Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Triumf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRIUMF
TROLLSLÄNDAN
Triumf’ (lat. trium’phus), segertåg,
i antikens Rom ett festligt intåg i
världsstaden, vilket bekostades av
staten och betraktades som en
sällsynt hedersbetygelse åt den
hemvändande segerherren, triumfa’tom.
Triumfbåge, ett ursprungligen i
romersk byggnadskonst förekommande
monument i form av en
arkitektonisk uppbyggd valvbåge. Restes som
hedersbetygelse åt hemvändande
romerska fältherrar. Berömda äro
bl. a. Titus’ och Konstantins T. i
Rom, 2867. — Efter romerskt
mönster har T. även uppförts i senare
tid bl. a. på Place de 1’Etoile i Paris,
2621 B. — 2. Valvöppningen mellan
koret och långhuset i en kyrka, där
under medeltiden triumfkrucifixet
hade sin plats, 2671 B, 2673 B, 2895.
Triumfkrucifix, det krucifix som
under medeltiden prydde triumfbågen
i kyrkorna. T. omgavs stundom av
Johannes och Maria, vilka
tillsammans bildade en s. k. kalvariegrupp.
Triumvir’er, medlem av ett romerskt
triumvira’t (tr emamiakollegium),
från början ett slags
uppsynings-män. Olika grupper av T. funnos,
t. ex. med uppsikt över myntväsen,
gaturenhållning och offentliga
fester. Senare fingo triumviraten
stor-politisk betydelse, t. ex. Pompejus,
Caesar och Crassus (år 60 f. Kr.)
samt Antonius, Octavianus och
Le-pidus (år 43 f. Kr.), 569.
TriviaT (lat. triviaTis), alldaglig,
utnött.
Trivialskola, äldre benämning på
allmänt läroverk, 3072.
Trocadéro, Palais du T. [palä’ dy
tråkaderå’], utställningslokal i
Paris på högra Seinestranden mittemot
Marsfältet, uppförd för
världsutställningen 1878. Byggnaden revs
1935 och ersattes av det för
världsutställningen 1937 uppförda Palais
de Chaillot med Musée de
l’Hom-me, Musée des Monuments francais
och en teater.
Trochi’lidae, se Kolibrier.
Troell’, Abraham (1881—1954),
professor i kirurgi sedan 1928, överläkare
vid sjukhuset Sankt Göran i
Stockholm sedan 1930.
Troels-Lund [troTs], Frederik (1840—
1921), dansk historiker. Har utgivit
ett stort antal populära historiska
och kulturhistoriska arbeten, främst
Dagligt Liv i Norden i det 16.
Aar-hundrede (1—14, 1879—1901), sv. ö.
1931—45), där han ger en bred och
målande skildring av 1500-talets
kulturella liv i Norden.
Trofé (grek. tropai’on), segertecken.
Tro’gonfåglar, suruku’er, Trogo’nidae,
en familj av ordningen skärrfåglar.
Leva i tropikerna. Hit hör den
amerikanska quetzalf ågeln [kvetsal-],
Pharomac’rus mocin’no, vars hane
anses vara Nya världens vackraste
fågel. Den är scharlakansröd på
bröst och buk, för övrigt
guldglänsande smaragdgrön, har en yvig
fjäderbuske på hjässan och
ofantligt långa, mjuka stjärtpennor, 2019.
von TroiT, Uno (1746—1803),
ärkebiskop, pastor primarius 1778, biskop
i Linköping 1780, stödde till en
början Gustav III men vägrade 1789
underskriva Förenings- och
säkerhetsakten. Var en framstående
stiftschef, intresserad för fattigvård
och undervisning. Hans förslag till
kyrkohandbok 1793 antogs efter
omarbetningar 1811.
TroiTi, Uno (1815—75), målare.
Vistades 1845—49 i Rom, studerade hos
Couture i Paris 1857—58 och
framstår som sin tids främste svenske
porträttmålare med god psykologisk
karakterisering och utsökt, ofta
grä-tonig kolorit, 3328.
