Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tuff ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TUFF
TUNGE
Tuff. 1. Vulkanisk tuff, en bergart
bestående av aska, bergartsfragment
och andra vulkaniska
utbrottspro-dukter som sammankittats, 1859.
— 2. Se Kalktuff.
Tuggummi beredes av chiclegummi,
d. v. s. mjölksaften av det i Mexiko,
Centralamerika och tropikerna
förekommande sapotill-trädet. T.
fram-ställes genom att mjölksaften tappas
ur trädstammen, indunstas till fast
konsistens och får en tillsats av
socker och aromatiska ämnen.
Tuilerierna [tyilri’-], fr. Palais de
Tuileries, kungligt slott i Paris,
påbörjat 1564 av P. Delorme på
initiativ av Katarina av Medici, tillbyggt
under Henrik IV och Ludvig XIV
och sammanbyggt med Louvren.
T. var kungafamiljens bostad 1789—
92, då det stormades av pöbeln.
Nedbrändes under kommunardupproret
1871. T. omgåvos av den ännu
befintliga Tuileriesträdgården, i
huvudsak ett verk av Le Nötre.
Tuka’ner, pepparätare, Rhamphas’tidae,
partåig fågelfamilj från tropiska
Amerikas skogar, kännetecknad av
sin jättelika näbb och sina granna
färger. T. leva huvudsakligen av
frukt. De häcka i trädhål.
Jättetuka-nen är 57 cm lång, 1277, 2019.
Tukthus (ty. Zuchthaus, av (er)ziehen,
uppfostra), äldre namn på
straffanstalt för förbrytare och
lösdri-vare. Det första T. i Sverige
an-lades på Gustav II Adolfs tid.
Tuky’dides (omkring 460—400 f. Kr.),
grekisk historieskrivare. Av hans
hand finnas bevarade åtta böcker
om peloponnesiska kriget, som
utmärkas av klarhet och elegans och
utgöra den pragmatiska
historieskrivningens första stora verk, 1439,
1617.
Tula [toTa], stad i s. Moskvaområdet,
Sovjetunionen, vid Okas biflod Upa.
272 000 inv. 1939. Gammalt
metallindustricentrum med tillverkning av
vapen, samovarer m. m., känt sedan
1100-talet. Skådeplats för
våldsamma strider under andra världskriget
i november 1941, — 880 K.
Tularemi’, sjukdom som sprides till
människor från gnagare (ekorrar,
harar) och vars symtom äro feber
och svullna lymfkörtlar.
Tu’lium, sällsynt jordmetall. Kemiskt
tecken Tu eller Tm, atomvikt 169,4,
atomnummer 69 — 207.
Tulkört, Cynan’chum Vincetox’icum,
av fam. Asclepiada’ceae. Har små,
vita blommor i knippen, hjärtlika
eller rundade blad samt
vingkan-tade, tofsförsedda frön. Tämligen
allmän i berg och stenbackar i ö.
Sverige upp till Uppland.
Tull, (grek. tel’os, avgift), skatt som
påläggas varor vid transport från
ett land till ett annat (förr även
inom samma land). Man skiljer
bl. a. mellan Skyddstullar och
Finanstullar. Se dessa ord och
Upp-fostringstull, 3045, 3531 B.
Tullbevakning, viss personal inom
tullverket, delvis försedd med
polisiära befogenheter. Kontrollerar
tullförfattningarnas efterlevnad.
Tullfiskal, ämbetsman med uppgift att
vara åklagare i s. k. tullmål och
fungera som juridisk ombudsman
för tullverket.
Tullgarn, kungligt slott i Hölö
kommun, Södermanland, 6 km norr om
Trosa, uppfört på 1720-talet för
Magnus Gabriel de la Gardie,
troligen av fransmannen J. G. Destain.
T. blev på 1770-talet kronans
egendom och var Gustav V:s
sommarresidens, 3405 K.
Tullinge, villasamhälle i Botkyrka
kommun, Södertörn, vid Tullinge-
sjön, s.v. om Stockholm. 2581 inv.
1951. Förläggningsort för Södertörns
flygflottilj (F 18).
Tullkammare, tullverkets lokalkontor
i rikets stapelstäder. Förestås av
tullförvaltare.
Tullklarering, tullbehandling av till
förtullning anmält gods.
Tullmålsdomstol, rådhusrätt eller
häradsrätt i stad där tullkammare
finnes.
Tullpass, av tullverket utfärdat bevis
att fartyg eller luftfarkost fullgjort
i tullstadgan föreskrivna
skyldigheter och att hinder för avgång ej
föreligger.
Tullstadga, sammanfattning av
gällande lagbestämmelser angående
förtullning av varor. Gällande T.
från 1927 (med många senare
ändringar och tillägg).
Tullstaten, sammanfattningen av de
under Generaltullstyrelsen lydande
lokala tullmyndigheterna, dvs.
lo-kaltullförvaltningen, kustbevakningen och gränsbevakningen.
Tullstorp, församling i Klagstorp
kommun i s. Skåne, Malmöhus län, 693
inv. 1954.
Tulltariff eller tulltaxa, förteckning
över gällande tullsatser för olika
varuslag, antingen per varuenhet
(specifik tull) eller i förhållande
till varans värde (värdetull), 3532.
Tullunion, fördrag varigenom två
eller flera länder inbördes slopa
tullarna och använda gemensam
tulltaxa mot andra länder, 3534.
Tullverket, ämbetsverk för
handhavan-det av tullväsendet.
Centralmyndighet är generaltullstyrelsen. Till T.
hänföres också Tullstaten (se d. o.).
