Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tungel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TUNGEL, LARS NILSSON
TURKESTAN
i v. Västergötland, Älvsborgs län.
502 inv. 1954.
Tungel, Lars Nilsson (1582—1633),
diplomat. T., som var en mycket
betrodd man, var sändebud i
Frankfurt och frän 1631 i Dresden och
designer ad till posten i Hamburg,
den dåvarande viktigaste orten för
svensk diplomati.
Tunghäfta, organiskt fel, innebärande
att tungbandet är så kort att tungans
rörlighet inskränkes. Opereras eller
växer bort.
Tungomålstalande eller glossolali’, i
primitiva religioner och i vissa
moderna sekter (pingströrelsen)
förekommande extatiskt predikande,
varvid talaren begagnar till synes
helt meningslösa eller om
främmande språk erinrande ord för att
uttrycka sina inre upplevelser. Jfr
Andedop.
Tungpipor, en av huvudgrupperna av
orgelns pipor, där ljudet alstras hos
en liten metalltunga. De vanligaste
T. äro sådana med biåsinstrument
-klang, t. ex. stämmorna fagott, oboe,
klarinett, horn etc.
Tungspat, baryt, ett mineral,
bestående av bariumsulfat. Användes såsom
färgpigment, vid tillverkning av
papper och tapeter, samt för
framställning av andra bariumföreningar,
3235.
Tungspen, från mjuka gommens
bakre begränsningslinje nedhängande
tapp.
Tungsten, se Scheelit.
Tung-ting, Kinas största insjö, i n.ö.
Hunan. Vid högvatten ca 5 200 km2,
på vintern vid lågvatten blott ett
träsk. Avrinner till Yangtsikiang,
170 K.
Tungt vatten, vatten, vari båda
väteatomerna äro tungt väte med
a-tomvikten 2, dvs. deuterium (D).
Allt naturligt väte består till ca
1/5000 av deuterium. T. har
fryspunkten 3,8, kokpunkten 101,4 och
en specifik vikt som är ca 11%
högre än för vanligt vatten. — Extra
tungt vatten erhålles om syret
utgöres av isotoper med atomvikterna
17 eller 18 i st. f. 16. T. erhålles
som biprodukt vid elektrolytisk
vät-gasframställning, i det att
elektro-lyten anrikas härpå. Efter
destilla-tion och fortsatt elektrolys,
gasför-bränning och elektrolys i ett slags
motströmsförfarande samt slutl.
frak-tionerad destillation kan T. med en
renhet av 99,95% erhållas. Priset
på T. är ca 1000 kr per liter, 210,
1267.
Tungu’s, tråkmåns.
Tungu’ser, mongoliska stammar i ö.
och mellersta Sibirien, leva som
fiskare, jägare och nomader. Ca
80 000 personer, 172, 2686, 3156.
Tunguska, bifloder till Jenisej i
mellersta Sibirien, övre Tunguska,
An-ga’ra, ca 2 000 km lång, kommer
från Bajkalsjön, Steniga T., 1500
km, och Nedre T., 2 550 km, från
bergstrakterna n. därom.
Tungvikt, den högsta viktklassen i
boxning, brottning och
tyngdlyft-ning, 476.
TunikaTer. se Manteldjur.
Tu’nis, huvudstad i Tunisien, vid en
vik av Medelhavet. 365 000 inv. 1946,
därav 66 000 fransmän, 47 000
italienare och 34 000 judar.
Muhammedanskt universitet, pasteurinstitut.
Livlig handel. Utförsel av spannmål,
sydfrukter, olivolja, råfosfat och
järnmalm. Siden- och ylleindustri.
Uthamn Goletta, 24, 1166.
Tuni’sien, franskt protektorat i
Nordafrika, vid Medelhavet mittemot
Sicilien. Ca 125 180 km2, 3 600 000 inv.
1952, därav 144 000 fransmän, 85 000
italienare och 72 000 judar 1946.
Huvudstad Tunis, 24 K, 1162.
Tunna, gammalt rymdmått av
växlande storlek från 48 kannor =1.26
hl till 66 Va kannor = 1,74 hl, 2409,
3808.
Tunnbröd, ojäst norrländskt kornbröd,
som utkavlats i runda lövtunna
kakor, 3182.
Tunnelbana, eng. underground, fr.
métro, amerik. subway, i Sverige
vedertagen benämning för sådan
spårbunden stadstrafik, som helt
eller till avsevärd del förlagts i
tunnel. Sveriges första tunnelbana
(Skanstull—Slussen i Stockholm)
invigdes 1933, — 3503.
Tunney [tan’i], Gene (f. 1898), boxare.
Vann VM i tungvikt 1926 över Jack
Dempsey och försvarade titeln mot
Dempsey 1927. T. var en lysande
tekniker men slog ej särskilt hårt
och nådde ej Dempseys popularitet,
703.
Tunnland, gammalt ytmått = 56 000
svenska kvadratfot = 4 936 m2. I runt
tal räknar man att 1 hektar = 2
tunnland. Med T. menades
ursprungligen ett område motsvarande
en tunnas utsäde.
Tunntarm, del av
matsmältningskana-len. Se Tarm.
Tunnvalv, en av valvets grundformer,
har formen av en liggande halv
cylinder eller tunna, 444 B.
Tuolluvaara [to’ålovara],
järnmalmsfält inom Kiruna stad, 4 km ö. om
själva staden, med delvis
fosforfat-tig malm, som förädlas vid
mellansvenska järnbruk.
Tupé, fr. toupet, uppstående hårlugg.
Tura [to’ra], Cosimo (omkr. 1430—95),
italiensk målare, Ferraraskolans
främste representant under
1400-talet. Har främst utfört
altarmål-ningar, där en starkt ornamental
form förenas med realistisk
människoskildring.