Trois-Rivières [troa’-rivjä’r], eng.
Three Rivers (»tre floder»), stad i
provinsen Quebec, s.ö. Canada, vid
Saint Lawrencefloden. 46 074 inv.
1951, de flesta fransktalande. Stor
flodhamn. Cellulosa- och
pappersindustri, 2490 K.
Troj’a eller Ilion, forntida stad i
nuvarande Mindre Asien, skådeplatsen
för Trojanska kriget, belägen vid
nuvarande Hissarlik nära
Dardanel-lerna. Genom utgrävningar av
tyskarna Schliemann 1870—90 och
Dörpfeld från 1882 påträffades på
denna plats nio olika kulturlager,
av vilka det sjätte, som tillhör
samma tidevarv som Mykene, anses
vara det homeriska Troja, 3510 B.
Trojanska kriget, det tioåriga krig,
som fördes av grekiska stammar
för att erövra staden Troja i
nordvästra Mindre Asien. T. är
huvudämnet i det homeriska diktverket
Iliaden. Upphovet var enligt
skalden den trojanske konungasonen
Paris’ rov av den spartanske
konungen Menelaos’ sköna maka
Helena. Kriget slutade med Tröjas fall
och förstöring, sedan grekerna
hjälpta av Odysseus’ list tagit sig
in i staden medelst en ihålig
trähäst, 3510 B.
Trojasagan, ett under medeltiden
omtyckt sagostoff vars källa närmast
var två senantika latinska krönikor
av Dares Phrygius och Dictys
Cre-tensis.
Trojeborg, gammal benämning på
la-byrintiska stensättningar, 1911 B.
Troké (grek. trokai’os, snabb), i
modern verslära benämning på
tvåsta-vig, fallande takt, dvs. en versfot,
bestående av en betonad och en
obetonad stavelse (——), 3675.
Troll, enligt gammal nordisk folktro
övernaturliga väsen av groteskt
utseende. De bo i skogen, i bergen
eller under jorden, och till
människorna ha de antingen en
fientlig eller en vänligt hjälpande
inställning. Trollen äro än i dag
populära figurer i barnböckerna.
1. Trolle, Arvid (omkring 1440—1505),
riksråd, deltog i slaget vid
Brunke-berg på Sten Stures sida men
övergick senare till hans motståndare.
2. Trolle, Erik Arvidsson (omkring
1460—1530), son till Arvid T.,
riksråd 1487. Var en för sin tid fint
bildad man och en trogen
anhängare av kyrkan, bekämpade Sten
Sture d. ä. 1497—1501, valdes 1512
till riksföreståndare men valet
omintetgjordes av Sten Sture d. y. T.
flydde under Gustav Vasas
befrielsekrig till Danmark och vistades
där till 1528.
3. Trolle, Gustaf Eriksson (1488—
1535), son till Erik Arvidsson T.,
kyrkomän, politiker, ärkebiskop
1514, ledare för ett mot Sten Sture
d. y. fientligt parti, under en
mellan dem utbruten strid innesluten
på Stäket och tvingad att avgå som
ärkebiskop 1517. Efter Sten Stures
död blev T. en av Kristian II :s mest
energiska anhängare, spelade en
framträdande roll under Stockholms
blodbad och följde senare Kristian
i landsflykt, 2090.
4. Trolle, Eric (1863—1934), diplomat
och ämbetsman, sändebud i
Köpenhamn 1905 och utrikesminister 1905
—09. Blev därefter sändebud i
Tyskland, var från 1912—30
landshövding i Östergötland och
riksmarskalk 1930—34. T. anlitades vid
flera tillfällen för krävande
utrikes- och handelspolitiska
förhandlingar.
af Trolle, Henrik (1730—84),
sjöofficer. Blev efter Augustin Ehrensvärd
chef för arméns flotta 1772 och
1780 generalamiral och högste chef
för flottan i Karlskrona samt ledde
outtröttligt arbetet på flottans
organisation.
af Trolle, Ulf, (f. 18/8 1919),
företagsekonom. Ekon. lic. 1948, amanuens
vid Företagsekonomiska
forskningsinstitutet 1944—50, chef för
Grosshandelns utredningsinstitut 1946.
