Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Trier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRIER
TRITONUS
Trie’r, hellenskt krigsfartyg under
antiken, försett med tre över varandra
placerade roddarbänkar. Romarnas
motsvarighet kallades triremer.
Triest’, ital. Tries’te, slov. Trst. 1. 1947
i Italiens fredsfördrag bestämt men
aldrig förverkligad fristat vid n.ö.
delen av Adriatiska havet, på
gränsen mellan Italien och Jugoslavien.
773 km2, 297 000 inv. 1953, varav
258 000 italienare och 39 000
slovener. T. uppdelades 1954 mellan
Italien och Jugoslavien varvid staden
T. tillföll Italien. — 2. Stad i T. 1.
271452 inv. 1951. Handelshögskola.
Skeppsvarv, järn- och stålverk,
oljeraffinaderier. Stor frihamn. Export
av sy dfrukter, vin m. m., import
av stenkol, petroleum, livsmedel
m. m. T. anlades av romarna på
100-talet f. Kr., 1813 K.
Triewald [tri’-], Samuel (1688—1743),
skald, ämbetsman, slutligen
hol-steinskt statsråd, genom sina
satirer och epigram efter mönster av
Boileau och La Fontaine en
föregångsman för fransk-klassicismen i
Sverige. I dennas anda angrep han
även barockdiktningen, bl. a. i
Satir mot våra dumma poeter.
Trifenylmetanfärgämnen, viktiga
organiska färgämnen, bl. a. ftalei’ner
och metylviolett.
Trifol’ium, se Klöversläktet.
Trifo’rier (lat. tri, tre, och for’is,
dörröppning), öppna gallerier
ovanför mittskeppsmurens arkadbågar i
gotiska kyrkor. I Sverige finns T.
blott i Skara domkyrka.
Trift, Stat’ice arme’ria (A. vulga’ris),
familjen Plumbagina’ceae, höjd 5—
40 cm. Grenig rotstock, trådsmala
blad i rosett, ljusröda blommor i
huvud. Sandmarker, helst i
kusttrakter, Skåne—Svealand.
TrigTa lucer’na, fenknot, se
Knorrhane.
Trigly’f (grek. trigTyfos, trekluven,
trerefflad), i den doriska frisen
förekommande element, bestående av
en platta, prydd med lodräta
reff-lor. T. omväxlar med metoper,
kvadratiska reliefplattor.
Trigonometri’ (grek, trigonon,
triangel), en gren av matematiken, som
behandlar sambandet mellan
trianglars sidor och vinklar. De s. k.
tri-gonometriska funktionerna ange
sambandet mellan en rätvinklig
triangels vinklar och sidor. De kunna
till-lämpas även på snedvinkliga
tring-lar, eftersom en sådan kan uppdelas
i två rätvinkliga. Så snart tre
oberoende element i en triangel (t. ex.
en sida och två vinklar) äro givna,
kan triangelns övriga storheter
beräknas.
Triki’ner, Trichinel’la spira’lis,
inälvs-och muskelparasit, tillhörande
trådmaskarna. Förekommer i
tunntarmen på djur och människor.
Trikin-honan, som har en längd av 3—4
mm, ger upphov till ett stort antal
ungar, som borra sig genom
tarmväggen och via blod och lymfkärl
föras till olika ställen av kroppen,
där de kapsla in sig i den
tvär-strimmiga muskulaturen. T. medföra
hög feber och svåra smärtor i
muskulaturen med ca 20—25 %
dödlighet. Människan smittas i regel
genom förtäring av med trikiner
infekterat svinkött, 2271, 2912.
Trikloretyle’n, eterisk vätska med
utmärkta fettlösande egenskaper.
Framställes ur tetrakloretan genom
kokning med kalk. Användes såsom
fläckuttagningsmedel, vid kemisk
tvätt och på grund av sin
obränn-barhet i eldsläckningsapparater, 1385.
Trikoloren [-kålå’r-] (fr. le tricolore,
den trefärgade), benämning på
Frankrikes blå-vit-röda flagga.
Uppkom under franska revolutionen
1789 och ersatte 1790 bourbonernas
gamla vita flagga med liljorna.
Triljo’n, trillion, i Sverige en miljon
biljoner, dvs. en etta, åtföljd av
18 nollor. I vissa andra länder, t. ex.
Frankrike, förstår man med T. tusen
miljarder, dvs. en svensk biljon
= 1 000 000 000 000.
Trilobi’ter (grek., treflikad), fossila
kräftdjur, viktiga ledfossil för
silur-tiden, allmänt förekommande i
si-lurkalkstenen, 1112 B, 3602.
Trilogi’ (grek. log’os, ord), i grekisk
litteratur betecknande tre
tragedier, ofta med tillägg av ett
satyr-spel, vilka uppfördes i följd;
numera menas med T. vanligen vilket
större diktverk som helst i tre
delar.
Trimma (eng. trim), göra i ordning,
försätta i god form. 1. Vidta
justeringar på maskiner, fordon,
farkoster m. m. för uppnående av
effektivare drift; ge ett fartyg annat
läge genom att ta in vatten i
trimtankar. — 2. Sköta hundars päls
genom att lösa och för långa hår
borttages.
Trindsnö, mellanting mellan hagel och
snö, 3122.
Trindsäd, frön av baljväxter, 1065.
Tringa, se Småsnäppsläktet.
Trinida’d [engelskt uttal trin’idäd],
den sydligaste av Små Antillerna,
Västindien, utanför Orinocos
mynning. Bildar med Tobago en engelsk
kronkoloni. 4 828 km2, 651 048 inv.
1951 (negrer och mulatter samt
indiska kulier). Huvudstad Port of
Spain. Export av petroleum, asfalt,
socker och kakao. T. upptäcktes av
Columbus 1498, brittisk besittning
sedan 1802, — 3784, 3384 K.