Tulpan, Tu’lipa, släkte av familjen
liljeväxter med 50 arter i Europa
och Asien. Lök med enkel, bladig
stjälk och ensam, tretalig, fribladig
blomma. Trerummigt fröhus. De
talrika kulturformerna med enkla
eller fyllda blommor i olika färger
fortplantas genom dotterlökar, som
anläggas av moderlöken. Holland
innehar ledningen inom
tulpanodlingen, 2216, 2884, färgpl. vid art.
Blommor.
Tulpanträdet, Lirioden’dron, familjen
Magnolia’ceae, höjd 68 m, tjocklek
4 m, har stora, långskaftade,
fyrflikiga blad och ensamma, 6 cm
vida, gröngula—orangefärgade,
tul-panliknande blommor. Förekommer
i atlantiska Nordamerika och odlas
i s. Sverige som prydnadsträd.
Veden (yellow poplar) är ett
lättarbetat möbelvirke.
Tulsa [taTsa], stad i Oklahoma,
mellersta USA, vid Arkansas River.
182 740 inv. 1950. Universitet.
Medelpunkt i stort oljefält.
Tum, gammalt längdmått. — Svensk
verktum = 24,7 mm. — Svensk
decimaltum = 29,7 mm. — Engelsk
tum = 25,4 mm (exakt), 2409.
Tumba, municipalsamhälle i Botkyrka
kommun, Stockholms län, på
Södertörn vid stambanelinjen
Stock-holm-Södertälje. 1 056 inv. 1954.
N.v. om T. ligger Riksbankens
pappersbruk, anlagt 1756.
Tumba, speciellt under medeltiden
förekommande gravvård, utformad
som en fristående stenkista, ofta
med den dödes bild skulpterad på
locket.
Tumberg, församling i Vårgårda
kommun i v. Västergötland, Älvsborgs
län. 266 inv. 1954.
Tumbo, församling i Hällby kommun
i n. Södermanlands län. 1 036 inv.
1954, med romansk absidkyrka av
gråsten.
Tumlare, Phocae’na, ett släkte av
familjen delfiner. Den vanliga tumla-
ren, Ph. phocaena, längd 18 dm, har
svart ryggsida, vitaktig buk och
trubbig nos. Den är det enda
valdjur, som regelbundet uppehåller sig
vid de svenska kusterna. Besöker
östersjön om somrarna och flyttar
över vintern ut i Atlanten, 747, 3634.
Tumning, uppmätning av rundtimmer,
Längden angives härvid i engelska
fot, änddiametrarna i engelska tum.
Tumregeln. 1. Minnesregel för
lokalisering av nordpolen hos en
ström-genomfluten spole: om man fattar
spolen med högra handen så, att
fingrarna peka i strömmens
riktning, kommer spolens nordpol åt
tummens håll, 803. — 2. Benämning
på enkla överslagsformler för
tekniska beräkningar.
Tumstock, i tum och fot samt i
metriskt mått graderad, hopfällbar
måttstock.
Tumult’ (lat. tumul’tus), buller, larm,
upplopp.
Tumö’r (lat. tum’or), svulst, sjuklig
cellbildning i människokroppen, 586 B,
2209.
Tun, gammalt nordiskt ord för
inhägnad, besläktat med ty. Zaun och
eng. Town.
Tun, kommun i n.v. Västergötland,
Skaraborgs län, 1 895 inv. 1954. I T.
ligger Såtenäs. Kommunen bildad
1952 genom sammanslagning av
Fri-el, Karaby och Tun, 3773 K.
Tuna. 1. Kommun i n.ö. Småland,
Kalmar län, 2 203 inv. 1954. — 2.
Församling i Jönåkers kommun i
s. Södermanlands län, 978 inv. 1954.
Tegelkyrka från omkring 1300 med
värdefull madonnabild från
1400-ta-let. — 3. Församling i Olands
kommun i n. Uppland, Uppsala län, 943
inv. 1954, med kyrka från omkring
1300. — 4. Kommun i s.ö. Medelpad,
Västernorrlands län. 4 604 inv. 1954.
Tunaberg, kommun i s. Södermanlands
län, 1 973 inv. 1954, med
timmerkyrka från 1600-talet. I T. förekom
fordom brytning av järn-,
koppar-och koboltmalm, 3405 K.
Tunadal, industriort i ö. Medelpad vid
Alnösundet, 5 km n.ö. om
Sundsvall. 608 inv. 1951. Sågverk.
Tuna hed, gammalt namn på
Romme-hed.
Tunaslätten, den välodlade slättbygden
i Stora Tuna, s. Dalarna, kring
Dalälven s. om Borlänge.
Tunberg, Sven (1882—1954), professor
i historia vid Stockholms högskola
1919—49, dess rektor 1927—49. 1940—
44 chef för Statens
informationssty-relse. T. har främst lämnat bidrag
till den äldre medeltidens och
Vasatidens historia.
Tundra, ry., fi. tunturi, fjäll, polar
fjällhed. Tinar sommartid upp
endast i sitt översta skikt, vattensjuk
mark med stark torvbildning,
förekommer i nordligaste Europa, Asien
och Amerika (»barren grounds»),
3158.
Tunell, Lisa (f. 3/4 1905), sångerska,
(mezzosopran), framträdde på
1930-talet som operaartist men har senare
mest låtit höra sig som romans- och
oratoriesångerska i hem- och
utlandet.
Tunga, inom juridiken detsamma som
börda, pålaga, avgift, skatt.
Tunga förband, äldre beteckning för
infanteriets och kavalleriets
kulspru-te-, granatkastar- och
pansarvärns-förband, numera benämnda
Under-stödsförband.
Tungben, ett på halsens framsida
beläget ben, som tjänstgör som fäste
åt tungans och mimbottnens
muskulatur.
Tunge, församling i Lödöse kommun
4935
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