Tura’n, detsamma som Västturkestan.
Tu’randot, opera i 3 akter med musik
av G. Puccini, uppförd l:a ggn i
Milano 1926, i Stockholm 1927.
Turbi’n (av lat. tur’bo, snurra),
roterande primärmotor som drives av
vatten, ånga, förbränningsgaser eller
luft (vindturbin).
Turbinfabriks AB Ljungström, se
Svenska Turbinfabriks AB
Ljungström (STAL).
Turbulen’s (lat. turbulen’tus, upprörd,
virvlande), det fenomenet att en i
t. ex. ett rör strömmande vätska
eller gas ovan en viss kritisk
hastighet kommer i en virvlande i
stället för rätlinig (laminär) rörelse.
Den kritiska hastigheten bestämmes
helt av det s. k. Reynoldska talet
för mediets rörelsetillstånd i förh.
till dess fasta omgivning.
Tureberg, villasamhälle i Sollentuna,
förort till Stockholm, 13 km n. om
Stockholm vid Edsviken.
Cement-varufabrik.
Tureholm, före 1761 Gäddeholm, slott
i Hölebo härad, Södermanlands län,
2 km norr om Trosa. Det på
1600-talet uppförda slottet brändes av
ryssarna 1719, återuppbyggdes av
Hårleman på 1730-talet. De
betydande konstsamlingarna och
rust-kammaren tillhöra nu delvis staten.
T. tillhörde 1567—1921 ätten Bielke.
I närheten av T. påträffades 1774
Sveriges största guldskatt från
förhistorisk tid, vägande ca 12 kg.
Fyndet dateras till omkring 500
e. Kr., 3405 K.
Ture Jönsson, se Tre Rosor.
Turenne [tyrän’], Henri de Latour
d’Auvergne (1611—75), vicomte de
T., fransk marskalk. Var en av
samtidens skickligaste fältherrar och
vann lysande segrar i 30-åriga
kriget och mot spanjorerna 1658.
Turesson, Gunnar (f. 6/10 1906),
viskompositör och lutsångare. Har
skrivit ett stcrt antal visor, bl. a. till
litterärt högtstående texter. Särskilt
känd är Flicka från Backafall samt
samlingarna Lutans ballader (1936)
och T:s visor (1947).
Turf [taf], eng., hästkapplöpningsbana.
Turgenev [torgen’j ef], Ivan (1818—
83), rysk författare, utmärkt
naturskildrare och kännare av
människosjälen i dess subtilare skiftningar.
Bland T:s verk, som mestadels ha
en starkt pessimistisk prägel, märkas
Ur en jägares dagbok (1852; sv. ö.
1875—79), Rudin (1856, sv. ö. 1883)
och Fäder och söner (1862, sv. ö.
1878), 2907 B.
Turgot [tyrgå’], Anne Robert Jacques
(1727—81), fransk statsman och
nationalekonom, talesman för
fysio-kratismen, vars principer han som
finansminister 1774—76 sökte
till-lämpa. Ivrade särskilt för en
skattereform och för en liberal
näringspolitik. Vid sidan av Quesnay
fysiokratismens mest framstående
teoretiker, 1154, 3103.
Turicchia, Giovanni (f. 21/5 1886),
svensk violinist av italiensk börd,
l:e konsertmästare vid Kungl.
hovkapellet 1914—48. T. har även
framträtt som primarie i en av honom
1922 grundad stråkkvartett med hans
namn.
Turi’n, ital. Tori’no, stad i n.ö. Italien,
provinsen Torino, Piemonte, vid
Dora Riparias förening med Po. 754 000
inv. 1953. Italiens fjärde stad och
ett av dess stora industricentra. Säte
för Fiatfabrikema, textilindustri
(konstsilke, bomull, ylle), kemisk
och livsmedelsindustri. Universitet.
Betydande stad redan under
romersk tid, huvudstad i konungariket
Sicilien 1713—20, i konungariket
Sardinien 1720—1861 samt därefter
i det förenade Italien till 1865. T.
utsattes för häftiga flyganfall under
andra världskriget, 1812, 1813 K.
Turinge, kommun i n.ö.
Södermanland, Stockholms län. 2183 inv.
1954. Medeltida kyrka med Erik
Dahlberghs på 1690-talet tillbyggda
gravkor.
Turist (fr. touriste, av tour, resa),
person som reser för sitt nöjes skull.
Turistföreningen, se Svenska
turistföreningen.
Turisttrafikförbundet, se Svenska
tu-risttrafikförbundet.
Turistväsen, det organisatoriska
arbetet för främjande av nöjes-,
rekreations- och studieresor. De
praktiska arrangemangen omhänderhas
vanligen av resebyråerna.
Turistföreningarna ha ett till det egna
landet förlagt verksamhetsområde,
3536.
Turitz & Co, AB, Göteborg, bildades
1918 genom övertagande av AB
American Bazar. I T.-koncernen
ingår bl. a. Enhetspris AB Epa.
Driver handel en gros med bl. a.
korta varor, manufaktur, leksaker
och husgeråd. Antal anställda ca
4 000.
Turkar. 1. I vidsträckt bemärkelse
samtliga turkfolk. — 2. Turkiets
turkisktalande, muhammedanska
befolkning, förr även benämnd
os-maner.
Turkesta’n eller Väst-Turkestan,
område mell. Kaspiska havet och
Al-tai, Sovjetunionen, ca 2 milj, km2
med omkring 10 milj. inv. av
blandad härkomst, administrativt delat
mellan Kasakstan, Kirgisistan,
Turkmenistan, Uzsbekistan och
Tadsji-kistan, 3160.
4936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