Professor vid Handelshögskolan i
Göteborg sedan 1951. Expert på
distributionsfrågor.
Trolle-Bonde, Gustaf (1773—1855),
greve, konstfrämjare, samlade på
sitt slott Sävstaholm ett betydande
konstgalleri och var sin tids
främste konstmecenat.
Trolleholm, slott i Marieholms
kommun, Malmöhus län, Skåne, uppfört
på 1530-talet, då det kallades
Eriks-holm, restaurerat på 1750-talet efter
ritningar av Hårleman, radikalt
ombyggt i tidig renässansstil på
1880-talet av F. Meldahl. Fideikommiss
inom ätten Trolle-Bonde.
Trolle-Ljungby. 1. Församling i
Fjäl-kinge kommun i n.ö. Skåne,
Kristianstads län, 1218 inv. 1954. — 2.
Slott i T. 1, 13 km ö. om
Kristianstad. Uppfört 1629—33, ett av de
främsta exemplen på Kristian
IV-stilen i Sverige. På T. förvaras de
berömda Ljungby horn och pipa.
Fideikommissegendom inom ätten
Trol-le-Wachtmeister, 3089 K.
Trollenäs. 1. Församling i Bosarps
kommun i v. Skåne, Malmöhus län,
896 inv. 1954. — 2. Slott i T. 1, 5
km n.v. om Eslöv, uppfört i mitten
av 1500-talet på resterna av en
me-deltidsborg, om- och tillbyggt 1891—
93 av F. Meldahl i fransk
renässansstil. Fideikommiss inom släkten
Trolle, 3089 K.
Trolleybuss, se Trådbuss.
Trollflöjten, opera av Mozart, hans
sista verk för scenen. Uppförd l:a
ggn i Wien 1791, i Stockholm 1812.
— 2370.
Trollhättan, stad i v. Västergötland,
Älvsborgs län, vid Trollhättefallen
i Göta älv. 26 821 inv. 1954.
Sam-realskola med kommunalt
gymnasium. Betydande metall- och
maskinindustri, stora mekaniska
verkstäder, smältverk, kemisk industri
m. m. Stort kraftverk. Blev stad
1916, — 650, 2074, 3775 B.
Trollhättefallen, vattenfall i Göta älv,
12 km från älvens utflöde ur
Vänern. Fallhöjd 32 m, fördelade på
Nolfallet (10 m), Toppö- och
Tjuvfallen (9 m), Stampeströms- och f.d.
Helvetesfallet (tills. 13 m). Genom
kraftverksbyggnaderna
(Olidestatio-nen, 120 000 kW och Hojumstationen,
104 000 kW) har det med Nolfallet
parallella Gallöfallet försvunnit,
likaså Helvetesfallet, 3513 B.
Trollhätte kanal, kanal i Göta älv
förbi Trollhättefallen med fyra slussar,
4 m djup, i slussarna 5,5 m.
Öppnades för trafik 1800, utbyggdes
senast 1909—16, — 1524, 1929.
Trollope [trårap], Anthony (1815—82),
engelsk författare, har i sina många
romaner gett en realistisk
rundmålning företrädesvis av engelskt
småstadsliv, t. ex. Barsets sista krönika
(1867, sv. ö. 1942), 842.
Trollsländan, stora T. eller
vattenjungfrun, Ae’schna gran’dis, vår
största slända, längd 75 mm,
spännvidd 1 dm. Lägger sina ägg i
vatten. Larven (nymfen) andas med
gälar i ändtarmen och fångar sitt
ny te med den till griptång
utbildade underläppen. Ur den sista
larvhuden framkommer sländan
4930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