Trinitrofenol [-nåT], detsamma som
pikrinsyra.
Trinitrotoluen, detsamma som
tro-tyl.
Trio. 1. Instrumentalstycke för tre
spelande, t. ex. piano-T. (piano,
fiol, violoncell), stråk-T. (fiol,
altfiol, violoncell). Vokala
motsvarigheten kallas tersett. — 2.
Kontrasterande del i t. ex. menuett eller
marsch, ofta utförd av tre
biåsinstrument.
Trio’d, förstärkarrör med tre
elektroder (katod, galler och anod), 2783.
Trioeci’, trieci, visst slag av
könsfördelning hos växter. Vissa individer
av en art ha uteslutande tvåkönade
blommor, andra individer ha enbart
hanblommor och åter andra idel
honblommor. T. förekommer hos
ask, sparris, vin.
Trio’1, musikterm, grupp av tre noter,
som spelar på samma tid som eljest
två av samma värde. Betecknas i
noterna med siffra 3 och en
klämmer eller båge över de hophörande
tecknen.
Triosonata, triosonat (it. sonata a tre),
den vanligaste kammarmusikformen
under barocken. T. spelades av två
melodiinstrument (t. ex. två
violiner) och basso continuo (se d. o.),
dvs. cembalo eller orgel plus ett
basinstrument, som förstärkte
baslinjen. För att utföra en T.
erfordrades sålunda egentligen fyra
personer.
Tripla’n, flygmaskinstyp med tre
ving-par i olika höj dnivåer. Har numera
endast historiskt intresse.
Triplett’, trerumslägenhet; tredje
exemplaret av någonting.
Triploi’d, cell eller organism med tre
satser kromosomer i varje cellkärna,
3859.
Tripo’d, se Trefot.
Tri polis, ital. Tripoli (grek.,
»tresta
den» ). 1. Huvudstad i Förenade
kungariket Libyen, n. Afrika, belägen
i en oas vid Medelhavet. 140 000
inv. 1951. Består av en gammal
typisk orientalisk stadsdel med
kas-tell, moskéer och synagogor samt
en modern europeisk. Intogs av
britterna 23 jan. 1943. — 2. Stad i
Syrien, vid Medelhavet. 72 000 inv.
1943. Slutpunkt för oljeledningen
från Kirkuk i n. Irak, fullbordad 1935.
Oljeexporthamn. Järnväg till Haifa
(öppnad 1942).— 3. Stad i Grekland,
på centrala Peloponnesos. 17 675 inv.
1950. Läder- och textilindustri.
Tripoliskriget, benämning på det
italiensk-turkiska kriget 1911—12,
varigenom de nordafrikanska
provinserna Tripolis och Cyrenaica
undandrogos Turkiets överhöghet. Kriget,
som avgjordes av italienska flottan,
slöt med freden i Lausanne, genom
vilken Turkiet beviljade de två
provinserna »oinskränkt autonomi», dvs.
medgav deras införlivande i Italiens
intressesfär.
Tripolita’nien, del av Förenade
konungariket Libyen. Detsamma som
förutvarande italienska provinsen
Tripolis. Ca 215 000 km2, 768 600 inv.
1951, varav ca 46 000 italienare, 1816.
Trippelalliansen, förbund mellan
Tyskland, Österrike—Ungern och Italien,
ingånget under 1870- och 80-talen
och satt i kraft under första
världskriget med undantag för Italien,
som till en början var neutralt och
sedermera inträdde i kriget på
motsatt sida, 401.
Trippelententen, se Entente.
Trips, skadeinsekt vars olika arter
förorsaka stor skada på olika
kulturväxter. Ärttripsen hämmar
skottens tillväxt, bladen blir små och
baljorna krokiga och skrovliga.
Andra tripsarter orsaka vitaxighet
på gräs. Även lin kan angripas av
olika tripsarter.
Tripty’k (grek. trip’tykos, trefaldig),
altarskåp, vars två flyglar kunna
fällas in över mittpartiet. — Även
benämning på tre målningar, som
bilda en enhet.
Trist (fr. triste, av lat. tristis),
sorgsen, dyster, ledsam, långtråkig. —
Tristess’, tristhet, dysterhet.
Tristan da Cunha [tristan’ da kon’ja],
brittisk ögrupp i s. Atlanten mitt
emellan Goda hoppsudden och
Sydamerika. 117 km2, 267 inv. 1950.
Högsta punkt 2 340 m.
Meteorologisk station, 24 K.
Tristan och Isolde, medeltidssaga av
keltiskt-bretonskt ursprung, fick
litterär form i Frankrike på
1100-talet, i Tyskland på 1200-talet.
Sagan ligger till grund för ett musik
-drama av Wagner med samma
namn, uppfört l:a ggn i München
1865, i Stockholm 1909, — 1177,
3566, 3624.
Tri’ticum, se Vete.
Triti’um, väteisotop med masstalet 3.
Förekommer ytterst sparsamt
tillsammans med väte och deuterium.
Har på senaste tid fått viss
aktualitet, då T. används såsom aktivt
ämne i vätebomber, 219.
Tri’ton. 1. I grekisk mytologi
ursprungligen en halvgudomlighet, son
till Poseidon och Amfitrite, senare
benämning på en hel klass
havs-gudomligheter, trito’ner, som
framställas med mänsklig överkropp och
fiskstjärt, 1430. — 2. Neptunus’ måne,
upptäckt 1846.
Trit’onus (lat. treton), avser i
musiken intervallet överstigande kvart
(t. ex. f—h), som består av tre
heltoner. Är ej tillåtet i sträng
vokalsats och kallades förr »dia’bolus in
mu’sica» (djävulen i musiken).
4929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
