Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tratta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRATTA
TRELLEBORGS GUMMIFABRIKS AB
ningen tättingar. Omfattar trast-,
stenskvätt-, buskskvätt-, rödstjärt-,
näktergals-, blåhake-, rödhake- och
strömstaresläktena.
Tratta (ital., dragen), utställd,
tras-serad växel.
Trattskivlingar, Clitoc’ybe. Ha fot
utan ring, trattformig hatt,
nedlöpande lameller. Flera läckra arter.
Trauma
ao’-j (grek., sår, skada),
kroppsligt T., kroppsskada [-förorsakad genom yttre våld. Psykiskt T.,
häftigt påkommen sorg, skräck.
Trav, gångart (särskilt för hästar),
där benen röras växelvis, så att två
diagonala ben (t. ex. höger
fram-och vänster bakben) samtidigt
föras framåt. Jfr Passgång, Travsport.
Travbanor, permanenta, i Sverige äro:
Solvalla (invigd 1927), Jägersro (1907),
Äbyfältet (1936), Bergsåker (1932),
Färjestad (1936) (se dessa ord) samt
Årjäng (1938), Östersund (1936),
Gävle (1938), Umeå (1946), Boden
(1944) och Örebro (1954).
Tra’ve, flod i n.v. Tyskland, flyter
genom Lybeck, utmynnar vid
Tra-vemünde i Lybeckbukten av
Östersjön. 112 km lång. Kanal till Elbe.
Travée, konstruktiv, regelbundet
upprepad enhet i ett byggnadsverk,
t. ex. brospann, gördelbåge, takstol.
Vanlig benämning på de partier i
en medeltida kyrka, som begränsas
av två gördelbågar.
Travemün’de, Lübecks uthamn vid
Traves mynning, införlivad med
staden 1913. Mondän badort.
Travers’, balksystem, glidbart i
tvärled invid taket i verkstäder,
kraftstationer osv. och som vanligen
uppbär en elektrisk lyftinrättning.
— Traverskran benämnes en
lyftkran i kombination med en
långsträckt, på markskenor åkbar
balk-byggnad. Användes bl. a. vid större
kolupplag osv., speciellt i
närhe-te av kajer, varvid kolen
upplagras mellan skenorna.
Traverti’n, porös, gulvit kalksten, som
förekommer rikligt i Italien och
som lämnat materialet till många
praktbyggnader i Rom, bl. a.
Pe-terskyrkan.
Travesti’ (ital. travestire, förkläda),
skämtsam förvrängning av en
allvarlig dikt. Till skillnad från
parodin behåller T. den karikerade
förebildens innehåll men förändrar
formen; parodin bevarar formen
men förändrar innehållet. —
Travestera, komiskt förvränga, göra
en T.
Travia’ta, se La Traviata.
Travsläktet, Ar’abis, familjen
korsväxter. Har bladig stjälk och
jordblad i rosett, vit krona och lång,
smal skida utan spröt. A. thalia’na,
1—3 dm hög spenslig, blågrön
vårört med smala, föga tandade blad
och liten, vit krona, är allmän på
torra backar och åkrar. Se
Fjälltrav, Lundtrav, Rockentrav.
Travsport, tävling för hästar,
förspända en sulky, löpande i trav.
Förekommer i de flesta länder på
speciella travbanor (stundom
isbanor). Sporten uppkom som
organiserad tävlingssport under 1800-talets
första år i USA. Sverige, där
kapp-körning finns beskriven av Olaus
Magnus redan 1555, hör till de
ledande länderna. Varm- och kallblod
samt hästar av nordsvensk ras tävla
i klasser var för sig.
Travsportens Centralförbund, se
Svenska Travsportens Centralförbund.
Trebelli, Zelia Thérèse, egentligen Z.
Gilbert (1838—92), tysk-fransk
operasångerska, mezzo-sopran. 1875—80
gästspelade hon årligen på vår
opera
scen och åstadkom en fullkomlig
Tre-belli-feber.
Trebizond’, se Trabzon.
Tre-dimensionell film har ända sedan
filmens barndom intresserat dess
tekniker. Man har experimenterat med
olika metoder, och de mest använda
äro anaglyf- och
polaroidmetoder-na. Anaglyfmetoden innebär att
glasögon med ett rött och ett blått
glas användas. Polaroidmetoden
fordrar också glasögon, men dessa
äro färglösa, då de genom sin
optiska karaktär förmå skilja mellan
ljusstrålar som äro vertikalt och
horisontellt polariserade. En del
filmer ha gjorts enligt dessa
principer, särskilt den sistnämnda, men
obehaget med glasögon har visat sig
alltför besvärande och man har nu
övergått att producera filmer som
ge ett falskt djupintryck, t. ex.
Ci-nerama och Cinemascope.
Tredje graden, eng. third degree,
slanguttryck av troligtvis
amerikanskt ursprung för att beteckna
tortyrartsde polisförhör utan direkt
fysisk misshandel.
Tredje internationalen, se
Kommunistiska intemationalen.
Tredje man, den vid en arbetskonflikt
utanförstående, eventuellt oskyldigt
lidande parten. Frågan om lagligt
skydd för T. behandlades i Sverige
under 1930-talet, men ett lagförslag
avvisades av riksdagen. SAF och
LO upptogo emellertid 1936 direkta
förhandlingar, vilka resulterade i
det s. k. huvudavtalet (se d. o.).
Detta innehåller vissa
bestämmelser till skydd för T., 2923.
Tredje riket, namn på det
nationalsocialistiska Tyskland såsom det
tredje tyska riket i förhållande till
det tysk-romerska kejsardömet och
Hohenzollrarnas tyska rike, 3558.
