Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Torsslow ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TORSSLOW, SARA FREDRIKA
TOTT, ERIK AXELSSON
Kungliga teatern 1819—33, chef där
1856—61. Ledare för Mindre teatern
1864—54, — 3420.
2. Torsslow, Sara Fredrika, f.
Ström-stedt (1795—1859), maka till Olof
Ulrik T., skådespelerska, en
lidelsefullt, romantisk tragédienne i
Sha-kespeareroller och sin tids främsta
tolkare av klassiska
komediuppgifter. 1812—34 verksam vid Kungliga
teatern, därefter vid Mindre teatern.
3. Torsslow, Stig (f. 16/10 1908), fil.
dr, teaterchef. Lärare och tidvis
föreståndare för Dramatens elevskola
1933—47, chef för Malmö
stadsteater 1947—50, för Göteborgs
stadsteater 1950—53 och därefter verksam
som regissör och
elevskoleförestån-dare vid Dramatiska teatern. Har
bl. a. utgivit Eugene O’Neill (1937)
och Edvard Bäckström och hans
dramatiska diktning (1947).
Torstenson, Lennart (1603—51),
fältherre under 30-åriga kriget.
Nydanade det svenska artilleriet, var
Johan Banérs närmaste man och
blev efter denne överbefälhavare i
Tyskland. Sedan han reorganiserat
armén vann T. en rad lysande
segrar (Jankov 1645). På grund av
svår gikt lämnade han
krigstjänsten och var 1648—51
generalguvernör i Västergötland, 498.
Torstensson, Gunnar (f. 22/6 1895),
professor i allmän jordbrukslära vid
Lantbrukshögskolan sedan 1934,
författare till ett flertal skrifter
rörande jordbrukslära och vallodling.
Torstuna, församling i Fjärdhundra
kommun i s.v. Uppland,
Västmanlands län. 949 inv. 1954, — 2504.
Torsvi, församling i Södra Trögds
kommun i s. Uppland, Uppsala län, 124
inv. 1954, — 2504.
Torsåker. 1. Kommun i s.v.
Gästrikland, Gävleborgs län. 3 984 inv.
1954. — 2. Församling i Tystberga
kommun i ö. Södermanlands län.
232 inv. 1954. — 3. Församling i
Yt-terlännäs kommun i s.
Ångermanland, Västernorrlands län. 1 055 inv.
1954, — 1515, 2504, 3835 K.
Torsång, församling i Stora Tuna
kommun i s. Dalarna, Kopparbergs län,
1 010 inv. 1954, med kyrka från
slutet av 1300-talet.
Torsås, kommun i s.ö. Småland,
Kalmar län. 6 030 inv. 1954, därav 1121
i Torsås municipalsamhälle, 36 km
s.v. om Kalmar, järnvägsknut,
samrealskola. Bildad 1952 genom
sammanslagning av Gullabo och Torsås,
3111 K.
Torsö, församling i Hasselrörs Viksala,
kommun i norra Västergötland,
Skaraborgs län. 950 inv. 1954. T.
omfattar Torsön, Bromön m. fl. öar i
Vänern.
Tortera (medeltidslat. tortu’ra,
urled-vridning), utsätta någon för tortyr.
Tortue clair [torty’ klä’r], fr., se
Sköldpaddssoppa.
Tortuna, församling i Tillberga
kommun i s.ö. Västmanland,
Västmanlands län, 559 inv. 1954, kyrka från
omkring 1300, — 2554 K.
Tortilla [tårtiTja] (sp., av aztekiskans
tlaxcalli), mexikansk nationalrätt,
små runda kakor av majskorn,
vilka malts för hand på en sten och
knådats till deg i handflatan.
Kakorna gräddas på lerplattor över
elden, 3182.
