades 1317. — 2594, 3405 K, 3409.
Torshälla landsförsamling, församling
i Hällby kommun i n.v.
Södermanlands län, 1 609 inv. 1954.
Torshällaån, detsamma som
Eskilstunaån.
Torsion [-sjo’n], det slags deformation
som uppstår då en axel utsättes för
vridningspåkänning. En dylik axel
bildar en torsionsfjäder. Om en
torsionsfjäder är fastgjord i ena
änden och förses med ett
balanshjul i den andra, uppstår en
tor-sionspendel, 390.
Torsk, Ga’dus mor’rhua (calla’rias),
familjen torskfiskar, längd 15 dm,
har en lång skäggtöm under hakan
och vit sidolinje. Lever av fiskar
och kräftdjur. Förekommer på n.
halvklotet i Atlanten och Stilla
havet. Allmän vid västkusten, går in
i östersjön till n. Hvarken men är
där betydligt mindre. Jämte sillen
den ekonomiskt viktigaste fisken,
981 B, 3500.
Torsk, munsjukdom hos dibarn
förorsakad av en svamp. Kan medföra
vita, sega beläggningar i
munslemhinnan, vilka medföra att barnen
ha ont i munnen och ej kunna dia.
Torskfiskar, Ga’didae, familj av
benfiskarna, innefattar torsksläktet,
kummel, långa, lake m. fl., 982.
Torskinge, församling i Forsheda
kommun i v. Småland, Jönköpings län.
487 inv. 1954.
Torsklevertran, detsamma som
Fiskleverolja.
Torsksläktet, Ga’dus, familjen
torskfiskar, har 3 rygg- och 2 analfenor.
Hit höra gråsejen, koljan,
lyrtors-ken och vitlingen, 982.
Torslanda, flygplats, Göteborgs
trafikflygstation, både land- och
sjöflygplats, belägen i Torslanda
kommun, ca 12 km v. om Göteborg.
Övertogs av staten 1942.
Torslanda, kommun i Göteborgs och
Bohus län, på v. Hisingen. 2 034 inv.
1954. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Björlanda och Torslanda.
Torslunda, kommun på mellersta
Öland, Kalmar län. 4 439 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning
av Algutsrum, Glömminge, Gårdby,
Norra Möckleby, Sandby och
Torslunda, 2504.
Torso [tår’så] (ital., bål),
figurskulptur utan huvud, armar eller ben.
1. Torsslow, Olof Ulrik (1801—81), en
av sin tids främsta skådespelare, en
nydanare genom sin
romantiskrealistiska spelstil. Verksam vid
4922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