Tredje statsmakten, ibland
förekommande benämning på
tidningspressen, 3467.
Tredje ståndet, i den franska
riksdagen före 1789 benämning på de
ofrälse. T. spelade avgörande roll
under franska revolutionens
inledande stadium.
Tredskodom, dom i tvistemål som i
vissa fall kan meddelas mot
utebliven part. Denne kan söka
återvinning inom en månad efter det
domen delgavs honom, 730.
Treenighetsläran, kristen dogm
utformad i Atanasianska
trosbekännelsen efter Matt. 28: 19 och 2 Kor.
13: 13 och enligt vilken Gud är en,
innefattande tre personer, Fadem,
Sonen och Den helige ande, 2088.
Trefaldighetssöndag eller Heliga
Trefaldighets dag, första söndagen efter
pingst, sedan 700-talet firad till
treenighetens ära. — Kvällen före
T. samlades man förr i vissa delar
av Sverige för att dricka ur heliga
källor.
Trefassystemet, det numera vanliga
systemet för elektrisk
kraftöverföring (utom för järnvägsdrift, där
1-fassystemet dominerar). — Vid T.
överföres strömmen på tre
ledningar, varvid dock vid
lokaldistribution en fjärde s. k. nolledare
(jordad) ofta tillkommer. T:s fördel
består däri att det medger
kontinuerlig (dvs. icke-pulserande)
effektöverföring och att anslutna motorer
(asynkronmotorer) få stort
startmoment tack vare det roterande
magnetfält, som maskinernas
samverkande tre lindningar alstra. —
Trefasström kan anses bestå av tre
enfasiga strömmar med 1/3 periods
inbördes fasförskjutning, 163, 2075.
Treff enberg, Curry (1825—97),
ämbetsman och politiker, landshövding
i Västemorrlands län 1873—80 och
1880—92 i Kopparbergs län. Blev
ryktbar genom det bryska sätt
varpå han 1879 undertryckte vårt lands
första stora strejk bland sågverks
-arbetarna i Sundsvall, 130.
Trefot, tripo’d (grek. tri’pous,
trefo-tad), ursprungligen kittel med tre
ben, under antiken utvecklad till
en ring på tre fötter. Konstnärligt
utformade T. skänktes ofta som
idrottspris, hedersgåvor eller
skänker åt gudarna. Mest berömd var
T. i oraklet i Delfi.
Trehörna, församling i Alvastra
kommun i v. Östergötlands län, 574 inv.
1954.
Trehömingsjö, kommun i n.ö.
Ångermanland, Västernorrlands län. 1 668
inv. 1954, 3835 K.
von Treitschke [trai-], Heinrich
Gotthard (1834—96), tysk historiker,
professor i Berlin 1874. T., som var en
lysande talare och stilist, har bl. a.
skrivit historieverket Deutsche
Ge-schichte im 19. Jahrhundert (5 bd,
1879—94), där han framträder som
utpräglad antiliberal maktfilosof.
Han har haft stor betydelse för den
tyska nationalismens utveckling,
2047.
Trekejsarförbundet, allians 1881—87
mellan Tyskland, Österrike och
Ryssland. Den hade föregåtts av
det s. k. trekejsaravtalet 1873, vars
mål uppgavs vara fredens
upprätthållande och förhindrandet av
om-störtningsförsök, 401.
TrekejsarsJaget, benämning på
Napo-leons seger över Österrike 1805 vid
Austerlitz.
Treklang, ett ackord bestående av
förutom grundtonen ters och kvint (i
C-dur t. ex. c-e-g). T. är i vår
tonkonst den harmoniska grundvalen
och man skiljer mellan dur-T. med
stor ters och moll-T. med liten. T.
uppträder i olika »lägen»; om
»grundläge» talar man sålunda, då
grundtonen befinner sig underst i
ackordet.
Tre kronor. 1. Tornet T. (kärnan) i
Stockholms gamla slott, ofta även
benämning på slottet som sådant,
3259, 3266 B. — 2. Bild i Sveriges
riksvapen och ett politiskt
tvisteämne mellan Sverige och Danmark på
1500- och 1600-talen. — 3. Namn på
en stor elektrisk valskvarn vid
inloppet till Stockholm, som numera
äges av Kooperativa förbundet.
Trekungamötet, benämning på mötet
i Malmö 18—19 dec. 1914 mellan
Nordens tre monarker.
Manifestation av den gemensamma
neutralitetspolitiken under första
världskriget, 1504 B, 2498 B.
Trelleborg, Trälleborg, stad på
Skånes sydkust, Sveriges sydligaste
stad. 17 565 inv. 1954. Samrealskola
med kommunalt gymnasium.
Länslasarett. Stadskyrka från omkring
1250. Råsockerbruk, stor
gummifabrik, ångkvarn m. m. Betydande
handelsflotta. Färjförbindelse med
Od-raport. Känd som stad från mitten
av 1200-talet, 3092, 3093 B.
Trelleborg, dansk borganläggning från
vikingatiden s. v. om Slagelse på
Själland. Omges av en 17 m bred
jordvall, som haft träpalissad,
innanför vilken lågo sexton stora
träbyggnader. Borgen, som sannolikt
anlagts efter utländska förebilder,
har troligen varit ett härläger.
Trelleborgs Allehanda, folkpartitidning
i Trelleborg, grundad 1876.
Chefredaktör är Sven Stahre (f. 1902).
Trelleborgs gummifabriks AB,
Trelleborg, grundat 1905, tillverkar
bil-och cykelringar, slangar,
transportremmar, gummimattor, regnkläder,
4927
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