Torty’r (medeltidslat. tortu’ra, urled
-vridning), fysiskt pinande av en
människa för att framtvinga
bekännelse. Utövades i äldre tider med
stor grymhet och användes i stor
utsträckning av inkvisitionen. Har
på senare tid kommit till
fruktansvärd användning i vissa totalitära
stater. Den egentliga T. avskaffades
i Sverige fullständigt dock först
1886, — 2039.
Toru’n [tår’onj], tyska Thorn, stad
i n. Polen, vid nedre Weichsel.
77 593 inv. 1949. Järnvägsknut,
järnverk och maskinindustri. Anlagd
1231 av Tyska orden, betydande
handelsstad på 1300- och 1400-talen,
från vilken tid många byggnader
härstamma. Copernicus’ födelsestad,
2691 K.
Torup. 1. Kommun i mellersta
Hallands län, 4 345 inv. 1954. Bildad
genom sammanslagning av Drangsered,
Kinnared och Torup. — 2. Gods i
Bara kommun, Malmöhus län, Skåne.
Slottet, som uppfördes vid 1500-talets
mitt, är en fyrlängad borg med två
diagonalt ställda hörntorn och är
omgivet av vallgravar. Ägdes
1812-1941 av ätten Coyet, 3089 K.
Torv, jordart, bildad i vatten eller på
sank mark genom ofullständig
för-multning av döda växtrester. Låg
temperatur och syrebrist hindra
förmultningen i en mosse. De
magasinerade växtlämningarna utgöra
torven, vilken mest användes som
strö under djuren samt som
bränsle. Ur T:s cellulosa framställes
generatorgas, sprit m. m. — Som
jordmån är T. av mindre värde på
grund av bristen på kalk, 518, 1857,
2227.
Torvbriketter, ett bränsle som
framställes genom pressning av till viss
fuktighet intorkad frästorv. Något
extra bindemedel behövs ej, men
sönderfallna T. kunna ej pressas
på nytt.
Torvjordar, detsamma som torv,
stundom blott i betydelsen åkerjord,
bildad av torv, 1857.
Torvmossar, mosse användbar för
torvtäkt. Användes felaktigt också
i betydelsen myr, 2227.
Torvspets, en hundras, som under
yngre stenåldern var spridd över
hela Europa och betraktas som
stamform för nutidens spetsar,
såsom lapphunden och gråhunden.
Tory, singularform för Tories.
Torö, församling i ösmo kommun i ö.
Södermanland, Stockholms län,
omfattande de sammanvuxna öarna
Tor-ön, Svärdsön och Oxnön m. fl. öar
vid Södertörns sydspets. 434 inv. 1954,
3406.
Tos’ca, opera i 3 akter med musik
av G. Puccini, uppförd l:a ggn i
Rom 1900, i Stockholm 1904. —
2582.
Toscabakelser, -kaka, -tårta, bakverk
av mördeg, fyllt med mandelsmet
och glaserat med knäck.
Toscana [tåska’na], Toskana, landskap
i mellersta Italien vid Tyrrhenska
sjön. 22 989 km2, 3 190 657 inv. 1953.
Till större delen ett bergland,
ge-nomflutet av Arno. Beboddes
under forntiden av etrusker och
kallades Etru’ria eller Tusc’ia, 1015,1812.
Toscani’ni, Arturo (f. 1867), italiensk
dirigent, en av samtidens förnämsta
och berömd för sin precision och
enastående instruktionsförmåga.
Dirigent vid bl. a. La Scala (1898—
1908 och 1921—29), Metropolitan
(1908—15), New Yorks
filharmoniska symfoniorkester (1927—36) samt
1937—50 vid NBC:s
symfoniorkester. Har på sina talrika turnéer
varit gästdirigent vid Salzburgs
festspel och gästade 1933 och 1934
Stockholms konsertförening. Amer.
medborgare 1939, — 1824, 2384 B.
ToselTi, Enrico (1883—1926), italiensk
kompositör, 1907—12 gift med
ex-kronprinsessan Lovisa av Sachsen.
Hans insmickrande Serenata (1900)
har gjort hans namn världsbekant.
Tosjö, detsamma som Tåssjö.
Toskansk kolonnordning,
kolonnordning som främst användes i den
romerska byggnadskonsten. Den
toskanska kolonnen, som under
etruskisk påverkan utvecklats ur den
doriska, har glatt skaft, vanligen
bladprydd ekinus och abakus,
smyckad med en tunn platta.
Tosk’er, högväxt, mörklätt, dinarisk
folkgrupp, bosatt i s. Albanien, 35.
Tossene, kommun i mellersta
Göteborgs och Bohus län, 3 989 inv. 1954,
därav i municipalsamhällena
Bo-vallstrand 579, Ulebergshamn 266 och
Hunnebostrand 1 552.
Tostared, församling i Västra Marks
kommun i s.v. Västergötland,
Älvsborgs län, 320 inv. 1954.
Tostarp, detsamma som Tåstarp.
Tosterup. 1. Församling i
Glemminge-bro kommun i Kristianstads län, i
s. Skåne. 283 inv. 1954. — 2. Gods i
T. 1, 11 km n.ö. om Ystad. Den
tre-längade vallgravsomgivna borgen
uppfördes under 1500- och
1600-ta-len och fick sitt nuvarande utseende
på 1760-talet. Tillhör sedan 1833
ätten Ehrensvärd, 3089 K.
Tosterön. 1. En av Mälarens största
öar, i Södermanland, n. om
Strängnäs, sammanvuxen med Aspö
(tillsammans 74 km2). 1 240 inv. 1951.
3405 K, 3406. 2. T. kommun i
Södermanlands län. 1 222 inv. 1954.
Bildad 1952 genom sammanslagning av
Aspö och Strängnäs landskommun.
Tota’1 (lat. tot’us, hel), fullständig.
— TotaTiter, helt och hållet.
Totalförsvar, sammanfattande
benämning på krigsmakten, civilförsvaret,
det ekonomiska försvaret och det
psykologiska försvaret.
Totalisa tor, anordning för organiserad
och kontrollerad vadhållning vid
kapplöpningar och travtävlingar,
uppfunnen 1867 av fransmannen M.
Ollen. Allmänheten håller vad om
utgången (tippar), antingen
segrande häst eller hästar på någon av
de främsta platserna. Sedan en viss
del av de inbetalda vadbeloppen
avdragits för skatt och kostnader,
delas återstoden mellan de
vad-hållare som satsat pengar i
förhållande till vederbörandes insats, 1692.
Totalite’t, helhet.
Totalitä’r, starkt centraliserad
styrelseform, diktatorisk, 3219. Jfr
Auto-ritär.
Totemism’, den hos primitiva folk
förekommande uppfattningen att
det råder ett släktskapsförhållande
mellan en djurart och en enskild
människa eller en grupp av
människor, t. ex. en stam. Människan
eller gruppen bär ofta totemdj urets
namn och betraktar det som sin
frände. Totemdjuret får inte
dödas och inte heller får man döda
någon människa tillhörande samma
totemgrupp som man själv. Ibland
kan dock totemdj uret offras och
förtäras under rituella former
(sakramental måltid). Totemismen har
haft en oerhörd betydelse som en
första sociologisk indelningsnorm.
To’tempåle, hög, snidad, ofta även
målad träpåle hos Nordamerikas
indianstammar, vanligen föreställande
stammens fäder och totemdjur, 1717,
2736.
To’tmes III, konung av Egypten 1501—
1447 f. Kr., den mäktigaste bland
faraonerna av den 18 dynastin,
Egyptens verkliga storhetstid. T.
utbredde Egyptens välde över
Palestina och Syrien, 777.
1. Tott, Erik Axelsson (omkr. 1417—
81), riksföreståndare, riksråd,
störtade Jöns Bengtsson Oxenstierna
och var riksföreståndare till 1467,
4923
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
